Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

H&M kände till att strejkare fått sparken

2 181 anställda hos underleverantörer till klädföretaget H&M har fått sparken på grund av att de deltog i strejker i Bangladesh i vintras.
Sofia Broomé Publicerad 17 maj 2019, kl 11:18
Suvra Kanti Das/AP Photo/TT
Textilarbetare i en protest för bättre löner, i januari 2019. Suvra Kanti Das/AP Photo/TT

Under H&M:s årsstämma den sjunde maj kom det fram att företaget hela tiden vetat om att 2 181 arbetare anställda av företagets underleverantörer fick sparken på grund av att de strejkade. Företaget har vid ett flertal tillfällen vägrat lämna ut de uppgifterna. Dessutom har klädkedjan publicerat flera uttalanden om att de sympatiserar med textilarbetarnas frustration och med fackförbunden, skriver Arbetet.

Nu kräver solidaritetsnätverket Clean Clothes Campaign, CCC, som äger aktier i företaget, att H&M och andra klädtillverkare i Bangladesh ska verka för att de sparkade textilarbetarna ska återanställas eller få ekonomisk kompensation. H&M säger, enligt Arbetet, att företaget inte kan kontrollera det eftersom företaget inte är de sparkade textilarbetarnas arbetsgivare.

– Om H&M, som köper från de här fabrikerna inte gör någonting åt repressionen innebär det att de ser mellan fingrarna på den/…/ Det är ett oärligt argument och bara en konsekvens av hur H&M valt att organisera leverantörskedjan, säger CCC:s kampanjstrateg Neva Nachtigal till Arbetet.

Läs också: H&M röstade nej till levnadslöner

Fakta

Tiotusentals textilarbetare strejkade i december och januari för högre minimilöner än de 856 kronor i månaden som minimilönen höjdes till förra året. Mellan 7 500 och 11 600 personer avskedades på grund av strejken och enligt Arbetet vittnar textilarbetarna om att de flesta av dem som strejkade dessutom har svartlistats, vilket gör det omöjligt för dem att hitta andra jobb.

Källa: Arbetet

Internationellt

Unionens utvecklingsprojekt påverkas av Sidas nedskärning

På regeringens inrådan ska Sidas stöd till journalistik och informationsarbete om globala frågor avvecklas. Även Unionen påverkas - och förlorar en kvarts miljon kronor.
Lina Friberg Publicerad 23 januari 2023, kl 13:00
Unionens logotyp på skylt. Gröna bokstäver. Upplyst.
Unionens utvecklingsprojekt påverkas av Sidas nedskärning. Bland annat försvinner kvarts miljon kronor till en informationsfilm. Foto: Ingvar Karmhed/TT.

Det drabbar 14 förbund och tidningar, däribland Union to Union, LO, TCO och Sacos gemensamma fackliga biståndsorganisation.

Martin Jefflén.

  Vi förlorar en kvarts miljon kronor som skulle gått till en informationsfilm om Unionens utvecklingsprojekt i två versioner. En kortare version som skulle spritts på sociala medier och webben och en i längre format i utbildningssammanhang, exempelvis på seminarium, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.

Filmen skulle fokuserat på tre utvecklingsprojekt som Unionen är involverad i, bland annat SEWA, ett kvinnligt fackförbund i Indien som organiserar egenanställda kvinnor. Människor involverade i utvecklingsprojektet skulle komma till tals. Filmen skulle även ge en övergripande bild av hur Unionen arbetar för att förbättra arbets- och levnadsvillkor.

Allt organiserat informationsarbete försvinner

Hur påverkar det ert informationsarbete?

–  Det innebär ju att allt organiserat informationsarbete är borta, vilket minskar våra förutsättningar att sprida information om biståndet, exempelvis delta i seminarium på Globala Torget på Bokmässan, en plats där globala utmaningar kommer i fokus. Det blir inte heller någon gemensam medverkan om biståndet under Almedalsveckan. Viktiga plattformar för att sprida information om våra projekt, säger Martin Jefflén.

Vad händer med Unionens pågående utvecklingsprojekt?

  Huvudinriktningen på vårt arbete är godkänt. Men det är inte riktigt klart ännu kring vad som händer med budgeten, den kommer vara 10 - 15 procent mindre. Antingen kommer något projekt plockas bort, eller som det nog lutar åt, att använda oss av ”osthyvel-principen”. Det vill säga att skära ner lite överallt, säger Martin Jefflén.

Oro för biståndspolitiken

LO, TCO och Saco skrev i dagarna ett gemensamt brev till biståndsminister Johan Forssell med uppmaningen att inkluderas i dialog om hur svenskt bistånd än mer effektivt kan bidra till fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter. Samtliga fackföreningar organisationerna står bakom uppmaningen.

Svenska fackförbund och den gemensamma biståndsorganisationen Union to Union jobbar tillsammans med fackförbund i låg- och medelinkomstländer för att skapa säkrare arbetsplatser, tryggare anställningar, bättre arbetsvillkor och en inkluderande klimatomställning. Inom samtliga tre centralorganisationer finns nu en stor oro över utvecklingen inom biståndspolitiken.

Therese Svanström
Therese Svanström Foto: Eva Edsjö

– Fackligt utvecklingssamarbete är nyckeln till en hållbar framtid med anständiga arbetsvillkor för alla. Enligt FN-organen ILO och WHO dör 1,9 miljoner människor varje år på grund av sina jobb. Det är först när människor kan försörja sig och har råd att låta barnen gå i skola som vi kan bygga en hoppfull värld med klimaträttvisa och demokratiska samhällen säger Therese Svanström, ordförande i TCO.