Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

H&M röstade nej till levnadslöner

H&M:s aktieägare röstade på tisdagens årsstämma ner förslaget om att införa levnadslöner för de underleverantörer runt om i världen som syr modeföretagets kläder. Aktieägaren Clean Clothes Campaign, CCC, som lagt förslaget tillsammans med föreningen Fair action, hoppas dock att frågan ska fungera som en väckarklocka för andra aktieägare.
Johanna Rovira Publicerad 9 maj 2019, kl 13:35
Arbetare i en textilfabrik i Addis Abeba, ‎Etiopien.
Fabriksarbetare i en textilfabrik utanför Addis Abeba, ‎Etiopien, som tillverkar kläder för H&M. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT

För snart sex år sedan gjorde H&M en utfästelse om att införa så kallade levnadslöner (löner som räcker till bostad, mat, sjukvård, kläder och tjänas in under normal arbetstid) för 850 000 textilarbetare, enligt det internationella nätverket CCC . Löftet skulle infrias före årsskiftet 2018-2019, men när organisationen i fjol kollade upp förhållanden för textilarbetare i Bulgarien, Turkiet, Kambodja och Indien var resultatet nedslående.

– Inte en enda av de intervjuade arbetarna hade levnadslön, säger Anne Bienas, koordinator för levnadslöner på den internationella organisationen CCC.

CCC skrev en rapport om sina upptäckter och startade bland annat en namninsamling. Nätverket köpte också fem aktier i H&M för att kunna närvara på årsstämman i Sverige i tisdags, där CCC hade fått in ett förslag på dagordningen. Det om att H&M ställer in årets aktieutdelning och i stället lägger summan – 16 miljarder – i en fond till förmån för textilarbetarna.

– Förslaget röstades ner. Vi visste ju att det skulle bli så, aktieägarna vill ju ha sina pengar, men vi ville uppmärksamma vår sak, säger Anne Bienas, som var med på årsstämman och levererade 180 000 underskrifter till företagets vd Johan Persson.

– Många aktieägare var dock väldigt positiva till oss före mötet och förklarade att de anser att det är viktigt med levnadslöner.

Den ideella svenska föreningen Fair action, som ingår i CCC och arbetar för att få företag att ta ansvar för sin påverkan på människor och miljö, äger två aktier i H&M och presenterade aktieägarförslaget på stämman. Fair action samarbetar med Unionen i projektet Schyst resande.

– Eftersom H&M är familjeägt till stor del går inga förslag igenom utan att familjen Persson röstar för det. Men vi hoppas att andra storägare som banker och pensionsfonder lyfter frågan med H&M, säger Maria Sjödin, kommunikationsansvarig på Fair action.


Maria Sjödin, kommunikationsansvarig på Fair Action pratar med aktieägare utanför H&M:s stämma i tisdags. Foto: Gabriele Francois Casini

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Internationellt

Ukrainas facktopp: ”Vi behöver stöd från Sverige”

För Ukrainas fackförbund handlar vardagen om att överleva bombregn och hjälpa människor som kommer tillbaka från fronten. Men nu tar de sitt första steg mot uppbyggnad efter kriget – med stöd från svenska förbund. Det berättar landets högsta fackordförande i en exklusiv intervju med Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 13:14
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union.
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union. Noa Söderberg

Hryhorii Osovyi är sällan i Sverige. Ordföranden i Ukrainas fackliga centralorganisation FPU – som före krigsutbrottet hade knappt fem miljoner medlemmar inom allt från industri till scenkonst – har nog att göra i sitt hemland. Efter Rysslands fullskaliga invasion har det traditionella fackliga arbetet bytts ut mot att hantera och överleva ett krig.

Samtidigt fortsätter vardagslivet i stora delar av Ukraina. Restauranger, fabriker, kollektivtrafik och konserter är i gång i huvudstaden Kyiv. Under krigsmobiliseringen har landets regering också gjort flera lagförändringar som kraftigt underminerat människors rättigheter på jobbet.

Nytt avtal för återuppbyggnad

Därför är Osovyi i centrala Stockholm en förmiddag i maj. Tillsammans med svenska Union to Union (se faktaruta) har han tagit initiativ till Ukrainas första landsomfattande möten för facklig återuppbyggnad. De ska hållas någon gång under 2024.

När Kollega möter honom har han just skrivit under kontraktet. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.

– Vi diskuterade det viktigaste vi kan göra tillsammans. Ukrainska fack behöver givetvis stöd från svenska fack, som har erfarenhet och resurser. Men ukrainska förbund vill också dela med sig av erfarenheterna av att verka i krigstid och bemöta alla utmaningar som kommer med det.

Tillbaka från fronten

De utmaningarna är många. Det lyser igenom när Osovyi berättar om vad uppbyggnadsmötena ska handla om.

– Vi pratade mycket om hur vi ska göra för att hjälpa människor komma tillbaka från fronten och bli samhällsmedborgare. Goda anställda på en arbetsplats. Hur vi ska hjälpa till med traumarehabilitering och psykologstöd, hur vi ska skydda anställda under missilattacker, hur vi ska ge dem möjligheten till hälsa och säkerhet på jobbet.

Om man är en enskild fackförbundsmedlem i Sverige och vill hjälpa till, vad kan man göra då?

–  Det vi har skrivit under i dag är ett ramavtal. Det kommer såklart ske saker på övergripande, nationell nivå, säger Osovyi och fortsätter:

–  Men under våra strategimöten vi skulle vi också vilja föra samman representanter för enskilda branschfack med sina svenska motsvarigheter. Vanliga medlemmar i exempelvis båda länders lärarfack kan då diskutera om vilka specifika utmaningar man står inför. Hur man ska jobba med organisering, rekrytering och kommunikation. Detta kan göras i alla sektorer: utbildning, sjukvård, bygg, industri. Det är vår plan.

Ger stöd

Lana Willebrand, programhandläggare för Östeuropa på Union to Union, säger att enskilda personer kan göra mer än att ge pengar. Hon vill att Sverige och Ukraina ska mötas ”fack till fack, medlem till medlem”. 

– Som medlem kan man följa nyheterna, komma på manifestationer där det finns möjlighet att visa sitt stöd och skicka solidaritetshälsningar direkt till ett ukrainskt förbund. Ha mänskliga möten. Det är jättestort. 

Hanterar trauma

De ukrainska återuppbyggnadsmötena ska hållas någon gång under sommaren eller hösten, beroende på läget vid fronten.

– Många fackförbund förlorar ju sina medlemmar. Också de som migrerat. Man kan inte samla in medlemsavgifter. Arbetsplatserna har försvunnit, primärorganisationerna har försvunnit. Men det finns fortfarande fack som arbetar och tar upp fackliga frågor. Det är löner, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö. Människor är ju traumatiserade, med allt de förlorat och fortsätter förlora, avslutar Lana Willebrand.

Union to Union

En biståndsorganisation som ägs och drivs av alla svenska fack som är medlemmar i LO, TCO och Saco. Däribland Unionen. Fackförbunden bidrar med en så kallad egeninsats på 10 procent av finansieringen. Utöver det kommer en stor del av finansieringen från biståndsmyndigheten SIDA.

Första mötet för återuppbyggnad

Under 2024 hålls Ukrainas första stora möte för facklig återuppbyggnad efter krigsutbrottet. Det drivs av den ukrainska fackliga centralorganisationen FPU och finansieras av svenska Union to Union. Tanken är att föra samman både centralorganisationer och enskilda fack från de båda länderna för att bland annat diskutera rekrytering, psykosocialt stöd till exsoldater och arbetsmiljö. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.