Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Tv-pejlare

Tv-pejlarna möter mest vänliga, ibland generade människor. Ett fåtal slänger igen dörren och ber dem fara till ett varmare ställe.
- Man blir en fena på att snacka med folk, säger Mia Johansson.
Eva Karlsson Publicerad

I femton år har Mia Johansson jobbat som tv-avgiftskontrollant och sedan 2000 är hon fast anställd. Hon är samordnare och arbetsledare för 40-45 kontrollanter i sydvästra distriktet, från Torsby i Värmland ner till Trelleborg i Skåne.

- De är inte på samma våningsplan precis, men jag tycker att det fungerar bra. Jag coachar via telefon och åker runt och träffar dem. Jag rekryterar också nya och håller utbildning då vi går igenom lagar och paragrafer och hur man tar folk. Vi jobbar också med besök.

Andra arbetsuppgifter är planering av skärpta kontroller, i mån av tid är hon också med på dem.

- Jag trivs jättebra med mitt jobb och just mötet med olika människor är fascinerande, säger Mia Johansson.

Vad har du för arbetstider?

- Jag jobbar måndag till torsdag, från klockan tio på förmiddagen till nio på kvällen.  

Hur går kontrollerna till?

- Vi har listor på kunder med oss och de som saknas på listorna får besök. Vi knackar på dörren, visar legitimation, förklarar vårt ärende och frågar om tv-innehav. En del säger att de inte har någon och då måste vi tro på det. Vi har ingen rätt att gå in. Inte ens om de bjuder in oss på kaffe får vi gå in. Ser vi en tv-apparat kan vi registrera tv-innehav. Den måste inte vara påslagen. Många säger att de köpte sin tv för en dag sedan och då börjar vi debitera dem från det datumet.

Vad tänker du när en massa människor säger att de har köpt sin tv samma vecka som du är i området?

- Jag tänker att här borde man ha varit tv-handlare...

Står ni aldrig utanför och pejlar med en apparat?

- Vi har en apparatur på varje kontor som vi kan använda om ord står mot ord. I nuläget väljer vi hellre att ha en dialog med den vi besöker.

Hur blir ni bemötta?

- De flesta är väldigt vänliga, och ibland också generade. Sedan har vi några som smäller igen dörren i ansiktet på en. Om det är stökigt vid dörren är det bara att gå och komma tillbaka en annan dag. Vi ska inte stå kvar och riskera något.

- Jag minns en riktigt irriterad man. Jag var ute med en ny kontrollant för att introducera henne. Vi knackade på hos en man som var rund under fötterna och på gränsen till hotfull. Vi skyndade oss att gå. Nästa morgon ringde han och var ångerfull. Han var jättetrevlig och bad att få anmäla tv-innehav.

Hur fungerar det om man inte har tv, men tittar på tv via datorn?

- Om datorn har ett tv-kort kan vi registrera ägaren som tv-innehavare. Om de inte har kort utan tittar på Play handlar det om streaming, man tittar inte i realtid, och då har vi ingen laglig rätt att debitera.

Vilka egenskaper är bra att ha?

- Man ska kunna samtala med folk. Har man jobbat i ett serviceyrke eller har varit säljare har man rätt kompetens. Man ska vara lyhörd, lugn och sansad och ha god hälsa. Det blir mycket gående i trappor. Det är en styrka att inte ta utskällningar personligt.

Förr fick licensskolkarna en snigel på ögat, nu sjunger ni tacksånger i tv till dem som betalar. Är du bra på att sjunga?

- Sådär... En del frågar om jag har kören med mig men då brukar jag svara att vi hittills inte haft någon anledning att tacka dem. Och visst finns det tillfällen när man skulle vilja sätta en snigel på dörren, men det har aldrig blivit mer än en tanke.

Är du nöjd med din lön?

- Man tycker ju alltid att man borde ha mer.

Har du gratis tv-licens?

- Ja, vi har den som en löneförmån och får skatta för den.

Hur många betalar sin tv-licens?

- Vi räknar med att cirka nittio procent betalar. Cirka två procent har inte tv.

Och sedan tar ditt jobb slut, när alla skolkare är infångade?

- Det tar aldrig slut. Ett hushåll blir två, barn flyttar hemifrån och så vidare. 

Fakta

Radiotjänst i Kiruna har fyra fast anställda tv-pejlare eller - mer korrekt - tv-avgiftskontrollanter. De är stationerade på lokalkontoren i Motala, Uppsala och Stockholm varifrån de reser ut till olika orter runt om i landet. Tre av dem är också samordnare/arbetsledare för sammanlagt 90 personer som jobbar på uppdrag.

Skärpta tv-avgiftskontroller tillkännages genom program på SVT och brevutskick och görs av de fast anställda kontrollanterna. Oanmälda besök görs av uppdragstagarna.

Som uppdragstagare kan man jobba dagtid, kvällstid eller helg (från tidigast 9.00 till senast 21.00 ) och bestämmer själv hur mycket man vill arbeta. Antalet önskade arbetstimmar avgör hur stort område man ska täcka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.