Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Varning för gräsklippare!
Dyka med glupska hajar och åka enhjuling på halsbrytande lamastigar i Himalaya i all ära – att stanna hemma i trädgården kan vara nog så farligt. Varje år skadas tusentals människor så allvarligt i sina trädgårdar att de måste uppsöka akuten. Motorgräsklipparen är största boven i dramat.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har räknat ut att cirka 4 600 personer skadade sig så allvarligt när de pysslade i trädgården i fjol att de behövde åka till akuten.
Det är ändå en rejäl minskning mot några år innan då 5 800 trädgårdspysslare besökte sjukhusens utmottagningar för att de klämt sig, skurit sig, överansträngt sig eller haft olycklig närkontakt med en motorgräsklippare, häcksax, spade, hacka, sekatör, skottkärra eller nått annat vanligt trädgårdsredskap.
Vad minskningen av antalet trädgårdsolyckor beror på vet man inte, däremot har man en teori om varför antalet olyckor som rör området gör-det-självpulande har minskat.
- Bland hemmafixarna har vi sett en så tydlig minskning av antalet olyckor och vi tror det kan bero på ROT-avdraget, säger Jan Schyllander på myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Motorgräsklipparen är i dag, liksom senast man tog pulsen på trädgårdsfarorna, värstingen bland trädgårdsverktygen. En tredjedel av alla kvinnor som skadat sig på verktyg i trädgården har gjort det på grund av en motorgräsklippare. Männen far också illa sig i sitt umgänge med gräsklipparen – 29 procent på motorgräsklipparen, 3 procent på åkgräsklipparen och 5 procent på handjagaren.
Det är dock överlag fler män än kvinnor som skadar sig i trädgården – eller det är i alla fall fler män som uppsöker läkare för att de gjort sig illa, 62 procent. Flertalet är dessutom medelålders.
Så här undviker du trädgårdsolyckor:
- Läs instruktionerna till trädgårdsredskapet noggrant och följ råden.
- Använd skyddsglasögon när du använder röjsåg eller grästrimmer.
- Dra ut sladden eller ta bort tändstiftet när du rensar motorgräsklippare
- Använd skyddsutrustning när du använder vassa föremål i trädgården.
- Skaffa typkontrollerade certifierade stegar och ställ upp med 75 graders lutning. Hälften av alla olyckor beror på att stegen glider nertill rakt ut. Glidning i sidled i toppen är den näst vanligaste orsaken. Nya glidskydd finns ofta att köpa i järn- eller byggvaruhandeln.Använd inte stegen om det inte kan göras säkert.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet
Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
Därför får vi sömnbrist
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Gå ut på morgon och förmiddag
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Så påverkas människan av för lite sömn
- Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
- Man känner sig tröttare.
- Förmågan att lära sig nya saker minskar.
- Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
- Vi blir mer lätt distraherade.
- Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
- Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.
Det här ska du göra för att sova gott
- Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
- Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
- Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
- Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
- Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
- Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
- Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
- Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
- Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
- Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
- Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
- Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
- Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
- Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
- Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
- Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
