Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Har länge har du varit lärare?
- I nio år. Jag har haft möjlighet att jobba som lärare i ungerska för diplomater på Finska ambassaden i Ungern och på diverse språkskolor där jag undervisat i svenska och engelska. En av de mest intressanta arbetsuppgifterna jag haft var på ett universitet nära Budapest, där jag fick vara med att etablera den svenska undervisningen.
Hur kom det sig att du blev lärare?
- Roligt att du frågar. Jag vet inte riktigt. Jag har alltid varit språkintresserad och egentligen har jag huvudsakligen läst språkvetenskap. Lärarutbildningen verkade som en bra kombination till de flesta humanistiska ämnen. Det var nog därför. Men i dag är jag väldigt passionerad när det gäller läraryrket. Jag har haft några oerhört karismatiska lärare under min skolgång och de har varit förebilder för mig.
Vad behöver man för utbildning?
- Just för att kunna undervisa i SSA så har du antingen SSA-programmet eller det vanliga lärarprogrammet plus SSA-kurser vid sidan om. Det finns ganska många SSA-lärare som saknar behörighet. 30 poäng brukade räcka förut. Väldigt många har lärarexamen i svenska till exempel, men inte i svenska som andraspråk.
- Jag tycker att grundskole- och gymnasierektorer borde inse vilken stor betydelse hemspråksundervisning och SSA-undervisning har för en elev som inte har svenska som modersmål. Ju högre nivå man har på sitt modersmål, desto lättare och effektivare blir det att uppnå modersmålsliknande språkkunskap på sitt andraspråk. Många rektorer saknar kunskap och utbildning inom SSA, men jobbar i multietniska skolor. Man uppnår inte ett bra resultat med endast vanlig svenskundervisning.
Vad är det för skillnad på SSA (svenska som andraspråk) och SFI (svenska för invandrare)?
- SFI-undervisning riktar sig mot nyanlända invandrare, medan svenska som andraspråk riktar sig mot studenter som har ett annat modersmål än svenska, men är uppvuxna här eller har tidigare kunskaper i svenska på annat sätt.
- Jag tycker att svenska som andraspråk skulle vara intressant även för studenter som har svenska som modersmål. De skulle få en bättre förståelse för sitt eget språk. Även lärare i svenska blir mer förstående efter en kompetensutökning i SSA. Men jag skulle vilja föreslå att ämnet kallas för Svenska för flerspråkiga elever. Det låter mer positivt.
Regeringen lär ha planer på ett nytt upplägg?
- De pratar om ett så kallat "ekonomiskt incitament", det vill säga en bonus för SFI-studenter som anstränger sig. Underförstått: Det är många som inte gör det, enligt regeringen. Jag tycker att förslaget är orättvist. Ska en student som har akademikerbakgrund och tyska eller holländska som modersmål få mer pengar, för att han klarat SFI inom några månader, än en akademiker som har somaliska, persiska, kinesiska eller ryska som modersmål och som har helt andra förutsättningar? Bonussystemet kan skapa otillräcklighetskänsla och dålig stämning.
- Jag hade hellre välkomnat någon form av stipendium. Att anordna praktikplatser skulle hjälpa mer och mindre klasser skulle också underlätta för eleverna.
Vilka är dina elever och hur många är det i varje klass?
- Mina elever i grundskolan och gymnasiet har turkiska och kurdiska som modersmål, det är både tjejer och killar. De vuxna är väldigt blandade. Allt från estniska, persiska, urdu, japanska, kinesiska, engelska till tigrinja. Könsfördelningen är också blandad. I de vuxna grupperna har jag oftast runt 30 studenter, medan det i grundskole- och gymnasiegrupperna är max runt 14-15.
- Jag jobbar på eftermiddagar och kvällar, eftersom mina studenter gör detta efter skolan. De får extrahjälp i många kärnämnen. De får dessutom ett helt annat perspektiv på det svenska språket.
Vad i svenskan är svårast respektive lättast att lära sig?
- Det är svårt att besvara denna fråga, eftersom det är så olika för olika inlärare. Vad man har för modersmål spelar stor roll. Har man andra främmande språk med sig i bagaget är det alltid lättare att jämföra språk och använda sig av tidigare inlärningsmetoder. Jag tror att ordföljden och användning av prepositioner är bland de svåraste (även för svensktalande ha ha) och användning av adverb, språkmelodin eller om det ska heta "en" eller "ett" är återkommande problem.
Vad är roligast med ditt jobb?
- Studenternas "aha-upplevelser" när de förstår. Sen är det helt fantastiskt när man träffar på gamla SFI-studenter som fått jobb och talar hur bra svenska som helst. Då är min dag räddad. Jag tycker också om att sätta ihop studiematerial. Det är utmanande och ett kreativt arbete.
- Jag möter alla möjliga intressanta människor i mina klasser: forskare, kallskänkor, universitetsstuderande, sångerskor, läkare, pizzabagare, arkitekter, akrobater, veteransoldater...
Vad är sämst eller mindre roligt?
- Det är mycket stress och ansvar. Men pappersarbetet är nog värst. Vi lärare jobbar verkligen häcken av oss. Jag har däremot bara upplevt uppskattning från elever än så länge.
Är det här ditt drömjobb?
- Alla mina jobb är mina drömjobb. Läraryrket kan man inte göra halvhjärtat.
Vad jobbar du med mer?
- Jag håller två SFI-kurser på en annan skola för vuxna (Competens AB).
- Sedan februari i år jobbar jag också som programchef för Sverige på The Nordic House Foundation. Det är ett ungerskt kulturinstitut som marknadsför nordisk kultur i Ungern. Vi letar efter intressanta artister, konstnärer och alla som kan representera Sverige och vill visa upp sig för den oerhört kulturintresserade ungerska publiken. På den senaste festivalen presenterade vi nordiska deckarförfattare och filmer i olika sammanhang. Än så länge har jag oregelbundna arbetstimmar med detta projekt, så jag känner inte att det krockar med mina andra jobb. Runt festivalerna blir det dock mycket mer tidskrävande.
Är du nöjd med din lön?
- Det skulle vara lättare att svara på denna fråga om jag bara hade jobbat heltid någonstans. Som deltidsanställd får jag bra betalt. Men jag vet att det finns folk som tjänar betydligt mer än vad jag gör.
- Jag tror att jag ändrade min syn på jobb och fritid för några år sedan när min mor var svårt cancersjuk. Mina prioriteringar har förändrats.
Har du betalt sommarlov?
- Nej, det har jag inte. Men det borde jag ha förstås. Det får bli en förhandlingsfråga framöver.
Vad gör du helst när du är ledig?
- Jag reser så ofta jag har möjlighet, eftersom jag har släkt och goda vänner i andra länder. Dessutom skriver jag ganska mycket. Jag har skrivit en låt till ett soundtrack till en fransk film som börjar distribueras i höst i Frankrike. Min låt heter Sally och sjungs av den franska artisten Milkymee. Filmen heter Domaine och Beatrice Dalle har huvudrollen. Du kanske kommer ihåg henne från Betty Blue (37,2 Le Matin). Alla vi som har jobbat med projektet är hur uppspelta som helst. Jag hoppas verkligen att filmen kommer till Sverige.
Enligt Unionens marknadslönebedömning har den lärarkategori där SSA-lärare ingår en månadslön på 23 500-28 000 kronor.
Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden