Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

SSA-lärare

Tibor Erdös i Göteborg är bland annat SSA-lärare (svenska som andraspråk) på ABF, där han jobbar med grundskole- och gymnasieelever.
Eva Karlsson Publicerad
Tibor Erdös är passionerad lärare.

Har länge har du varit lärare?   

- I nio år. Jag har haft möjlighet att jobba som lärare i ungerska för diplomater på Finska ambassaden i Ungern och på diverse språkskolor där jag undervisat i svenska och engelska. En av de mest intressanta arbetsuppgifterna jag haft var på ett universitet nära Budapest, där jag fick vara med att etablera den svenska undervisningen.

Hur kom det sig att du blev lärare?

- Roligt att du frågar. Jag vet inte riktigt. Jag har alltid varit språkintresserad och egentligen har jag huvudsakligen läst språkvetenskap. Lärarutbildningen verkade som en bra kombination till de flesta humanistiska ämnen. Det var nog därför. Men i dag är jag väldigt passionerad när det gäller läraryrket. Jag har haft några oerhört karismatiska lärare under min skolgång och de har varit förebilder för mig.

Vad behöver man för utbildning?

- Just för att kunna undervisa i SSA så har du antingen SSA-programmet eller det vanliga lärarprogrammet plus SSA-kurser vid sidan om. Det finns ganska många SSA-lärare som saknar behörighet. 30 poäng brukade räcka förut. Väldigt många har lärarexamen i svenska till exempel, men inte i svenska som andraspråk.

- Jag tycker att grundskole- och gymnasierektorer borde inse vilken stor betydelse hemspråksundervisning och SSA-undervisning har för en elev som inte har svenska som modersmål. Ju högre nivå man har på sitt modersmål, desto lättare och effektivare blir det att uppnå modersmålsliknande språkkunskap på sitt andraspråk. Många rektorer saknar kunskap och utbildning inom SSA, men jobbar i multietniska skolor. Man uppnår inte ett bra resultat med endast vanlig svenskundervisning.

Vad är det för skillnad på SSA (svenska som andraspråk) och SFI (svenska för invandrare)?

 - SFI-undervisning riktar sig mot nyanlända invandrare, medan svenska som andraspråk riktar sig mot studenter som har ett annat modersmål än svenska, men är uppvuxna här eller har tidigare kunskaper i svenska på annat sätt.

- Jag tycker att svenska som andraspråk skulle vara intressant även för studenter som har svenska som modersmål. De skulle få en bättre förståelse för sitt eget språk. Även lärare i svenska blir mer förstående efter en kompetensutökning i SSA. Men jag skulle vilja föreslå att ämnet kallas för Svenska för flerspråkiga elever. Det låter mer positivt.

Regeringen lär ha planer på ett nytt upplägg?

- De pratar om ett så kallat "ekonomiskt incitament", det vill säga en bonus för SFI-studenter som anstränger sig. Underförstått: Det är många som inte gör det, enligt regeringen. Jag tycker att förslaget är orättvist. Ska en student som har akademikerbakgrund och tyska eller holländska som modersmål få mer pengar, för att han klarat SFI inom några månader, än en akademiker som har somaliska, persiska, kinesiska eller ryska som modersmål och som har helt andra förutsättningar? Bonussystemet kan skapa otillräcklighetskänsla och dålig stämning.

- Jag hade hellre välkomnat någon form av stipendium. Att anordna praktikplatser skulle hjälpa mer och mindre klasser skulle också underlätta för eleverna.

Vilka är dina elever och hur många är det i varje klass?

- Mina elever i grundskolan och gymnasiet har turkiska och kurdiska som modersmål, det är både tjejer och killar. De vuxna är väldigt blandade. Allt från estniska, persiska, urdu, japanska, kinesiska, engelska till tigrinja. Könsfördelningen är också blandad. I de vuxna grupperna har jag oftast runt 30 studenter, medan det i grundskole- och gymnasiegrupperna är max runt 14-15.

- Jag jobbar på eftermiddagar och kvällar, eftersom mina studenter gör detta efter skolan. De får extrahjälp i många kärnämnen. De får dessutom ett helt annat perspektiv på det svenska språket.

Vad i svenskan är svårast respektive lättast att lära sig?

- Det är svårt att besvara denna fråga, eftersom det är så olika för olika inlärare. Vad man har för modersmål spelar stor roll. Har man andra främmande språk med sig i bagaget är det alltid lättare att jämföra språk och använda sig av tidigare inlärningsmetoder. Jag tror att ordföljden och användning av prepositioner är bland de svåraste (även för svensktalande ha ha) och användning av adverb, språkmelodin eller om det ska heta "en" eller "ett" är återkommande problem.

Vad är roligast med ditt jobb?

- Studenternas "aha-upplevelser" när de förstår. Sen är det helt fantastiskt när man träffar på gamla SFI-studenter som fått jobb och talar hur bra svenska som helst. Då är min dag räddad. Jag tycker också om att sätta ihop studiematerial. Det är utmanande och ett kreativt arbete.

- Jag möter alla möjliga intressanta människor i mina klasser: forskare, kallskänkor, universitetsstuderande, sångerskor, läkare, pizzabagare, arkitekter, akrobater, veteransoldater...

Vad är sämst eller mindre roligt?

- Det är mycket stress och ansvar. Men pappersarbetet är nog värst. Vi lärare jobbar verkligen häcken av oss. Jag har däremot bara upplevt uppskattning från elever än så länge.

Är det här ditt drömjobb?

- Alla mina jobb är mina drömjobb. Läraryrket kan man inte göra halvhjärtat.

Vad jobbar du med mer?

- Jag håller två SFI-kurser på en annan skola för vuxna (Competens AB).

- Sedan februari i år jobbar jag också som programchef för Sverige på The Nordic House Foundation. Det är ett ungerskt kulturinstitut som marknadsför nordisk kultur i Ungern. Vi letar efter intressanta artister, konstnärer och alla som kan representera Sverige och vill visa upp sig för den oerhört kulturintresserade ungerska publiken. På den senaste festivalen presenterade vi nordiska deckarförfattare och filmer i olika sammanhang. Än så länge har jag oregelbundna arbetstimmar med detta projekt, så jag känner inte att det krockar med mina andra jobb. Runt festivalerna blir det dock mycket mer tidskrävande.

Är du nöjd med din lön?

- Det skulle vara lättare att svara på denna fråga om jag bara hade jobbat heltid någonstans. Som deltidsanställd får jag bra betalt. Men jag vet att det finns folk som tjänar betydligt mer än vad jag gör.

- Jag tror att jag ändrade min syn på jobb och fritid för några år sedan när min mor var svårt cancersjuk. Mina prioriteringar har förändrats.

Har du betalt sommarlov?

- Nej, det har jag inte. Men det borde jag ha förstås. Det får bli en förhandlingsfråga framöver.

Vad gör du helst när du är ledig?

- Jag reser så ofta jag har möjlighet, eftersom jag har släkt och goda vänner i andra länder. Dessutom skriver jag ganska mycket. Jag har skrivit en låt till ett soundtrack till en fransk film som börjar distribueras i höst i Frankrike. Min låt heter Sally och sjungs av den franska artisten Milkymee. Filmen heter Domaine och Beatrice Dalle har huvudrollen. Du kanske kommer ihåg henne från Betty Blue (37,2 Le Matin). Alla vi som har jobbat med projektet är hur uppspelta som helst. Jag hoppas verkligen att filmen kommer till Sverige.

Fakta

Enligt Unionens marknadslönebedömning har den lärarkategori där SSA-lärare ingår en månadslön på 23 500-28 000 kronor.

Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket