Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Under H&M:s årsstämma den sjunde maj kom det fram att företaget hela tiden vetat om att 2 181 arbetare anställda av företagets underleverantörer fick sparken på grund av att de strejkade. Företaget har vid ett flertal tillfällen vägrat lämna ut de uppgifterna. Dessutom har klädkedjan publicerat flera uttalanden om att de sympatiserar med textilarbetarnas frustration och med fackförbunden, skriver Arbetet.
Nu kräver solidaritetsnätverket Clean Clothes Campaign, CCC, som äger aktier i företaget, att H&M och andra klädtillverkare i Bangladesh ska verka för att de sparkade textilarbetarna ska återanställas eller få ekonomisk kompensation. H&M säger, enligt Arbetet, att företaget inte kan kontrollera det eftersom företaget inte är de sparkade textilarbetarnas arbetsgivare.
– Om H&M, som köper från de här fabrikerna inte gör någonting åt repressionen innebär det att de ser mellan fingrarna på den/…/ Det är ett oärligt argument och bara en konsekvens av hur H&M valt att organisera leverantörskedjan, säger CCC:s kampanjstrateg Neva Nachtigal till Arbetet.
Läs också: H&M röstade nej till levnadslöner
Tiotusentals textilarbetare strejkade i december och januari för högre minimilöner än de 856 kronor i månaden som minimilönen höjdes till förra året. Mellan 7 500 och 11 600 personer avskedades på grund av strejken och enligt Arbetet vittnar textilarbetarna om att de flesta av dem som strejkade dessutom har svartlistats, vilket gör det omöjligt för dem att hitta andra jobb.
Källa: Arbetet
I början av april greps Hryhorii Osovyi, ordförande i Ukrainas största fackliga centralorganisation FPU, vid ankomsten till en regional fackkonferens i Lutsk och sattes i husarrest, anklagad för att ha sålt facklig egendom tio år tidigare.
Väldsfacket ITUC krävde då att fackförbundsledaren skulle friges och fördömde fängslandet, som ITUC menar är ett försök att störa en omröstning om ett lagförslag som ger ukrainska staten rätt att beslagta fackliga byggnader, bland annat Fackföreningarnas hus, Budynok Profspilok, i Kiev.
I förra veckan beslagtogs fackföreningshuset i Kiev av myndighetspersoner som i sällskap av säkerhetsvakter tog sig in i huset och krävde att FPU:s personal omedelbart skulle utrymma byggnaden.
Unionen och många andra svenska fackförbund stöder fackföreningsrörelsen i Ukraina och tillsammans med biståndsorganisationen Union to Union, byggs nu ett stort stödprogram upp för att stödja facken i Ukraina.
– Den ukrainska regeringen är tyvärr långt ifrån fackföreningsvänlig, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.
– Med tanke på Ukrainas EU-kandidatur är det viktigt att förhållandena för facken blir bättre så att man kan få i gång en fungerande social dialog.
Världsfacket ITUC menar att övertagandet av fackförbundshuset i Kiev är ett oacceptabelt försök att stoppa FPU och kräver att ukrainska staten ska respektera fackliga rättigheter samt återställa fackets förutsättningar att utföra sin verksamhet utan statlig inblandning. Unionen ställer sig bakom kritiken mot den ukrainska regeringens agerande.
– Ukrainas regering måste omedelbart upphöra med de attacker den utsätter fackföreningarna för, säger Martin Jefflén.
Världsfacket (ITUC)
Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med, har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum.
