Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Euforiska vinterbadare bejakar kylan

Vinterbad har blivit omåttligt populärt, men det är ingalunda någon ny, het trend. För Mörkret och kylans glada vänner är vinterbad ett sätt att bejaka vintern och göra den mer njutningsfull.
Johanna Rovira Publicerad
Jarkko Enqvist torkar sig med handduk bredvid isvak.
Att såga upp en vak är ingen lek. Men euforin efter badet gör det värt besväret, anser Jarkko Enqvist från Mörkrets och kylans glada vänner. Foto: Paulina Holmgren

Tre timmar. Så kort är dagen under den mörkaste tiden i trakterna kring Skellefteälven. Men medlemmarna i föreningen Mörkret och kylans glada vänner deppar inte ihop för det utan hittar sätt att njuta av kyla och mörker.

– När våren och solen ser man allt damm och måste städa, sen kommer sommaren med massa möjliga måsten som ska hinnas med, som grillfester och trädgårdsmöbler som ska kånkas runt. På hösten ska man kånka in möblerna och ser dammet igen, men så kommer vintern och plötsligt blir det tillåtet att bara vara, säger Jarkko Enqvist, styrelseledamot i föreningen Mörkret och kylans glada vänner.

Sågar upp vakar

Att bara vara inbegriper uppenbarligen iskalla bad i uppsågade vakar. De glada vännerna har arrangerat Öppna Skandinaviska Mästerskapet i vintersim i Skellefteå i drygt tio år, med deltagare från 27 nationer som mest. En 25 metersvak med fyra parallella banor sågas upp och simmarna tävlar i frisim, fjärilssim och bröstsim.

Dessutom arrangerar föreningen vakpoesi och vakmusik, där poeter och musiker läser sina verk och spelar eller sjunger badandes i Skellefteälvens kalla, mörka vatten.

Billig friskvård

Jarkko Enqvist har vinterbadat i hela sitt liv.

– Jag är från Finland och där har man en helt annan syn på vinterbad. I stort sett varenda kommun sågar upp hål i isen, ställer ut omklädningsbaracker och kanske en pump som gör att vaken inte fryser. Det är den absolut billigaste friskvården. Man pratar badar och mår bra. Det hjälper en att tåla mörkret bättre och lättare.

De senaste åren har vinterbadandet fått en rejäl skjuts och Jarkko Enqvist tippar att pandemin varit en bidragande faktor eftersom vinterbad är en tämligen pandemisäker aktivitet (även om vintersimmet hölls digitalt 2021 på grund av restriktioner). Men han påpekar att det fanns tradition att vinterbada i Sverige längre tillbaka i tiden, i synnerhet längs med kusten.


Varför kunde jag inte valt en annan hobby? Frågar sig Jarkko Enqvist ibland. Foto: Paulina Holmgren

Kylskåp = färre vakar

Vinterbadandet föll dock i glömska när kylskåpen gjorde entré i hemmen på 1930-talet och man inte längre behövde hugga upp vakar för att få is. Dessutom kunde man i samma veva hålla sig ren på varmare sätt när badrum blev tillgängliga för fler.

Dagens vinterbadare är dock inte ute efter att bli rena i första hand. De är ute efter eufori. Men den känner man inte förrän tidigast efter tredje badet, menar Jarkko Enqvist

– Första gången du går ner i en vak blir det en kamp mellan kropp och knopp och kroppen vinner oftast.  Andra gången märker du att det är jättekallt. Tredje gången sätter endorfinkicken in och du upplever en total frihet.

Varning för dumhet

Men man blir också lite dum av att vinterbada, i alla fall direkt efteråt. Därför gäller att lägga kläderna i ordning i förväg, för det kan visa sig komplicerat att klä på sig när man kommer upp ur vaken. Man ska inte heller bada ensam och aldrig alkoholpåverkad. Och har man kardiovaskulära problem bör man konsultera en läkare innan man slänger sig i en isvak.

– Tidigare påstods det att man dog efter tre minuter i vak, men det stämmer inte. Ju mer man badar desto mer tål man. Vi har en medlem i Umeå som mediterar i vak och brukar ställa timern på åtta minuter, säger Jarkko Enqvist.

Ifrågasatt hobby

Jarkko Enqvist varnar för att vinterbad är starkt beroendeframkallande även om han själv då och då ifrågasätter sitt val av fritidssysselsättning.

– När man pulsar 1,5 kilometer i djupsnö i minus 20 graders kyla och snålblåst, för att såga upp en vak i två timmar, då tänker jag: Varför kunde jag inte valt en annan hobby? Men efteråt känner man sig pigg och alert och mår hundra procent bra, säger Jarkko Enqvist. 

Vinterbad

Utrustning:
Badbyxor och badmössa är det enda som tillåts på vintersimstävlingarna. Handskar och badskor kan vara bra att ha när det är riktigt kallt. 

Förberedelser:
Ta en kort springtur eller se till att du får igång blodcirkulationen innan du hoppar i. Annars kan du bli kall efteråt.

Brasklappar:
Undvik att bada om du känner dig förkyld – man kan bli nedkyld före och efter badet. Doppar du huvudet ökar värmeförlusten. 

Fördelar:
Det finns inga säkra studier på fördelar med vinterbad, men utövare hävdar bland annat att det ökar välbefinnandet och motverkar depression. Kyla aktiverar kroppens bruna fett vilket leder till att du tål kyla bättre och bränner fler kalorier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.