Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

H&M röstade nej till levnadslöner

H&M:s aktieägare röstade på tisdagens årsstämma ner förslaget om att införa levnadslöner för de underleverantörer runt om i världen som syr modeföretagets kläder. Aktieägaren Clean Clothes Campaign, CCC, som lagt förslaget tillsammans med föreningen Fair action, hoppas dock att frågan ska fungera som en väckarklocka för andra aktieägare.
Johanna Rovira Publicerad 9 maj 2019, kl 13:35
Arbetare i en textilfabrik i Addis Abeba, ‎Etiopien.
Fabriksarbetare i en textilfabrik utanför Addis Abeba, ‎Etiopien, som tillverkar kläder för H&M. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT

För snart sex år sedan gjorde H&M en utfästelse om att införa så kallade levnadslöner (löner som räcker till bostad, mat, sjukvård, kläder och tjänas in under normal arbetstid) för 850 000 textilarbetare, enligt det internationella nätverket CCC . Löftet skulle infrias före årsskiftet 2018-2019, men när organisationen i fjol kollade upp förhållanden för textilarbetare i Bulgarien, Turkiet, Kambodja och Indien var resultatet nedslående.

– Inte en enda av de intervjuade arbetarna hade levnadslön, säger Anne Bienas, koordinator för levnadslöner på den internationella organisationen CCC.

CCC skrev en rapport om sina upptäckter och startade bland annat en namninsamling. Nätverket köpte också fem aktier i H&M för att kunna närvara på årsstämman i Sverige i tisdags, där CCC hade fått in ett förslag på dagordningen. Det om att H&M ställer in årets aktieutdelning och i stället lägger summan – 16 miljarder – i en fond till förmån för textilarbetarna.

– Förslaget röstades ner. Vi visste ju att det skulle bli så, aktieägarna vill ju ha sina pengar, men vi ville uppmärksamma vår sak, säger Anne Bienas, som var med på årsstämman och levererade 180 000 underskrifter till företagets vd Johan Persson.

– Många aktieägare var dock väldigt positiva till oss före mötet och förklarade att de anser att det är viktigt med levnadslöner.

Den ideella svenska föreningen Fair action, som ingår i CCC och arbetar för att få företag att ta ansvar för sin påverkan på människor och miljö, äger två aktier i H&M och presenterade aktieägarförslaget på stämman. Fair action samarbetar med Unionen i projektet Schyst resande.

– Eftersom H&M är familjeägt till stor del går inga förslag igenom utan att familjen Persson röstar för det. Men vi hoppas att andra storägare som banker och pensionsfonder lyfter frågan med H&M, säger Maria Sjödin, kommunikationsansvarig på Fair action.


Maria Sjödin, kommunikationsansvarig på Fair Action pratar med aktieägare utanför H&M:s stämma i tisdags. Foto: Gabriele Francois Casini

Internationellt

Fackligt aktiv utvisad från Sverige – får asyl i Polen

Den belarusiska fackliga aktivisten Ala Tsvirko, som Kollega skrivit om, nekades asyl i Sverige. Nu får hon det i Polen.
Mats Thorén Publicerad 21 maj 2024, kl 16:31
Ala Tsvirko
Utvisades ur Sverige. Nu beviljas Ala Tsvirko asyl i Polen efter lång kamp mot förföljelse. Foto: Anders g. Warne

Polen beviljar den belarusiska fackdissidenten Ala Tsvirko asyl, rapporterar tidningen Arbetsvärlden.

”När jag fick svaret kände jag lättnad och glädje efter beslutet. Det var första gången sedan det ögonblick då jag flydde landet [Belarus] illegalt 2021 som jag känt en sådan glädje. Och känslan att rättvisan nu har segrat”, skriver hon i ett mejl till Arbetsvärlden.

Förföljd hemma i Belarus 

Kollega har tidigare rapporterat om Ala Tsvirkos öde och träffade henne i oktober förra året då hon befann sig i Sverige och just fått ett definitivt utvisningsbeslut. 

Ala Tsvirko hade bland annat varit med och startat en oberoende fackförening i Belarus, något regimen ogillade. Efter hot från KGB-agenter flydde hon landet. Migrationsverket tyckte dock att hon var trygg i att åka tillbaka.

– De förstår uppenbarligen inte vad som sker i Belarus, trots att många människorättsorganisationer har publicerat rapporter om att kränkningen av mänskliga rättigheter har ökat markant sedan presidentvalet 2020, sa hon då till Kollega.

Besökte Unionens kongress 

Ala Tsvirkos besökte i höstas Unionens kongress i Karlstad. Kongressen krävde att utvisningarna av fackligt aktiva till Belarus skulle stoppas och att fackliga fångar i landet skulle friges. Hon hoppades då få asyl i Polen, vilket hon nu alltså fått.