Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Fackligt aktiv belarusier utvisas

Hon var med och startade en fackförening, har öppet kritiserat regimen och hennes man fängslades när hon flydde landet. Men Ala Tsvirko får inte asyl i Sverige utan ska utvisas till Belarus.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 2 oktober 2023, kl 06:30
Ala Tsvirko
Utvisades ur Sverige. Nu beviljas Ala Tsvirko asyl i Polen efter lång kamp mot förföljelse. Foto: Anders g. Warne

Skickas jag tillbaka grips jag direkt och fängslas. Det är fruktansvärt obehagligt, men jag ger inte upp. Jag tänker framåt och försöker hitta en lösning, säger Ala Tsvirko när Kollega når henne på telefon.

Senast den 9 oktober måste hon lämna Sverige, och försöker nu få visum till Polen eller något annat EU-land. Ala Tsvirko tycker att Migrationsverkets beslut, som nu har fastställts av både Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen, är orättvist.

Ala Tsvirko
Ala Tsvirko Foto: Anders G. Warne

 De förstår uppenbarligen inte vad som sker i Belarus, trots att många människorättsorganisationer har publicerat rapporter om att kränkningen av mänskliga rättigheter har ökat markant sedan presidentvalet 2020, säger hon och tillägger:

Fackliga aktivister får inte politisk asyl i Sverige, därför att facklig aktivism inte uppfattas som en politisk aktivitet. Men fackligt aktiva förföljs i alla diktaturer och det är alltid politiskt motiverat. Det har varit känt i minst hundra år.

Ala Tsvirkos fall är inte unikt. Förra året sökte 130 belarusier asyl i Sverige. 98 procent av dem fick avslag på sin ansökan. Det visar statistik från Migrationsverket som begärts ut av Belarus folkambassad i Sverige, en ideell organisation som företräder det belarusiska folket och inte landets regim.

 Bedömningarna är otroligt absurda, otroligt inkompetenta. Om Sveriges regering skulle sätta någon på planet till Belarus vore det en skandal, säger Dmitri Vasserman, talesperson för folkambassaden, som tror att avslagen kan bero på okunskap.

I slutat av augusti gjorde Kollega en längre intervju med Ala Tsvirko på Unionens huvudkontor i centrala Stockholm. Då väntade hon fortfarande på besked från Migrationsöverdomstolen och berättade varför hon lämnade Belarus och sökte asyl i Sverige.
 

Protesterade mot regimen

Det började under valrörelsen 2020. Då greps flera kandidater som utmanade Belarus president Aleksandr Lukasjenko om makten och dömdes till långa fängelsestraff. Mängder av vanliga människor som protesterade mot regimen misshandlades och även fängslades. Ala Tsvirko var tvungen att göra något. Tillsammans med tiotusentals andra belarusier deltog hon i solidariska kedjor. Axel mot axel stod de längs trottoarerna för att fredligt protestera mot regimens agerande.

Vi protesterade mot laglösheten i landet, säger Ala Tsvirko.

När Lukasjenko utropade sig till valets segrare i augusti 2020 – ett valresultat som bland annat har underkändes av EU - tilltog protesterna och polisens misshandel. För att visa sitt missnöje organiserade de anställda på lastbilsfabriken, där Ala Tsvirko arbetade som konstruktör, en strejk.

Arbetet stoppades i protest mot det gränslösa våldet i landet, mot det förfalskade valresultat och mot att vi berövats vår rösträtt, säger Ala Tsvirko. 

Under strejken framförde hon arbetstagarnas krav till fabriksledningen. De krävde bland annat nyval, ett stopp på polisens våldsanvändning och att fängslade regimkritiker skulle friges. För att kraven skulle nå Lukasjenko-regimen begärde arbetstagarna att fabrikens direktör skulle publicera hela kravlistan på företagets hemsida, och låta både oberoende och statliga medier bevaka strejken inifrån fabriken. Men de fick inget gehör för sina krav. Kopplingen mellan fabriksledningen och regimen, som enligt Ala Tsvirko redan tidigare var stark, blev istället ännu tydligare.

En KGB-man letade upp regimkritiker i fabriken och gav dem sparken på påhittade grunder med företagets goda minne, säger Ala Tsvirko.

Det var inte allt. Anställda som kritiserade regimen förtalades också och fick sina mobiltelefoner genomsökta, enligt Ala Tsvirko. För att försvara arbetstagarna mot arbetsgivarens kraftigt ökade förtryck bildade hon tillsammans med några kollegor en lokal oberoende fackförening på fabriken i september 2020. En viktig uppgift för facket var att sammanföra drabbade arbetstagare med juridiska ombud.

Vi hjälpte anställda som blivit felaktigt avskedade, frihetsberövade och gav råd om arbetarskydd. Vi stod upp för arbetstagarnas rättigheter, som kränktes och fortfarande kränks, säger Ala Tsvirko, som var fackets vice ordförande.

Tre månader efter att facket bildats uppmanades hon av säkerhetschefen på fabriken, enligt Ala en person från säkerhetspolisen KGB, att säga upp sig. Hon fick ingen förklaring till varför företaget ville bli av med henne, men antar att ledningen ville få bort den oberoende fackföreningen. När hon fick reda på att flera av hennes kollegor skulle sparkas om hon inte slutade frivilligt sade hon upp sig.

I nästan ett år kunde Ala Tsvirko arbeta ostört hemifrån med fackliga frågor. Men den 18 november 2021 ringde mobilen när hon var ute och handlade. Det var hennes då 13- åriga dotter, som berättade att KGB hade ringt på hemma i lägenheten i Minsk och sökt Ala. Dagen innan hade ordföranden för den oberoende lokala fackföreningen på fabriken gripits, så samtalet från dottern skrämde Ala Tsvirko. Hon åkte genast i väg till vänner i en annan stad.

Jag hade inget val. Jag visste att jag skulle gripas och dömas till många års fängelse om jag inte lyckades fly.

Dagen efter att hon flytt fördes hennes man och dotter i två olika bilar till KGB:s lokala station för förhör.

Men min man kördes först till en skog i närheten och misshandlades.

Dottern släpptes efter förhöret. Men maken hölls kvar och dömdes till två veckors fängelse för våldsamt motstånd. Från Belarus tog sig Ala Tsvirko olagligt till fots över gränsen till Ukraina. Via Polen kom hon till Stockholm den 13 mars, där hennes syster bor, och sökte asyl.

 Bedömningarna är otroligt inkompetenta

Migrationsverket prövade om hon hade rätt till uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande, men avslog ansökan i november 2022. Av beslutet, som Kollega har läst, framgår att verket inte anser att Ala Tsvirko har kunnat bevisa att hon är eftersökt eller att det finns en individuell och konkret hotbild mot henne i Belarus. Hon har lämnat in handlingar som visar att hennes man dömdes till fängelse. Men Migrationsverket går på den belarusiska domstolens linje och anser att han greps på grund av våldsmotstånd, inte på grund av Ala Tsvirkos fackliga aktivitet.

Den verkliga anledningen till att han greps var jag. Nästan alla frågor han fick handlade om mig, var jag befann mig och när jag skulle komma tillbaka. De ville hitta mig för att kunna gripa mig, säger Ala Tsvirko.
 

Oberoende fackföreningar extra utsatta

Ala Tsvirko har också lämnat in en handling från KGB som visar att fyra personer är åtalade. Alas namn finns med i handlingen, där det också står att hon har deltagit i olagliga protester och demonstrationer i samband med presidentvalet 2020. Men Migrationsverket anser att hon inte har kunnat bevisa att hon är eftersökt eller på annat sätt är av intresse för myndigheterna i Belarus.

Till grund för Migrationsverkets beslut ligger bland annat utrikesdepartementets landinformation från 2019. Människorättsorganisationen Östgruppen och Belarus folkambassad i Sverige ifrågasätter varför Migrationsverket inte tar del av den expertis som finns hos belarusiska MR-organisationer, som Vjasna, och FN:s kommission för mänskliga rättigheter om den aktuella situationen för fackligt aktiva i Belarus.

Migrationsverket ignorerar fullständigt vad de säger, säger Dmitri Vasserman från Belarus folkambassad.

Han berättar att efter valet är oberoende fackföreningar, som protesterade högljutt mot valfusket och våldet i samband med valet, särskilt utsatta. De uppfattas som ett hot av regimen och förbjöds i juli 2022.

 Många fackliga ledare har dömts till långa fängelsestraff anklagade för att syssla med verksamhet kopplad till terrorism, säger Dmitri Vasserman.

Ala Tsvirko överklagade Migrationsverkets beslut till Migrationsdomstolen. I juni 2023 avslog domstolen överklagandet och hon fick inte uppehållstillstånd på grund av skydd. Domstolen anser bland annat att Ala Tsvirko inte har kunnat bevisa att hon har haft en ”så hög och profilerad position” i facket att myndigheterna skulle bry sig om henne om hon återvände. Men i ett brev till Migrationsverket försäkrar den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskajasmadministration att Ala Tsvirko är en facklig aktivist som riskerar ett politiskt motiverat åtal i Belarus.

Enligt Migrationsdomstolen talar heller inget för att belarusiska myndigheter känner till att Ala Tsvirko har varit politiskt aktiv i Sverige, trots att hon har lämnat in en protestlista med namnunderskrifter till Belarus ambassad i Stockholm med krav på att alla fängslade fackliga medlemmar i Belarus ska släppas.

 Att hon har protesterat mot den belarusiska ledningen i Sverige är känt för regimen. Och det förlåter inte regimen, säger Dmitri Vasserman.

Philipp Galtsov, informationshandläggare på Östgruppen, anser att Ala Tsvirko risker ett långt fängelsestraff om hon utvisas till Belarus.

 Det är förvånande att Migrationsverket och Migrationsdomstolen inte anser att facklig aktivism uppfattas som ett hot av regimen i Belarus. Och om en person har protesterat mot den belarusiska regimen i Sverige är det ett skäl att öppna ett brottmål, säger han.
 

Migrationsverket svarar

Kollega har sökt Migrationsverket för en intervju om Ala Tsvirkos fall. Det ville dock inte låta sig intervjuas utan valde att svara i mejlform. Myndigheten hade inte möjlighet att svara på frågor om Alas enskilda fall utan svarade generellt.

Enligt Migrationsverket går det inte att säga vad som krävs för att få sin asylansökan godkänd. Men enligt myndigheten är beviskravet betydligt lägre i asylärenden än i andra rättsliga processer:

”Bedömningen av asylärendet utgår från de principer om bevisning som gäller i Sverige, nämligen en fri bevisföring och fri bevisprövning. Beviskravet för en asylsökande är inte detsamma som i en annan typ av process. Den sökande har visserligen bevisbördan, men beviskravet är att kunna 'göra sannolikt' att asylsökande är i behov av internationellt skydd, det vill säga ett lägre beviskrav än i merparten andra processer. ”

I sitt svar beskriver verket Sveriges asylprövning som rättssäker och kunskapsstyrd:

”En grundläggande förutsättning för Migrationsverkets arbete är att varje asylsökandes asylansökan får en individuell bedömning”.

Kollega söker migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

Belarus

  • Statsskick: republik, enhetsstat. Blev en självständig stat när Sovjetunionen upplöstes 1991.
  • Statschef: president Aleksandr Lukasjenko sedan 1994. Kallas ofta Europas sista diktator
  • Antal invånare: 9,2 miljoner (2022).
  • Huvudstad: Minsk.
  • Regimen tystar all opposition genom hårt förtryck. Straffen för oliktänkande har skärpts sedan presidentvalet 2020. Motstånd mot regimen medför risk för dödsstraff.

Källa: Utrikespolitiska institutet

 

ILO och EU uppmärksammar Belarus

I juni 2023 fördömde den internationella arbetstagarorganisationen ILO Belarus kränkande av fackliga rättigheter. ILO:s generaldirektör har bett medlemsstaterna att inte utvisa belarusiska fackliga aktivister som är behov av skydd.

I maj 2023 antog Europaparlamentet en resolution där EU:s medlemsstater uppmanas att förbättra asylprocessen och ge tillfälligt skydd i EU till personer från Belarus som söker skydd av politiska skäl.

Källa: Social Europe, IUF, EU

Asyl och uppehållstillstånd

En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl i Sverige.

Den som söker asyl lämnar sin ansökan till gränspolisen när hen reser in i Sverige eller på en av Migrationsverkets ansökningsenheter.

Uppehållstillstånd beviljas till den som bedöms vara flykting enligt FN-konventionen eller skyddsbehövande i enlighet med EU:s gemensamma regler.

Källa: Migrationsverket

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Internationellt

Ukrainas facktopp: ”Vi behöver stöd från Sverige”

För Ukrainas fackförbund handlar vardagen om att överleva bombregn och hjälpa människor som kommer tillbaka från fronten. Men nu tar de sitt första steg mot uppbyggnad efter kriget – med stöd från svenska förbund. Det berättar landets högsta fackordförande i en exklusiv intervju med Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 13:14
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union.
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union. Noa Söderberg

Hryhorii Osovyi är sällan i Sverige. Ordföranden i Ukrainas fackliga centralorganisation FPU – som före krigsutbrottet hade knappt fem miljoner medlemmar inom allt från industri till scenkonst – har nog att göra i sitt hemland. Efter Rysslands fullskaliga invasion har det traditionella fackliga arbetet bytts ut mot att hantera och överleva ett krig.

Samtidigt fortsätter vardagslivet i stora delar av Ukraina. Restauranger, fabriker, kollektivtrafik och konserter är i gång i huvudstaden Kyiv. Under krigsmobiliseringen har landets regering också gjort flera lagförändringar som kraftigt underminerat människors rättigheter på jobbet.

Nytt avtal för återuppbyggnad

Därför är Osovyi i centrala Stockholm en förmiddag i maj. Tillsammans med svenska Union to Union (se faktaruta) har han tagit initiativ till Ukrainas första landsomfattande möten för facklig återuppbyggnad. De ska hållas någon gång under 2024.

När Kollega möter honom har han just skrivit under kontraktet. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.

– Vi diskuterade det viktigaste vi kan göra tillsammans. Ukrainska fack behöver givetvis stöd från svenska fack, som har erfarenhet och resurser. Men ukrainska förbund vill också dela med sig av erfarenheterna av att verka i krigstid och bemöta alla utmaningar som kommer med det.

Tillbaka från fronten

De utmaningarna är många. Det lyser igenom när Osovyi berättar om vad uppbyggnadsmötena ska handla om.

– Vi pratade mycket om hur vi ska göra för att hjälpa människor komma tillbaka från fronten och bli samhällsmedborgare. Goda anställda på en arbetsplats. Hur vi ska hjälpa till med traumarehabilitering och psykologstöd, hur vi ska skydda anställda under missilattacker, hur vi ska ge dem möjligheten till hälsa och säkerhet på jobbet.

Om man är en enskild fackförbundsmedlem i Sverige och vill hjälpa till, vad kan man göra då?

–  Det vi har skrivit under i dag är ett ramavtal. Det kommer såklart ske saker på övergripande, nationell nivå, säger Osovyi och fortsätter:

–  Men under våra strategimöten vi skulle vi också vilja föra samman representanter för enskilda branschfack med sina svenska motsvarigheter. Vanliga medlemmar i exempelvis båda länders lärarfack kan då diskutera om vilka specifika utmaningar man står inför. Hur man ska jobba med organisering, rekrytering och kommunikation. Detta kan göras i alla sektorer: utbildning, sjukvård, bygg, industri. Det är vår plan.

Ger stöd

Lana Willebrand, programhandläggare för Östeuropa på Union to Union, säger att enskilda personer kan göra mer än att ge pengar. Hon vill att Sverige och Ukraina ska mötas ”fack till fack, medlem till medlem”. 

– Som medlem kan man följa nyheterna, komma på manifestationer där det finns möjlighet att visa sitt stöd och skicka solidaritetshälsningar direkt till ett ukrainskt förbund. Ha mänskliga möten. Det är jättestort. 

Hanterar trauma

De ukrainska återuppbyggnadsmötena ska hållas någon gång under sommaren eller hösten, beroende på läget vid fronten.

– Många fackförbund förlorar ju sina medlemmar. Också de som migrerat. Man kan inte samla in medlemsavgifter. Arbetsplatserna har försvunnit, primärorganisationerna har försvunnit. Men det finns fortfarande fack som arbetar och tar upp fackliga frågor. Det är löner, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö. Människor är ju traumatiserade, med allt de förlorat och fortsätter förlora, avslutar Lana Willebrand.

Union to Union

En biståndsorganisation som ägs och drivs av alla svenska fack som är medlemmar i LO, TCO och Saco. Däribland Unionen. Fackförbunden bidrar med en så kallad egeninsats på 10 procent av finansieringen. Utöver det kommer en stor del av finansieringen från biståndsmyndigheten SIDA.

Första mötet för återuppbyggnad

Under 2024 hålls Ukrainas första stora möte för facklig återuppbyggnad efter krigsutbrottet. Det drivs av den ukrainska fackliga centralorganisationen FPU och finansieras av svenska Union to Union. Tanken är att föra samman både centralorganisationer och enskilda fack från de båda länderna för att bland annat diskutera rekrytering, psykosocialt stöd till exsoldater och arbetsmiljö. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.