Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Euforiska vinterbadare bejakar kylan

Vinterbad har blivit omåttligt populärt, men det är ingalunda någon ny, het trend. För Mörkret och kylans glada vänner är vinterbad ett sätt att bejaka vintern och göra den mer njutningsfull.
Johanna Rovira Publicerad 14 januari 2022, kl 06:00
Jarkko Enqvist torkar sig med handduk bredvid isvak.
Att såga upp en vak är ingen lek. Men euforin efter badet gör det värt besväret, anser Jarkko Enqvist från Mörkrets och kylans glada vänner. Foto: Paulina Holmgren

Tre timmar. Så kort är dagen under den mörkaste tiden i trakterna kring Skellefteälven. Men medlemmarna i föreningen Mörkret och kylans glada vänner deppar inte ihop för det utan hittar sätt att njuta av kyla och mörker.

– När våren och solen ser man allt damm och måste städa, sen kommer sommaren med massa möjliga måsten som ska hinnas med, som grillfester och trädgårdsmöbler som ska kånkas runt. På hösten ska man kånka in möblerna och ser dammet igen, men så kommer vintern och plötsligt blir det tillåtet att bara vara, säger Jarkko Enqvist, styrelseledamot i föreningen Mörkret och kylans glada vänner.

Sågar upp vakar

Att bara vara inbegriper uppenbarligen iskalla bad i uppsågade vakar. De glada vännerna har arrangerat Öppna Skandinaviska Mästerskapet i vintersim i Skellefteå i drygt tio år, med deltagare från 27 nationer som mest. En 25 metersvak med fyra parallella banor sågas upp och simmarna tävlar i frisim, fjärilssim och bröstsim.

Dessutom arrangerar föreningen vakpoesi och vakmusik, där poeter och musiker läser sina verk och spelar eller sjunger badandes i Skellefteälvens kalla, mörka vatten.

Billig friskvård

Jarkko Enqvist har vinterbadat i hela sitt liv.

– Jag är från Finland och där har man en helt annan syn på vinterbad. I stort sett varenda kommun sågar upp hål i isen, ställer ut omklädningsbaracker och kanske en pump som gör att vaken inte fryser. Det är den absolut billigaste friskvården. Man pratar badar och mår bra. Det hjälper en att tåla mörkret bättre och lättare.

De senaste åren har vinterbadandet fått en rejäl skjuts och Jarkko Enqvist tippar att pandemin varit en bidragande faktor eftersom vinterbad är en tämligen pandemisäker aktivitet (även om vintersimmet hölls digitalt 2021 på grund av restriktioner). Men han påpekar att det fanns tradition att vinterbada i Sverige längre tillbaka i tiden, i synnerhet längs med kusten.


Varför kunde jag inte valt en annan hobby? Frågar sig Jarkko Enqvist ibland. Foto: Paulina Holmgren

Kylskåp = färre vakar

Vinterbadandet föll dock i glömska när kylskåpen gjorde entré i hemmen på 1930-talet och man inte längre behövde hugga upp vakar för att få is. Dessutom kunde man i samma veva hålla sig ren på varmare sätt när badrum blev tillgängliga för fler.

Dagens vinterbadare är dock inte ute efter att bli rena i första hand. De är ute efter eufori. Men den känner man inte förrän tidigast efter tredje badet, menar Jarkko Enqvist

– Första gången du går ner i en vak blir det en kamp mellan kropp och knopp och kroppen vinner oftast.  Andra gången märker du att det är jättekallt. Tredje gången sätter endorfinkicken in och du upplever en total frihet.

Varning för dumhet

Men man blir också lite dum av att vinterbada, i alla fall direkt efteråt. Därför gäller att lägga kläderna i ordning i förväg, för det kan visa sig komplicerat att klä på sig när man kommer upp ur vaken. Man ska inte heller bada ensam och aldrig alkoholpåverkad. Och har man kardiovaskulära problem bör man konsultera en läkare innan man slänger sig i en isvak.

– Tidigare påstods det att man dog efter tre minuter i vak, men det stämmer inte. Ju mer man badar desto mer tål man. Vi har en medlem i Umeå som mediterar i vak och brukar ställa timern på åtta minuter, säger Jarkko Enqvist.

Ifrågasatt hobby

Jarkko Enqvist varnar för att vinterbad är starkt beroendeframkallande även om han själv då och då ifrågasätter sitt val av fritidssysselsättning.

– När man pulsar 1,5 kilometer i djupsnö i minus 20 graders kyla och snålblåst, för att såga upp en vak i två timmar, då tänker jag: Varför kunde jag inte valt en annan hobby? Men efteråt känner man sig pigg och alert och mår hundra procent bra, säger Jarkko Enqvist. 

Vinterbad

Utrustning:
Badbyxor och badmössa är det enda som tillåts på vintersimstävlingarna. Handskar och badskor kan vara bra att ha när det är riktigt kallt. 

Förberedelser:
Ta en kort springtur eller se till att du får igång blodcirkulationen innan du hoppar i. Annars kan du bli kall efteråt.

Brasklappar:
Undvik att bada om du känner dig förkyld – man kan bli nedkyld före och efter badet. Doppar du huvudet ökar värmeförlusten. 

Fördelar:
Det finns inga säkra studier på fördelar med vinterbad, men utövare hävdar bland annat att det ökar välbefinnandet och motverkar depression. Kyla aktiverar kroppens bruna fett vilket leder till att du tål kyla bättre och bränner fler kalorier.

Hälsa

Träna med kollegor ger dubbel hälsovinst

Träning tillsammans med andra kan ge bättre resultat än på egen hand. Men för löpgruppen på Praktikertjänst är prestationen ointressant. Grejen med företagets onsdagslöpning är att skapa gemenskap.
Ola Rennstam Publicerad 31 maj 2023, kl 06:00
Varje onsdag - året om och oavsett väder - springer medarbetarna på Praktikertjänst i Stockholm tillsammans. Foto: Åke Ericsson.

Det grönskas vid Karlbergs slott på gränsen mellan Stockholm och Solna. Längs en grusgång tränar en grupp löpare korta intervaller, en bit bort har en annan skara valt att lunka i ett beskedligare tempo.

– Härligt, ni ser starka ut! Håll i sista biten! ropar Linda Lövqvist entusiastiskt.

Det är snart ett år sedan som personalen på Praktikertjänsts huvudkontor drog i gång en löpgrupp. Linda Lövqvist och Mauricio Mella håller i trådarna och med tiden har man blivit ett stort gäng som springer tillsammans varje onsdag. Strax före lunch samlas de i foajén på kontoret i centrala Stockholm. Året om, oavsett väderlek, ger de sig ut på en sex kilometer lång runda.

– En del kollegor tror att man måste vara snabb för att få vara med, men upplägget är anpassat för att passa alla, även ovana löpare. Vi samlar ihop oss fler gånger längs vägen så att ingen hamnar på efterkälken, berättar Mauricio Mella.

"En boost som sitter i resten hela dagen"

Onsdagslöparna, som går under namnet Praktikertjänst Runners, har blivit ett sammansvetsat gäng, vilket också påverkat deras arbete på ett positivt sätt.

– Det är en stor arbetsplats. Vi jobbar på olika avdelningar och kände inte varandra tidigare. Den största vinsten är att vi kommit varandra närmare och det är lätt att slänga iväg ett mejl till någon i gruppen om man behöver hjälp med något, säger Linda Lövqvist.

– Att sticka ut mitt på dagen och få lite puls och frisk luft ger en extra boost som brukar sitta i resten av dagen och effektiviserar mitt arbete. I vår grupp handlar det inte om att springa snabbt utan att umgås och få en härlig tid tillsammans.

Arbetsgivaren sponsrar med mörkblå jackor med företagets logotyp och gruppen har en egen sida på intranätet där de informerar om sina aktiviteter. Efter löpturen, som tar 40 minuter, äter de lunch tillsammans i personalmatsalen.

– Då brukar det uppstå många intressanta diskussioner, både om jobb, träning och privata saker. Efter löpturen har alla en väldigt positiv känsla och den följer med på lunchen, säger Mauricio Mella.

Löpare springer på rad utmed en stenmur.
Det finns forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande. Foto: Åke Ericson

Löparna i Karlbergsparken är klara med intervallerna och det är dags att vända tillbaka till kontoret. Anneli Hansson pustar ut:

– Det betyder otroligt mycket för gemenskapen att komma ut så här, vi har kul ihop och man lär vi känna varandra mellan avdelningarna. Träningen blir av även om man har mycket att göra.  Jag får mer energi under arbetsdagen och även när man kommer hem på kvällen, säger hon.

"Som en kollektiv PT"

Mycket tyder på att löpgruppen på Praktikertjänst är något på spåret. Det finns nämligen forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande jämfört med att utföra samma övning på egen hand.

– Man ska vara lite försiktig med slutsatsen att den fördelen gäller för alla. Men för personer som gillar att träna med andra kan det vara en extra knuff, lite som en slags kollektiv PT, säger Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan.

– Kanske blir träningseffekten bättre för att man tar i hårdare och att träningen blir mer regelbunden. Dessutom kan det uppstå en bonuseffekt för välbefinnandet av att man har roligt tillsammans.

Han poängterar dock att redan måttligt aktiva personer inte kommer att förbättra måendet, vakenheten eller effektiviteten genom att träna mer.

– Det finns en föreställning att ju hårdare man kör intervaller, desto bättre blir man på jobbmötet – men de vetenskapliga sambanden för det är väldigt svaga. Den grupp som ett företag möjligtvis skulle ha nytta av att få igång är de som rör sig för lite, säger han.

Så startar du en löpgrupp på jobbet

Förankra initiativet hos ledningen; är det ok att träna på arbetstid? Kanske kan företaget sponsra med kläder eller stå för anmälningsavgiften till lopp.

Ha information på intranätet – gör en FAQ med svar på de vanligaste frågorna om upplägget kring löpgruppen.

Var tydlig med syftet: är det träning för att umgås eller för att bli riktigt snabba? Poängtera att alla är inbjudna och lägg aktiviteten en tid då flest kan vara med.

Spring samma runda varje gång, då blir upplägget tydligt och onödiga diskussioner undviks.

För att få med de som tvekar: undvik att prata om prestation, betona i stället den sociala biten och att man inte måste vara med på hela rundan.

Ordna ett uppstartsevent för nybörjare och berätta om upplägget, då kan tröskeln att testa bli lägre.

Källa: Örjan Ekblom, GIH, och Praktikertjänst Runners.