Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Sverige bryter mot FN:s resolution

Världsfackets Global Rights Index listar Belarus som en av världens tio värsta länder för arbetstagare. Trots det skickar Migrationsverket tillbaka fackligt aktiva till landet, något som kan strida mot internationell rätt, menar TCO.
Lina Björk Publicerad 2 oktober 2023, kl 06:00
Till vänster José Peréz, till höger en ordförandeklubba
Anställda som riskerar sina liv för att bedriva oberoende fackligt arbete skickas tillbaka till sitt hemland trots att hot om långa fängelsestraff väntar. Det strider mot FN:S resolution om mänskliga rättigheter, menar TCO:s internationella sekreterare José Pérez Johansson.

I början av sommaren antog FN-organet ILO en resolution om sanktioner mot Belarus. Bakgrunden är att landet under lång tid inte levt upp till grundläggande fackliga och mänskliga rättigheter, som till exempel organisationsrättigheten och föreningsfriheten.

Enligt sanktionerna ska alla medlemsstater, 
däribland Sverige, se till så att principen om ”non-refoulement” efterlevs, eftersom fackligt aktiva riskerar förföljelse i Belarus. Men enligt de fackliga organisationerna i Sverige saknar Migrationsverket kunskap om läget i Belarus, och människor som riskerat sina liv för att utöva fackligt arbete, kommer att skickas tillbaka.

Världsfackets Global Rights Index listar Belarus som en av världens tio värsta länder för arbetstagare. Trots det skickar Migrationsverket tillbaka fackligt aktiva till landet, något som kan strida mot internationell rätt. 

  För att Sverige ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden vi förpliktigat oss mot, är det viktigt att Migrationsverket har all relevant information. Det är i princip omöjligt att utöva fritt fackligt arbete i Belarus. Fackliga företrädare har förföljts för sina aktiviteter, massarresterats och dömts till långa fängelsestraff. Världsfackets Global Rights Index pekar samtidigt på att landet för närvarande är en av världens tio värsta länder för arbetstagare. Skickar vi tillbaka människor som blir förföljda så bryter vi mot resolutionen, säger José Pérez Johansson, internationell sekreterare på TCO.

Facklig mobilisering mot utvisning

För några månader sedan undertecknade centralorganisationerna TCO, SACO och LO ett brev till Migrationsverket där de underströk vikten av att följa utvecklingen i Belarus och den hotbild som finns mot anställda som vill utöva fackligt arbete.

 Exilorganisationen Salidarnast har på sin hemsida listat 47 fackligt aktiva som sitter fängslade, däribland ledarna för den fria fackföreningsrörelsen. Men förföljelse har ju många skepnader. Det har rapporterats om massarresteringar, avsked och böter. Allt detta har en hämmande effekt på möjligheterna att bedriva fritt fackligt arbete.

Kan facken på internationell nivå hjälpa till på något sätt?

– Solidaritet kan manifesteras på många olika sätt. I slutändan handlar det om att ingen ska stå ensam, vilket genomsyrar det fackliga arbetet hela vägen från klubben på arbetsplatsen här hemma i Sverige, till det fackliga engagemanget på internationell nivå.

Finns det en rädsla att strömningar kring att motverka facket och inskränka dess rättigheter ”sprider sig” i Europa?

 Inskränkningar av fackliga och mänskliga rättigheter behöver inte vara förknippade med diktaturer. Det sker även inom demokratier. Bara den här sommaren har debatterna gått varma i både Finland och Storbritannien, där dess regeringar antingen har eller avser driva igenom inskränkningar av strejkrätten.

Principen om non-refoulement

Det innebär att ingen människa får återsändas, utvisas, avvisas, utlämnas eller överföras till ett land eller område där hon riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter. I asylprövningen är principen den enskilt viktigaste och ska finnas med i varje steg av den individuella bedömningen av skyddsbehov.

Källa: Amnesty

Internationellt

Fackligt aktiv utvisad från Sverige – får asyl i Polen

Den belarusiska fackliga aktivisten Ala Tsvirko, som Kollega skrivit om, nekades asyl i Sverige. Nu får hon det i Polen.
Mats Thorén Publicerad 21 maj 2024, kl 16:31
Ala Tsvirko
Utvisades ur Sverige. Nu beviljas Ala Tsvirko asyl i Polen efter lång kamp mot förföljelse. Foto: Anders g. Warne

Polen beviljar den belarusiska fackdissidenten Ala Tsvirko asyl, rapporterar tidningen Arbetsvärlden.

”När jag fick svaret kände jag lättnad och glädje efter beslutet. Det var första gången sedan det ögonblick då jag flydde landet [Belarus] illegalt 2021 som jag känt en sådan glädje. Och känslan att rättvisan nu har segrat”, skriver hon i ett mejl till Arbetsvärlden.

Förföljd hemma i Belarus 

Kollega har tidigare rapporterat om Ala Tsvirkos öde och träffade henne i oktober förra året då hon befann sig i Sverige och just fått ett definitivt utvisningsbeslut. 

Ala Tsvirko hade bland annat varit med och startat en oberoende fackförening i Belarus, något regimen ogillade. Efter hot från KGB-agenter flydde hon landet. Migrationsverket tyckte dock att hon var trygg i att åka tillbaka.

– De förstår uppenbarligen inte vad som sker i Belarus, trots att många människorättsorganisationer har publicerat rapporter om att kränkningen av mänskliga rättigheter har ökat markant sedan presidentvalet 2020, sa hon då till Kollega.

Besökte Unionens kongress 

Ala Tsvirkos besökte i höstas Unionens kongress i Karlstad. Kongressen krävde att utvisningarna av fackligt aktiva till Belarus skulle stoppas och att fackliga fångar i landet skulle friges. Hon hoppades då få asyl i Polen, vilket hon nu alltså fått.