Dyka med glupska hajar och åka enhjuling på halsbrytande lamastigar i Himalaya i all ära – att stanna hemma i trädgården kan vara nog så farligt. Varje år skadas tusentals människor så allvarligt i sina trädgårdar att de måste uppsöka akuten. Motorgräsklipparen är största boven i dramat.
Gräsklipparen - inte så oskyldig som den kan se ut. Leif R Jansson/TT
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har räknat ut att cirka 4 600 personer skadade sig så allvarligt när de pysslade i trädgården i fjol att de behövde åka till akuten.
Det är ändå en rejäl minskning mot några år innan då 5 800 trädgårdspysslare besökte sjukhusens utmottagningar för att de klämt sig, skurit sig, överansträngt sig eller haft olycklig närkontakt med en motorgräsklippare, häcksax, spade, hacka, sekatör, skottkärra eller nått annat vanligt trädgårdsredskap.
Vad minskningen av antalet trädgårdsolyckor beror på vet man inte, däremot har man en teori om varför antalet olyckor som rör området gör-det-självpulande har minskat.
- Bland hemmafixarna har vi sett en så tydlig minskning av antalet olyckor och vi tror det kan bero på ROT-avdraget, säger Jan Schyllander på myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Motorgräsklipparen är i dag, liksom senast man tog pulsen på trädgårdsfarorna, värstingen bland trädgårdsverktygen. En tredjedel av alla kvinnor som skadat sig på verktyg i trädgården har gjort det på grund av en motorgräsklippare. Männen far också illa sig i sitt umgänge med gräsklipparen – 29 procent på motorgräsklipparen, 3 procent på åkgräsklipparen och 5 procent på handjagaren.
Det är dock överlag fler män än kvinnor som skadar sig i trädgården – eller det är i alla fall fler män som uppsöker läkare för att de gjort sig illa, 62 procent. Flertalet är dessutom medelålders.
Så här undviker du trädgårdsolyckor:
Läs instruktionerna till trädgårdsredskapet noggrant och följ råden.
Använd skyddsglasögon när du använder röjsåg eller grästrimmer.
Dra ut sladden eller ta bort tändstiftet när du rensar motorgräsklippare
Använd skyddsutrustning när du använder vassa föremål i trädgården.
Skaffa typkontrollerade certifierade stegar och ställ upp med 75 graders lutning. Hälften av alla olyckor beror på att stegen glider nertill rakt ut. Glidning i sidled i toppen är den näst vanligaste orsaken. Nya glidskydd finns ofta att köpa i järn- eller byggvaruhandeln.Använd inte stegen om det inte kan göras säkert.
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.