Vabbsiffrorna hade sannolikt varit ännu högre om inte möjligheten att vobba, alltså jobba samtidigt som man vårdar sjuka barn, funnits för många. Unionens vobbundersökning visar att närmare fyra av tio privatanställda tjänstemän mer än tidigare år vobbar i stället för att vabba tack vare att de jobbar hemma. Det är framför allt kvinnorna som har ökat sitt vobbande.
– Att det är så beror förmodligen på att män tidigare hade större flexibilitet i sitt arbete och hade bättre förutsättningar att jobba hemifrån. Nu ser vi att kvinnor och män jobbar hemifrån i samma utsträckning, säger Peter Tai Christensen, jämställdhetsexpert på Unionen.
– Men eftersom fördelningen av vabbdagar är oförändrad drar vi slutsatsen att kvinnor sammantaget tar ett ännu större ansvar för sjuka barn än tidigare. Det är en utveckling som behöver uppmärksammas.
En orsak till att kvinnorna har hoppat på möjligheten att vobba är att de praktiska förutsättningarna att kombinera vård av barn och jobb är större nu på grund av restriktioner om att inte gå till kontoret, menar Peter Tai Christensen. Nu finns arbetsredskapen oftare på plats, man behöver inte ta ställning till om man måste åka in till jobbet eller inte och det är snarare barnets allmäntillstånd som avgör om man ska vobba eller vabba.
– Det är mycket positivt att förutsättningarna för att vårda barn parallellt med jobb ökat. Det som är negativt är att så många som en fjärdedel känner sig pressade att vobba. Det är en rättighet att kunna ta hand om sjuka barn och det ska alltid vara ett eget val, säger Peter Tai Christensen.
Unionens utgångspunkt är att det ska vara barnets behov som styr. I Ruth Hallstenson Hästös fall är behoven urtydliga – Ruth har ingen som helst förståelse för möten och arbetsro utan kräver total uppmärksamhet från sina föräldrar, som båda jobbar mestadels hemifrån.
– När vi jobbar hemma båda två turas vi om och försöker lappa ihop det så gott det går och ta igen arbetstid på kvällarna. Det är jättekrävande att få ihop detta lapptäcke, men det går, säger Johanna Hästö.