Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Tre timmar. Så kort är dagen under den mörkaste tiden i trakterna kring Skellefteälven. Men medlemmarna i föreningen Mörkret och kylans glada vänner deppar inte ihop för det utan hittar sätt att njuta av kyla och mörker.
– När våren och solen ser man allt damm och måste städa, sen kommer sommaren med massa möjliga måsten som ska hinnas med, som grillfester och trädgårdsmöbler som ska kånkas runt. På hösten ska man kånka in möblerna och ser dammet igen, men så kommer vintern och plötsligt blir det tillåtet att bara vara, säger Jarkko Enqvist, styrelseledamot i föreningen Mörkret och kylans glada vänner.
Att bara vara inbegriper uppenbarligen iskalla bad i uppsågade vakar. De glada vännerna har arrangerat Öppna Skandinaviska Mästerskapet i vintersim i Skellefteå i drygt tio år, med deltagare från 27 nationer som mest. En 25 metersvak med fyra parallella banor sågas upp och simmarna tävlar i frisim, fjärilssim och bröstsim.
Dessutom arrangerar föreningen vakpoesi och vakmusik, där poeter och musiker läser sina verk och spelar eller sjunger badandes i Skellefteälvens kalla, mörka vatten.
Jarkko Enqvist har vinterbadat i hela sitt liv.
– Jag är från Finland och där har man en helt annan syn på vinterbad. I stort sett varenda kommun sågar upp hål i isen, ställer ut omklädningsbaracker och kanske en pump som gör att vaken inte fryser. Det är den absolut billigaste friskvården. Man pratar badar och mår bra. Det hjälper en att tåla mörkret bättre och lättare.
De senaste åren har vinterbadandet fått en rejäl skjuts och Jarkko Enqvist tippar att pandemin varit en bidragande faktor eftersom vinterbad är en tämligen pandemisäker aktivitet (även om vintersimmet hölls digitalt 2021 på grund av restriktioner). Men han påpekar att det fanns tradition att vinterbada i Sverige längre tillbaka i tiden, i synnerhet längs med kusten.
Varför kunde jag inte valt en annan hobby? Frågar sig Jarkko Enqvist ibland. Foto: Paulina Holmgren
Vinterbadandet föll dock i glömska när kylskåpen gjorde entré i hemmen på 1930-talet och man inte längre behövde hugga upp vakar för att få is. Dessutom kunde man i samma veva hålla sig ren på varmare sätt när badrum blev tillgängliga för fler.
Dagens vinterbadare är dock inte ute efter att bli rena i första hand. De är ute efter eufori. Men den känner man inte förrän tidigast efter tredje badet, menar Jarkko Enqvist
– Första gången du går ner i en vak blir det en kamp mellan kropp och knopp och kroppen vinner oftast. Andra gången märker du att det är jättekallt. Tredje gången sätter endorfinkicken in och du upplever en total frihet.
Men man blir också lite dum av att vinterbada, i alla fall direkt efteråt. Därför gäller att lägga kläderna i ordning i förväg, för det kan visa sig komplicerat att klä på sig när man kommer upp ur vaken. Man ska inte heller bada ensam och aldrig alkoholpåverkad. Och har man kardiovaskulära problem bör man konsultera en läkare innan man slänger sig i en isvak.
– Tidigare påstods det att man dog efter tre minuter i vak, men det stämmer inte. Ju mer man badar desto mer tål man. Vi har en medlem i Umeå som mediterar i vak och brukar ställa timern på åtta minuter, säger Jarkko Enqvist.
Jarkko Enqvist varnar för att vinterbad är starkt beroendeframkallande även om han själv då och då ifrågasätter sitt val av fritidssysselsättning.
– När man pulsar 1,5 kilometer i djupsnö i minus 20 graders kyla och snålblåst, för att såga upp en vak i två timmar, då tänker jag: Varför kunde jag inte valt en annan hobby? Men efteråt känner man sig pigg och alert och mår hundra procent bra, säger Jarkko Enqvist.
Utrustning:
Badbyxor och badmössa är det enda som tillåts på vintersimstävlingarna. Handskar och badskor kan vara bra att ha när det är riktigt kallt.
Förberedelser:
Ta en kort springtur eller se till att du får igång blodcirkulationen innan du hoppar i. Annars kan du bli kall efteråt.
Brasklappar:
Undvik att bada om du känner dig förkyld – man kan bli nedkyld före och efter badet. Doppar du huvudet ökar värmeförlusten.
Fördelar:
Det finns inga säkra studier på fördelar med vinterbad, men utövare hävdar bland annat att det ökar välbefinnandet och motverkar depression. Kyla aktiverar kroppens bruna fett vilket leder till att du tål kyla bättre och bränner fler kalorier.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
