Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

H&M kände till att strejkare fått sparken

2 181 anställda hos underleverantörer till klädföretaget H&M har fått sparken på grund av att de deltog i strejker i Bangladesh i vintras.
Sofia Broomé Publicerad 17 maj 2019, kl 11:18
Suvra Kanti Das/AP Photo/TT
Textilarbetare i en protest för bättre löner, i januari 2019. Suvra Kanti Das/AP Photo/TT

Under H&M:s årsstämma den sjunde maj kom det fram att företaget hela tiden vetat om att 2 181 arbetare anställda av företagets underleverantörer fick sparken på grund av att de strejkade. Företaget har vid ett flertal tillfällen vägrat lämna ut de uppgifterna. Dessutom har klädkedjan publicerat flera uttalanden om att de sympatiserar med textilarbetarnas frustration och med fackförbunden, skriver Arbetet.

Nu kräver solidaritetsnätverket Clean Clothes Campaign, CCC, som äger aktier i företaget, att H&M och andra klädtillverkare i Bangladesh ska verka för att de sparkade textilarbetarna ska återanställas eller få ekonomisk kompensation. H&M säger, enligt Arbetet, att företaget inte kan kontrollera det eftersom företaget inte är de sparkade textilarbetarnas arbetsgivare.

– Om H&M, som köper från de här fabrikerna inte gör någonting åt repressionen innebär det att de ser mellan fingrarna på den/…/ Det är ett oärligt argument och bara en konsekvens av hur H&M valt att organisera leverantörskedjan, säger CCC:s kampanjstrateg Neva Nachtigal till Arbetet.

Läs också: H&M röstade nej till levnadslöner

Fakta

Tiotusentals textilarbetare strejkade i december och januari för högre minimilöner än de 856 kronor i månaden som minimilönen höjdes till förra året. Mellan 7 500 och 11 600 personer avskedades på grund av strejken och enligt Arbetet vittnar textilarbetarna om att de flesta av dem som strejkade dessutom har svartlistats, vilket gör det omöjligt för dem att hitta andra jobb.

Källa: Arbetet

Internationellt

Facklig aktivist kan slippa fängelse - kan få asyl i Polen

Den fackliga aktivisten Ala Tsvirko kan få asyl i Polen och slippa fängelse i Belarus. Unionens kongress i förra veckan krävde att utvisningar av samtliga fackligt aktiva till Belarus stoppas och att de 50 fackliga fångarna i landet friges.
Johanna Rovira Publicerad 16 oktober 2023, kl 13:27
Bild från Unionens kongress där medverkande håller upp skyltar som bildar orden Frige alla fackliga fångar i Belarus!
Den fackliga aktivisten Ala Tsvirko kan få asyl i Polen och slippa fängelse i Belarus. Unionens kongress krävde att utvisningar av fackligt aktiva till Belarus stoppas och att fackliga fångar i landet friges. Foto: Mikael Hedquist.

Polen har lovat att pröva den fackliga aktivisten Ala Tsvirkos asylärende, enligt tidningen Arbetsvärlden

Ala Tsvirko.
Ala Tsvikro. Foto: Anders G. Warne.

Beskedet kom i slutet förra veckan, då Ala Tsvirko, som Kollega skrivit om tidigare, deltog på Unionens kongress i Karlstad. Förutom Ala Tsvirko fanns Maksim Pazniakou från den belarusiska fackliga exilorganisationen Salidarnast på plats i Karlstad. Han vittnade bland annat om fackaktiva fångar som riskerar att dö i fängelset. 

– En fackligt aktiv som blivit dömd till nio års fängelse har cancer och behöver behandling. För honom är straffet en enkelbiljett, han kommer troligen aldrig att lämna fängelset, sade Maksim Pazniakou, som själv suttit fängslad två gånger i Belarus. 

Enkelbiljett till fängelse för dödssjuk

Han vittnade också om en 73-åring som blivit dömd till fyra års fängelse och sitter i en liten cell tillsammans sex till åtta andra fångar utan tillgång till frisk luft och solsken. En annan facklig fånge lider av diabetes och får inte någon medicin i fängelset. 

– Alla dessa människor är offer för demokratin i Belarus. Vi måste göra något så att inte deras uppoffring ska ha varit för intet, manade Maksim Pazniakou. 

Under kongressen gjordes ett gemensamt uttalande med krav på att Sverige omedelbart stoppar utvisningar av fackligt engagerade till Belarus och att de 50 fackligt engagerade som sitter fängslade friges. Kongressdeltagarna deltog också i en solidaritetsmanifestation och poserade med krav på att frige fackliga fångar i Belarus.