Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

SSA-lärare

Tibor Erdös i Göteborg är bland annat SSA-lärare (svenska som andraspråk) på ABF, där han jobbar med grundskole- och gymnasieelever.
Eva Karlsson Publicerad
Tibor Erdös är passionerad lärare.

Har länge har du varit lärare?   

- I nio år. Jag har haft möjlighet att jobba som lärare i ungerska för diplomater på Finska ambassaden i Ungern och på diverse språkskolor där jag undervisat i svenska och engelska. En av de mest intressanta arbetsuppgifterna jag haft var på ett universitet nära Budapest, där jag fick vara med att etablera den svenska undervisningen.

Hur kom det sig att du blev lärare?

- Roligt att du frågar. Jag vet inte riktigt. Jag har alltid varit språkintresserad och egentligen har jag huvudsakligen läst språkvetenskap. Lärarutbildningen verkade som en bra kombination till de flesta humanistiska ämnen. Det var nog därför. Men i dag är jag väldigt passionerad när det gäller läraryrket. Jag har haft några oerhört karismatiska lärare under min skolgång och de har varit förebilder för mig.

Vad behöver man för utbildning?

- Just för att kunna undervisa i SSA så har du antingen SSA-programmet eller det vanliga lärarprogrammet plus SSA-kurser vid sidan om. Det finns ganska många SSA-lärare som saknar behörighet. 30 poäng brukade räcka förut. Väldigt många har lärarexamen i svenska till exempel, men inte i svenska som andraspråk.

- Jag tycker att grundskole- och gymnasierektorer borde inse vilken stor betydelse hemspråksundervisning och SSA-undervisning har för en elev som inte har svenska som modersmål. Ju högre nivå man har på sitt modersmål, desto lättare och effektivare blir det att uppnå modersmålsliknande språkkunskap på sitt andraspråk. Många rektorer saknar kunskap och utbildning inom SSA, men jobbar i multietniska skolor. Man uppnår inte ett bra resultat med endast vanlig svenskundervisning.

Vad är det för skillnad på SSA (svenska som andraspråk) och SFI (svenska för invandrare)?

 - SFI-undervisning riktar sig mot nyanlända invandrare, medan svenska som andraspråk riktar sig mot studenter som har ett annat modersmål än svenska, men är uppvuxna här eller har tidigare kunskaper i svenska på annat sätt.

- Jag tycker att svenska som andraspråk skulle vara intressant även för studenter som har svenska som modersmål. De skulle få en bättre förståelse för sitt eget språk. Även lärare i svenska blir mer förstående efter en kompetensutökning i SSA. Men jag skulle vilja föreslå att ämnet kallas för Svenska för flerspråkiga elever. Det låter mer positivt.

Regeringen lär ha planer på ett nytt upplägg?

- De pratar om ett så kallat "ekonomiskt incitament", det vill säga en bonus för SFI-studenter som anstränger sig. Underförstått: Det är många som inte gör det, enligt regeringen. Jag tycker att förslaget är orättvist. Ska en student som har akademikerbakgrund och tyska eller holländska som modersmål få mer pengar, för att han klarat SFI inom några månader, än en akademiker som har somaliska, persiska, kinesiska eller ryska som modersmål och som har helt andra förutsättningar? Bonussystemet kan skapa otillräcklighetskänsla och dålig stämning.

- Jag hade hellre välkomnat någon form av stipendium. Att anordna praktikplatser skulle hjälpa mer och mindre klasser skulle också underlätta för eleverna.

Vilka är dina elever och hur många är det i varje klass?

- Mina elever i grundskolan och gymnasiet har turkiska och kurdiska som modersmål, det är både tjejer och killar. De vuxna är väldigt blandade. Allt från estniska, persiska, urdu, japanska, kinesiska, engelska till tigrinja. Könsfördelningen är också blandad. I de vuxna grupperna har jag oftast runt 30 studenter, medan det i grundskole- och gymnasiegrupperna är max runt 14-15.

- Jag jobbar på eftermiddagar och kvällar, eftersom mina studenter gör detta efter skolan. De får extrahjälp i många kärnämnen. De får dessutom ett helt annat perspektiv på det svenska språket.

Vad i svenskan är svårast respektive lättast att lära sig?

- Det är svårt att besvara denna fråga, eftersom det är så olika för olika inlärare. Vad man har för modersmål spelar stor roll. Har man andra främmande språk med sig i bagaget är det alltid lättare att jämföra språk och använda sig av tidigare inlärningsmetoder. Jag tror att ordföljden och användning av prepositioner är bland de svåraste (även för svensktalande ha ha) och användning av adverb, språkmelodin eller om det ska heta "en" eller "ett" är återkommande problem.

Vad är roligast med ditt jobb?

- Studenternas "aha-upplevelser" när de förstår. Sen är det helt fantastiskt när man träffar på gamla SFI-studenter som fått jobb och talar hur bra svenska som helst. Då är min dag räddad. Jag tycker också om att sätta ihop studiematerial. Det är utmanande och ett kreativt arbete.

- Jag möter alla möjliga intressanta människor i mina klasser: forskare, kallskänkor, universitetsstuderande, sångerskor, läkare, pizzabagare, arkitekter, akrobater, veteransoldater...

Vad är sämst eller mindre roligt?

- Det är mycket stress och ansvar. Men pappersarbetet är nog värst. Vi lärare jobbar verkligen häcken av oss. Jag har däremot bara upplevt uppskattning från elever än så länge.

Är det här ditt drömjobb?

- Alla mina jobb är mina drömjobb. Läraryrket kan man inte göra halvhjärtat.

Vad jobbar du med mer?

- Jag håller två SFI-kurser på en annan skola för vuxna (Competens AB).

- Sedan februari i år jobbar jag också som programchef för Sverige på The Nordic House Foundation. Det är ett ungerskt kulturinstitut som marknadsför nordisk kultur i Ungern. Vi letar efter intressanta artister, konstnärer och alla som kan representera Sverige och vill visa upp sig för den oerhört kulturintresserade ungerska publiken. På den senaste festivalen presenterade vi nordiska deckarförfattare och filmer i olika sammanhang. Än så länge har jag oregelbundna arbetstimmar med detta projekt, så jag känner inte att det krockar med mina andra jobb. Runt festivalerna blir det dock mycket mer tidskrävande.

Är du nöjd med din lön?

- Det skulle vara lättare att svara på denna fråga om jag bara hade jobbat heltid någonstans. Som deltidsanställd får jag bra betalt. Men jag vet att det finns folk som tjänar betydligt mer än vad jag gör.

- Jag tror att jag ändrade min syn på jobb och fritid för några år sedan när min mor var svårt cancersjuk. Mina prioriteringar har förändrats.

Har du betalt sommarlov?

- Nej, det har jag inte. Men det borde jag ha förstås. Det får bli en förhandlingsfråga framöver.

Vad gör du helst när du är ledig?

- Jag reser så ofta jag har möjlighet, eftersom jag har släkt och goda vänner i andra länder. Dessutom skriver jag ganska mycket. Jag har skrivit en låt till ett soundtrack till en fransk film som börjar distribueras i höst i Frankrike. Min låt heter Sally och sjungs av den franska artisten Milkymee. Filmen heter Domaine och Beatrice Dalle har huvudrollen. Du kanske kommer ihåg henne från Betty Blue (37,2 Le Matin). Alla vi som har jobbat med projektet är hur uppspelta som helst. Jag hoppas verkligen att filmen kommer till Sverige.

Fakta

Enligt Unionens marknadslönebedömning har den lärarkategori där SSA-lärare ingår en månadslön på 23 500-28 000 kronor.

Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?