Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sömnproblem ökar risk för Alzheimer

Ligger du vaken på nätterna och ältar ditt jobb? Lugn, det kan du ha glömt om några år. Ny forskning visar nämligen att sömnstörningar ökar risken för Alzheimer och annan demenssjukdom.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Dags att ta sömnproblemen på allvar, menar sömnforskaren Christian Benedict, som sett kopplingar mellan sömnsvårigheter och utveckling av demenssjukdomen Alzheimer. Colourbox

Det är hög tid att ta sömnproblemen på allvar. Det anser Christian Benedict, sömnforskare vid neurovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, som i olika studier funnit belägg för att folk med sömnstörningar löper större risk att drabbas av Alzheimers.

Han och hans kollegor har bland annat använt sig av en studie där man följt försökspersoner under en fyrtioårsperiod och kunnat konstatera att de som uppgav att de led av sömnstörningar i 50-årsåldern, när studien började, löpte 50 procents högre risk att utveckla Alzheimer, oberoende av andra livsstilsfaktorer.

- Studien är gjord på män, men jag tror man kan dra samma slutsatser för kvinnor, säger Christian Benedict, som är övertygad om att förklaringen till resultatet är att sömn skyddar hjärnan från skadliga ämnen.

- När du är vaken produceras farliga substanser och när du sover rensas hjärnan från dessa. Får du inte tillräckligt med sömn har du inte samma förmåga att rensa bort de skadliga substanserna.

I ett experiment tidigare i år mätte han och hans kollegor två substanser i blodet, som normalt visar sig först efter hjärnskada, på personer som vakat en natt. Han kunde konstatera en ökning av substanserna även om den inte var lika hög som vid en hjärnskada.

- Det finns också just nu ett projekt som visar att om man inte sover tillräckligt i en vecka så påverkas hjärnbarriären, vars funktion är att skydda hjärnan mot skadliga ämnen.

Resultaten från samtliga studier skulle kunna vara en förklaring, bland många andra, till varför äldre personer, som i regel drabbas av sämre sömn, löper större risk att drabbas av demens. Genom att förbättra sömnen för till exempel folk som har alzheimer i släkten, skulle man kanske kunna bromsa sjukdomen, gissar Christian Benedict.

- Det är bara att erkänna att sömn inte är något slöseri med tid. Det finns en orsak till varför vi sover en tredjedel av våra liv, säger Christian Benedict.

Skiftjobb ger sämre minne

En fransk undersökning visar att även skiftarbetare riskerar sämre minne. De franska forskarna, som studerat 3000 personer, slår fast att personer som jobbar skift eller natt i tio år hade nedsatt kognitiv förmåga motsvarande ett åldrande på ytterligare 6,5 år, skriver SvD.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.