Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I femton år har Mia Johansson jobbat som tv-avgiftskontrollant och sedan 2000 är hon fast anställd. Hon är samordnare och arbetsledare för 40-45 kontrollanter i sydvästra distriktet, från Torsby i Värmland ner till Trelleborg i Skåne.
- De är inte på samma våningsplan precis, men jag tycker att det fungerar bra. Jag coachar via telefon och åker runt och träffar dem. Jag rekryterar också nya och håller utbildning då vi går igenom lagar och paragrafer och hur man tar folk. Vi jobbar också med besök.
Andra arbetsuppgifter är planering av skärpta kontroller, i mån av tid är hon också med på dem.
- Jag trivs jättebra med mitt jobb och just mötet med olika människor är fascinerande, säger Mia Johansson.
Vad har du för arbetstider?
- Jag jobbar måndag till torsdag, från klockan tio på förmiddagen till nio på kvällen.
Hur går kontrollerna till?
- Vi har listor på kunder med oss och de som saknas på listorna får besök. Vi knackar på dörren, visar legitimation, förklarar vårt ärende och frågar om tv-innehav. En del säger att de inte har någon och då måste vi tro på det. Vi har ingen rätt att gå in. Inte ens om de bjuder in oss på kaffe får vi gå in. Ser vi en tv-apparat kan vi registrera tv-innehav. Den måste inte vara påslagen. Många säger att de köpte sin tv för en dag sedan och då börjar vi debitera dem från det datumet.
Vad tänker du när en massa människor säger att de har köpt sin tv samma vecka som du är i området?
- Jag tänker att här borde man ha varit tv-handlare...
Står ni aldrig utanför och pejlar med en apparat?
- Vi har en apparatur på varje kontor som vi kan använda om ord står mot ord. I nuläget väljer vi hellre att ha en dialog med den vi besöker.
Hur blir ni bemötta?
- De flesta är väldigt vänliga, och ibland också generade. Sedan har vi några som smäller igen dörren i ansiktet på en. Om det är stökigt vid dörren är det bara att gå och komma tillbaka en annan dag. Vi ska inte stå kvar och riskera något.
- Jag minns en riktigt irriterad man. Jag var ute med en ny kontrollant för att introducera henne. Vi knackade på hos en man som var rund under fötterna och på gränsen till hotfull. Vi skyndade oss att gå. Nästa morgon ringde han och var ångerfull. Han var jättetrevlig och bad att få anmäla tv-innehav.
Hur fungerar det om man inte har tv, men tittar på tv via datorn?
- Om datorn har ett tv-kort kan vi registrera ägaren som tv-innehavare. Om de inte har kort utan tittar på Play handlar det om streaming, man tittar inte i realtid, och då har vi ingen laglig rätt att debitera.
Vilka egenskaper är bra att ha?
- Man ska kunna samtala med folk. Har man jobbat i ett serviceyrke eller har varit säljare har man rätt kompetens. Man ska vara lyhörd, lugn och sansad och ha god hälsa. Det blir mycket gående i trappor. Det är en styrka att inte ta utskällningar personligt.
Förr fick licensskolkarna en snigel på ögat, nu sjunger ni tacksånger i tv till dem som betalar. Är du bra på att sjunga?
- Sådär... En del frågar om jag har kören med mig men då brukar jag svara att vi hittills inte haft någon anledning att tacka dem. Och visst finns det tillfällen när man skulle vilja sätta en snigel på dörren, men det har aldrig blivit mer än en tanke.
Är du nöjd med din lön?
- Man tycker ju alltid att man borde ha mer.
Har du gratis tv-licens?
- Ja, vi har den som en löneförmån och får skatta för den.
Hur många betalar sin tv-licens?
- Vi räknar med att cirka nittio procent betalar. Cirka två procent har inte tv.
Och sedan tar ditt jobb slut, när alla skolkare är infångade?
- Det tar aldrig slut. Ett hushåll blir två, barn flyttar hemifrån och så vidare.
Radiotjänst i Kiruna har fyra fast anställda tv-pejlare eller - mer korrekt - tv-avgiftskontrollanter. De är stationerade på lokalkontoren i Motala, Uppsala och Stockholm varifrån de reser ut till olika orter runt om i landet. Tre av dem är också samordnare/arbetsledare för sammanlagt 90 personer som jobbar på uppdrag.
Skärpta tv-avgiftskontroller tillkännages genom program på SVT och brevutskick och görs av de fast anställda kontrollanterna. Oanmälda besök görs av uppdragstagarna.
Som uppdragstagare kan man jobba dagtid, kvällstid eller helg (från tidigast 9.00 till senast 21.00 ) och bestämmer själv hur mycket man vill arbeta. Antalet önskade arbetstimmar avgör hur stort område man ska täcka.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden