Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sömnproblem ökar risk för Alzheimer

Ligger du vaken på nätterna och ältar ditt jobb? Lugn, det kan du ha glömt om några år. Ny forskning visar nämligen att sömnstörningar ökar risken för Alzheimer och annan demenssjukdom.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Dags att ta sömnproblemen på allvar, menar sömnforskaren Christian Benedict, som sett kopplingar mellan sömnsvårigheter och utveckling av demenssjukdomen Alzheimer. Colourbox

Det är hög tid att ta sömnproblemen på allvar. Det anser Christian Benedict, sömnforskare vid neurovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, som i olika studier funnit belägg för att folk med sömnstörningar löper större risk att drabbas av Alzheimers.

Han och hans kollegor har bland annat använt sig av en studie där man följt försökspersoner under en fyrtioårsperiod och kunnat konstatera att de som uppgav att de led av sömnstörningar i 50-årsåldern, när studien började, löpte 50 procents högre risk att utveckla Alzheimer, oberoende av andra livsstilsfaktorer.

- Studien är gjord på män, men jag tror man kan dra samma slutsatser för kvinnor, säger Christian Benedict, som är övertygad om att förklaringen till resultatet är att sömn skyddar hjärnan från skadliga ämnen.

- När du är vaken produceras farliga substanser och när du sover rensas hjärnan från dessa. Får du inte tillräckligt med sömn har du inte samma förmåga att rensa bort de skadliga substanserna.

I ett experiment tidigare i år mätte han och hans kollegor två substanser i blodet, som normalt visar sig först efter hjärnskada, på personer som vakat en natt. Han kunde konstatera en ökning av substanserna även om den inte var lika hög som vid en hjärnskada.

- Det finns också just nu ett projekt som visar att om man inte sover tillräckligt i en vecka så påverkas hjärnbarriären, vars funktion är att skydda hjärnan mot skadliga ämnen.

Resultaten från samtliga studier skulle kunna vara en förklaring, bland många andra, till varför äldre personer, som i regel drabbas av sämre sömn, löper större risk att drabbas av demens. Genom att förbättra sömnen för till exempel folk som har alzheimer i släkten, skulle man kanske kunna bromsa sjukdomen, gissar Christian Benedict.

- Det är bara att erkänna att sömn inte är något slöseri med tid. Det finns en orsak till varför vi sover en tredjedel av våra liv, säger Christian Benedict.

Skiftjobb ger sämre minne

En fransk undersökning visar att även skiftarbetare riskerar sämre minne. De franska forskarna, som studerat 3000 personer, slår fast att personer som jobbar skift eller natt i tio år hade nedsatt kognitiv förmåga motsvarande ett åldrande på ytterligare 6,5 år, skriver SvD.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?