Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Corona: Vab och vobb ökade förra året

Både vab och vobb ökade under förra året på grund av coronapandemin. Det är framför allt fler kvinnor som i större utsträckning än tidigare jobbar parallellt med att de tar hand om sina sjuka barn, visar en undersökning från Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 3 februari 2021, kl 08:00
Privat
– Så fort Ruth har de minsta lilla förkylningssymptom behöver hon stanna hemma från förskolan och sedan ska hon vara symptomfri i två dagar, säger Johanna Hästö. Privat

Februari brukar kallas vabruari eftersom allehanda smittor som influensa och kräksjuka invaderar förskolor och arbetsplatser. I alla fall tidigare år – pandemin ställde alla gamla sanningar på skam, visar både siffror från Försäkringskassan och Unionens undersökning Föräldravänligt arbetsliv och vobba.

Att vabbandet ökade med närmare 25 procent under förra året beror så klart på de strängare reglerna för att barn ska få vistas på förskola och skola. Något Johanna Hästö, projektledare på Konstfrämjandet i Uppsala, och hennes sambo kan relatera till.

– Så fort Ruth har de minsta lilla förkylningssymptom behöver hon stanna hemma från förskolan och sedan ska hon vara symptomfri i två dagar. Att försöka stimulera en 2,5-åring som inte är sjuk i egentlig mening, samtidigt som man behöver jobba, är tufft, säger hon.

Vabbsiffrorna hade sannolikt varit ännu högre om inte möjligheten att vobba, alltså jobba samtidigt som man vårdar sjuka barn, funnits för många. Unionens vobbundersökning visar att närmare fyra av tio privatanställda tjänstemän mer än tidigare år vobbar i stället för att vabba tack vare att de jobbar hemma. Det är framför allt kvinnorna som har ökat sitt vobbande.

– Att det är så beror förmodligen på att män tidigare hade större flexibilitet i sitt arbete och hade bättre förutsättningar att jobba hemifrån. Nu ser vi att kvinnor och män jobbar hemifrån i samma utsträckning, säger Peter Tai Christensen, jämställdhetsexpert på Unionen.

– Men eftersom fördelningen av vabbdagar är oförändrad drar vi slutsatsen att kvinnor sammantaget tar ett ännu större ansvar för sjuka barn än tidigare. Det är en utveckling som behöver uppmärksammas.

En orsak till att kvinnorna har hoppat på möjligheten att vobba är att de praktiska förutsättningarna att kombinera vård av barn och jobb är större nu på grund av restriktioner om att inte gå till kontoret, menar Peter Tai Christensen. Nu finns arbetsredskapen oftare på plats, man behöver inte ta ställning till om man måste åka in till jobbet eller inte och det är snarare barnets allmäntillstånd som avgör om man ska vobba eller vabba.

– Det är mycket positivt att förutsättningarna för att vårda barn parallellt med jobb ökat. Det som är negativt är att så många som en fjärdedel känner sig pressade att vobba. Det är en rättighet att kunna ta hand om sjuka barn och det ska alltid vara ett eget val, säger Peter Tai Christensen.

Unionens utgångspunkt är att det ska vara barnets behov som styr. I Ruth Hallstenson Hästös fall är behoven urtydliga – Ruth har ingen som helst förståelse för möten och arbetsro utan kräver total uppmärksamhet från sina föräldrar, som båda jobbar mestadels hemifrån.

– När vi jobbar hemma båda två turas vi om och försöker lappa ihop det så gott det går och ta igen arbetstid på kvällarna. Det är jättekrävande att få ihop detta lapptäcke, men det går, säger Johanna Hästö.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström