Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

7 tips på hur du jobbar hemma med sjuka barn

Baciller och virus, nu går vi in i snoriga tider då förkylningar och kräksjukor avlöser varandra. För många med småbarn är det en påfrestande period då man känner sig evigt fast i vab-träsket. Lösningen kan vara att jobba hemifrån samtidigt, att vobba, men även det kan vara knepigt. Här är tipsen på hur du kombinerar jobb och vab.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Ibland uppstår det där mellanläget, ni vet då barnen hostar men är pigga, fast inte pigga nog för att vara på förskolan. Eller så är de så pass stora att de inte kräver mamma eller pappas omsorg hela dagen.

Läs mer: Vabba stora barn?

Lösningen för många kan vara att vobba, alltså att jobba hemifrån och samtidigt ta hand om sitt sjuka barn. För många är det en värdefull möjlighet som underlättar vardagen.

Läs mer: Vobbar för att hinna jobba

Men det kan också vara en utmaning. För även om du fått ok från chefen att vobba så är frågan om sjuklingarna hemma köper att du inte hinner bygga lego för att du måste svara på jobbmejl. Men med lite planering brukar det gå.

Här är tipsen på hur du får jobbet gjort utan dåligt samvete mot barnen eller chefen.
 

1. Till att börja med, ska du verkligen jobba? Barnen är sjuka. Är det möjligt att jobba utan att du går under av dåligt samvete gentemot både arbetsgivaren och den lilla sjuklingen som vill bli uppassad med kramar och glass? Som förälder har du alltid rätt att vabba om ditt barn är sjukt. Om barnet är under tolv kan du vara hemma en vecka utan läkarintyg. Om barnet är äldre eller sjukt lång tid, behöver ni gå till doktorn och få ett intyg.

2. Får du vobba? Barnen kräver inte min fulla uppmärksamhet hela tiden, kan jag vobba då? Ja, om din arbetsgivare går med på det, för det är ingen självklarhet. Kolla med din chef om vad som gäller på din arbetsplats. Kanske spelar det ingen roll var du utför dina sysslor, så länge de blir gjorda. Tänk bara på att inte ta ut ersättning från Försäkringskassan för vab samtidigt som du jobbar hemma. Du ska ha lön när du arbetar och du har rätt till ersättning när du vårdar sjukt barn.

3. Kombinera vab och vob. Du kan anmäla vab delar av dagen. Kanske kan du vobba halva dagen och vabba resten? Eller så kanske dina arbetsuppgifter kan göras på kvällen när barnen har lagt sig eller feberslumrar framför tv:n. Oavsett hur du gör, kommunicera med jobbet men också till barnen om de är så pass stora att de förstår.

4. Involvera barnen mer. Barn gillar ofta att vara duktiga och delaktiga, upp till en viss ålder i alla fall. Gör ett tydligt schema och anpassa efter barnens ålder. ”Pappa måste jobba fram till klockan 12 men sen lovar jag på heder och samvete att bara ägna mig åt dig. Då kan vi titta på den där filmen, läsa saga eller spela tv-spel”. Med mindre barn kanske du får planera en timme i taget. ”Nu ska jag jobba en timme, sen kan vi leka”.

5. Förklara läget för barnen. Om du jobbar hemma för att till exempel skola eller dagis har stängt, resonera om det tillsammans med barnen. Det tycker i alla fall Daisy Wademan Dowling i sin artikel som publicerats i Harvard Business Review. Förklara för barnen vad det innebär att jobba och om rättigheter, skyldigheter och möjligheter som kommer till det. Även små barn förstår innebörden av ”mamma måste jobba för att jag gillar det men också för att det ger mig lön. Jag jobbar hemma nu så jag senare kan hitta på något kul med er”.

6. Ordna en "arbetsplats". Ett hemmakontor som tydligt visar ”att här jobbar jag” kan förenkla för både dig och barnen. Men alla har inte ett extra rum utan får nöja sig med att arbeta vid köksbordet eller i soffan. Försök ändå att markera området som jobbplats och hitta på fiffiga lösningar som signalerar att nu vill du inte bli störd för jag måste ta det här samtalet. Det kan vara en lampa som blinkar eller ett legobygge som barnen fått i uppdrag att bygga och kan fungera som en stoppskylt.

7. Ta hjälp av andra. Om det inte handlar om vobb utan att skola eller fritids har stängt så är du troligtvis inte ensam om at försöka lösa logistiken. Prata med andra föräldrar, hur gör de? Kanske kan ni turas om att ta en halv dag var eller varannan lovdag?

Vobba & Vabba

Vobba – att jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man vårdar sjukt barn.

Vabba – hemma från jobbet (utan att jobba) för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland