Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Studiopublik

Hur är det att vara studiopublik och hur går det till vid en tv-inspelning?
Eva Karlsson Publicerad

När jag kommer på att man kan vara med i publiken och se Babel, ett av mina favoritprogram, blir jag riktigt sugen. Megastora New York-författaren Paul Auster är på Sverigebesök och den här onsdagsförmiddagen går han att se och lyssna på, helt gratis, på Sveriges Television i Stockholm.     

Folk i olika åldrar kommer till tv-husets reception. Karin Lindahl, praktikant på Babel, prickar av namnen på sin lista. Alla verkar förväntansfulla och jag får en känsla av att vi ska iväg på en charterresa.  

Christina Sandberg är här med en väninna. Hon började som studiopublik i Så ska det låta, det var på Peter Harrysons tid, och därefter blev det Pistvakt, som hon tyckte var ett jätteroligt program. Hon gillar Babel också.

- Sedan jag gick i avtalspension för två år sedan har jag varit på Babel fem eller sex gånger. Det är många i min ålder, mycket damer, men ibland har det också varit hela skolklasser.

Som alla andra står Andreas Andersson tålmodigt och väntar. Han är bibliotekarie på Utbildningsradion och gör det här lite i studiesyfte. Han har varit publik på UR men också statist.

- Det var i ett vetenskapsprogram. Jag var en apa som läste en tidning.

En vakt öppnar dörren. Vår resa börjar, förbi enorma studior som ser ut som flyghangarer.

- Hejsan publiken, jag heter Pernilla och är studioman. Snart ska vi spela in helt spontana skratt och applåder från er.

Hon står framför Babeldekoren som är upplyst men annars folktom och pekar ut var utrymningsvägarna är om larmet skulle gå. Sedan vill hon höra när vi klappar händerna. Sextio personer applåderar. Vi gör det bra tycker hon. Vi får också fnissa och skratta och avslutar med en rungande applåd. Det börjar hetta i händerna.

Programledaren Daniel Sjölin hälsar snabbt på oss och vandrar sedan fram och tillbaka, innesluten i en egen bubbla. Han gymnastiserar käkarna och läser på korten han har i handen.

En anspänning känns i luften. Tre kameramän rullar fram sina kameror. En fjärde kamera skjuts fram på en lång arm över våra huvuden.

En speakerröst presenterar programmet och Daniel Sjölin som tagit en vända ut kommer in igen och nickar åt oss medan vi applåderar.    

Att skriva är en sjukdom, säger Paul Auster efter ett bandat inslag om honom som sänds på en monitor. Han säger att han aldrig skulle råda någon att bli författare. Samtalet mellan honom och Daniel Sjölin är proffsigt, spirituellt och roligt och vi skrattar utan påtryckningar.

- Nu ska vi spela in slutet, säger studiomannen Pernilla.

Paul Auster har bråttom till Arlanda. Författaren Maja Lundgren kommer in medan ett annat inslag visas och en sminkör pudrar hennes ansikte. De båda ska prata om Freud. Maja Lundgrens händer slår mot fåtöljens karmar. Hon letar efter engelska ord.

Maja Lundgen försvinner, Paul Auster flyttar till en annan fåtölj och författarna Jenny Jägerfeldt och Clarence Crafoord kommer in. De är också psykolog respektive psykiater och ska prata Freud, men vi ska inte applådera dem nu, för de ska presenteras först när vi kommer till mitten som ska spelas in i slutet. Nu börjar de med att tipsa om sina favoritböcker.

- Nu får ni låtsats att ni har sett ett väldigt bra inslag, säger Pernilla och vi applåderar åt ingenting.

Fram till nu har jag suttit pigg och alert och tyckt att det har varit jättekul, men diskussionen om Freud känns mindre och mindre fängslande. Jag tappar fokus och börjar tänka på lunch.

Men sedan applåderar vi igen, jag piggnar till och tänker att det är ju riktigt trevligt att vara studiopublik. Jag gör nog om det igen.

När vi går ut står Karin Lindahl, praktikanten, och delar ut var sin svart kasse med Babel-logga. I vanliga fall spelas programmet in på fredagar och hon säger att den här onsdagen har publiken sett lite annorlunda ut.

- Det var inte så många stammisar men desto fler Paul Auster-fans.

Fotnot: Vill du vara publik till inspelningen av ett program eller kanske medverka som statist eller deltagare? Läs mer på Sveriges Televisions och Tv4:s hemsidor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?