Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Handelskrig hot mot svensk industri

Handelskriget mellan USA och Kina. Det är det enskilt största hotet för svensk industri i närtid. Det konstaterar Industrin ekonomiska råd i en rapport om långsiktiga trender.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2019, kl 13:05
AP Photo/Ahn Young-joon/TT
Hittills har Sverige inte drabbats av handelskriget i samma utsträckning som exempelvis Tyskland, eftersom vi är mindre beroende av export till Kina. AP Photo/Ahn Young-joon/TT

Klimatförändringarna kommer att innebära påtagliga risker för svensk industri framöver. Det konstaterar Industrins ekonomiska råd i en rapport som analyserar faktorer som har betydelse för industrin och svensk ekonomi på lång sikt. Nu när en stor avtalsrörelse står för dörren blir rådets analys extra viktig.

Enligt rådet har svensk industri dock goda förutsättningar att bidra med klimatsmarta lösningar på växande marknader som Kina och Indien. Dessa länder står inför stora investeringsbehov när det gäller exempelvis förnyelsebar energi, elektrifiering och så kallade hållbara städer.

– Sverige står väl rustat genom att redan ha fler konkurrenskraftiga företag inom viktiga sektorer och har etablerade handelskontakter till Kina och Indien. Svensk industri har dessutom redan genomgått en betydande omställning och har god tillgång till förnyelsebar energi, säger Anna Breman, chefekonom på Swedbank och en av författarna till rapporten.

Läs mer: Unionen kommenterar rapporten

Det största enskilda orosmolnet i närtid är en upptrappning av handelskriget mellan USA och Kina. Handelshindren har bidragit till att global handel saktar in men Sverige har hittills inte drabbats i alls samma utsträckning som till exempel Tyskland, beroende på att vi är mindre beroende av export till Kina. Men om konflikten trappas upp kan det få allvarliga konsekvenser för svensk och europeisk ekonomi, konstaterar rådet.

– Vi ser en stor risk att exporten kommer att minska vilket kommer att slå mot produktionen, främst mot varor men svensk tjänstesektor är nära kopplad till industrin så risken finns att det sprider sig. Vår bedömning är att handelshindren kommer att bestå de närmaste åren, oavsett vem som sitter vid makten i USA, säger Anna Breman.

Vad kan industrin göra för att motverka utvecklingen?
– Man har sett riskerna länge och är delvis förberedd på sämre tider. Det enda man kan göra är att försöka höja produktiviteten och bli så konkurrenskraftiga som möjligt. En god inhemsk ekonomi skulle motverka om industrin drabbas av en nedgång och där har politikerna gjort för lite, risken är att hushållen spär på utvecklingen.

Enligt rapporten har tjänstesektorn haft en högre produktivitetstillväxt än tillverkningsindustrin mellan 2012 och 2018. Att tjänstesektorn ökat sin export är gynnsamt för svensk ekonomin men det råder inget tvivel om att sämre tider är på väg, enligt industrin ekonomiska råd.

– Det finns stora orosmoln och det börjar synas i faktiska siffror. Vår bedömning är tyvärr att det ser sämre ut än vad vi hade hoppats på. Det gäller att ha en beredskap på att det kommer bli tuffare de kommande åren. Men samtidigt har industrin behov av kompetens så vi är inte jätteoroliga för någon markant ökad arbetslöshet, bolagen vill behålla den kompetens man har, säger Anna Breman.

Vidare konstaterar rådet att tillgång till utländsk arbetskraft är en viktig resurs. Även om andelen utlandsfödda i näringslivet ökar ligger industrin inte i spetsen och det kan finnas en outnyttjad potential där.

– Fackförbunden bör utgå från att utländsk rekrytering inte används för att försämra arbetsvillkoren för den befintliga arbetskraften. Det är viktigt för industrin att de är delaktiga i strävandet efter utländsk kompetensförsörjning, säger Mauro Gozzo, nationalekonom och ordförande i Industrins ekonomiska råd.
 
Rådet räknar inte med att AI kommer att förändra arbetsmarknaden i större utsträckning än andra teknologier, på kort sikt kan AI till och med bidra till fler jobb. Det är dock tveksamt om AI kommer att ha någon betydande exportpotential för svensk industri, konstaterar rådet i sin rapport.

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.