Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Sverige bryter mot FN:s resolution

Världsfackets Global Rights Index listar Belarus som en av världens tio värsta länder för arbetstagare. Trots det skickar Migrationsverket tillbaka fackligt aktiva till landet, något som kan strida mot internationell rätt, menar TCO.
Lina Björk Publicerad 2 oktober 2023, kl 06:00
Till vänster José Peréz, till höger en ordförandeklubba
Anställda som riskerar sina liv för att bedriva oberoende fackligt arbete skickas tillbaka till sitt hemland trots att hot om långa fängelsestraff väntar. Det strider mot FN:S resolution om mänskliga rättigheter, menar TCO:s internationella sekreterare José Pérez Johansson.

I början av sommaren antog FN-organet ILO en resolution om sanktioner mot Belarus. Bakgrunden är att landet under lång tid inte levt upp till grundläggande fackliga och mänskliga rättigheter, som till exempel organisationsrättigheten och föreningsfriheten.

Enligt sanktionerna ska alla medlemsstater, 
däribland Sverige, se till så att principen om ”non-refoulement” efterlevs, eftersom fackligt aktiva riskerar förföljelse i Belarus. Men enligt de fackliga organisationerna i Sverige saknar Migrationsverket kunskap om läget i Belarus, och människor som riskerat sina liv för att utöva fackligt arbete, kommer att skickas tillbaka.

Världsfackets Global Rights Index listar Belarus som en av världens tio värsta länder för arbetstagare. Trots det skickar Migrationsverket tillbaka fackligt aktiva till landet, något som kan strida mot internationell rätt. 

  För att Sverige ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden vi förpliktigat oss mot, är det viktigt att Migrationsverket har all relevant information. Det är i princip omöjligt att utöva fritt fackligt arbete i Belarus. Fackliga företrädare har förföljts för sina aktiviteter, massarresterats och dömts till långa fängelsestraff. Världsfackets Global Rights Index pekar samtidigt på att landet för närvarande är en av världens tio värsta länder för arbetstagare. Skickar vi tillbaka människor som blir förföljda så bryter vi mot resolutionen, säger José Pérez Johansson, internationell sekreterare på TCO.

Facklig mobilisering mot utvisning

För några månader sedan undertecknade centralorganisationerna TCO, SACO och LO ett brev till Migrationsverket där de underströk vikten av att följa utvecklingen i Belarus och den hotbild som finns mot anställda som vill utöva fackligt arbete.

 Exilorganisationen Salidarnast har på sin hemsida listat 47 fackligt aktiva som sitter fängslade, däribland ledarna för den fria fackföreningsrörelsen. Men förföljelse har ju många skepnader. Det har rapporterats om massarresteringar, avsked och böter. Allt detta har en hämmande effekt på möjligheterna att bedriva fritt fackligt arbete.

Kan facken på internationell nivå hjälpa till på något sätt?

– Solidaritet kan manifesteras på många olika sätt. I slutändan handlar det om att ingen ska stå ensam, vilket genomsyrar det fackliga arbetet hela vägen från klubben på arbetsplatsen här hemma i Sverige, till det fackliga engagemanget på internationell nivå.

Finns det en rädsla att strömningar kring att motverka facket och inskränka dess rättigheter ”sprider sig” i Europa?

 Inskränkningar av fackliga och mänskliga rättigheter behöver inte vara förknippade med diktaturer. Det sker även inom demokratier. Bara den här sommaren har debatterna gått varma i både Finland och Storbritannien, där dess regeringar antingen har eller avser driva igenom inskränkningar av strejkrätten.

Principen om non-refoulement

Det innebär att ingen människa får återsändas, utvisas, avvisas, utlämnas eller överföras till ett land eller område där hon riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter. I asylprövningen är principen den enskilt viktigaste och ska finnas med i varje steg av den individuella bedömningen av skyddsbehov.

Källa: Amnesty

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Internationellt

Ukrainas facktopp: ”Vi behöver stöd från Sverige”

För Ukrainas fackförbund handlar vardagen om att överleva bombregn och hjälpa människor som kommer tillbaka från fronten. Men nu tar de sitt första steg mot uppbyggnad efter kriget – med stöd från svenska förbund. Det berättar landets högsta fackordförande i en exklusiv intervju med Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 13:14
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union.
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union. Noa Söderberg

Hryhorii Osovyi är sällan i Sverige. Ordföranden i Ukrainas fackliga centralorganisation FPU – som före krigsutbrottet hade knappt fem miljoner medlemmar inom allt från industri till scenkonst – har nog att göra i sitt hemland. Efter Rysslands fullskaliga invasion har det traditionella fackliga arbetet bytts ut mot att hantera och överleva ett krig.

Samtidigt fortsätter vardagslivet i stora delar av Ukraina. Restauranger, fabriker, kollektivtrafik och konserter är i gång i huvudstaden Kyiv. Under krigsmobiliseringen har landets regering också gjort flera lagförändringar som kraftigt underminerat människors rättigheter på jobbet.

Nytt avtal för återuppbyggnad

Därför är Osovyi i centrala Stockholm en förmiddag i maj. Tillsammans med svenska Union to Union (se faktaruta) har han tagit initiativ till Ukrainas första landsomfattande möten för facklig återuppbyggnad. De ska hållas någon gång under 2024.

När Kollega möter honom har han just skrivit under kontraktet. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.

– Vi diskuterade det viktigaste vi kan göra tillsammans. Ukrainska fack behöver givetvis stöd från svenska fack, som har erfarenhet och resurser. Men ukrainska förbund vill också dela med sig av erfarenheterna av att verka i krigstid och bemöta alla utmaningar som kommer med det.

Tillbaka från fronten

De utmaningarna är många. Det lyser igenom när Osovyi berättar om vad uppbyggnadsmötena ska handla om.

– Vi pratade mycket om hur vi ska göra för att hjälpa människor komma tillbaka från fronten och bli samhällsmedborgare. Goda anställda på en arbetsplats. Hur vi ska hjälpa till med traumarehabilitering och psykologstöd, hur vi ska skydda anställda under missilattacker, hur vi ska ge dem möjligheten till hälsa och säkerhet på jobbet.

Om man är en enskild fackförbundsmedlem i Sverige och vill hjälpa till, vad kan man göra då?

–  Det vi har skrivit under i dag är ett ramavtal. Det kommer såklart ske saker på övergripande, nationell nivå, säger Osovyi och fortsätter:

–  Men under våra strategimöten vi skulle vi också vilja föra samman representanter för enskilda branschfack med sina svenska motsvarigheter. Vanliga medlemmar i exempelvis båda länders lärarfack kan då diskutera om vilka specifika utmaningar man står inför. Hur man ska jobba med organisering, rekrytering och kommunikation. Detta kan göras i alla sektorer: utbildning, sjukvård, bygg, industri. Det är vår plan.

Ger stöd

Lana Willebrand, programhandläggare för Östeuropa på Union to Union, säger att enskilda personer kan göra mer än att ge pengar. Hon vill att Sverige och Ukraina ska mötas ”fack till fack, medlem till medlem”. 

– Som medlem kan man följa nyheterna, komma på manifestationer där det finns möjlighet att visa sitt stöd och skicka solidaritetshälsningar direkt till ett ukrainskt förbund. Ha mänskliga möten. Det är jättestort. 

Hanterar trauma

De ukrainska återuppbyggnadsmötena ska hållas någon gång under sommaren eller hösten, beroende på läget vid fronten.

– Många fackförbund förlorar ju sina medlemmar. Också de som migrerat. Man kan inte samla in medlemsavgifter. Arbetsplatserna har försvunnit, primärorganisationerna har försvunnit. Men det finns fortfarande fack som arbetar och tar upp fackliga frågor. Det är löner, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö. Människor är ju traumatiserade, med allt de förlorat och fortsätter förlora, avslutar Lana Willebrand.

Union to Union

En biståndsorganisation som ägs och drivs av alla svenska fack som är medlemmar i LO, TCO och Saco. Däribland Unionen. Fackförbunden bidrar med en så kallad egeninsats på 10 procent av finansieringen. Utöver det kommer en stor del av finansieringen från biståndsmyndigheten SIDA.

Första mötet för återuppbyggnad

Under 2024 hålls Ukrainas första stora möte för facklig återuppbyggnad efter krigsutbrottet. Det drivs av den ukrainska fackliga centralorganisationen FPU och finansieras av svenska Union to Union. Tanken är att föra samman både centralorganisationer och enskilda fack från de båda länderna för att bland annat diskutera rekrytering, psykosocialt stöd till exsoldater och arbetsmiljö. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.