Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sömnproblem ökar risk för Alzheimer

Ligger du vaken på nätterna och ältar ditt jobb? Lugn, det kan du ha glömt om några år. Ny forskning visar nämligen att sömnstörningar ökar risken för Alzheimer och annan demenssjukdom.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Dags att ta sömnproblemen på allvar, menar sömnforskaren Christian Benedict, som sett kopplingar mellan sömnsvårigheter och utveckling av demenssjukdomen Alzheimer. Colourbox

Det är hög tid att ta sömnproblemen på allvar. Det anser Christian Benedict, sömnforskare vid neurovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, som i olika studier funnit belägg för att folk med sömnstörningar löper större risk att drabbas av Alzheimers.

Han och hans kollegor har bland annat använt sig av en studie där man följt försökspersoner under en fyrtioårsperiod och kunnat konstatera att de som uppgav att de led av sömnstörningar i 50-årsåldern, när studien började, löpte 50 procents högre risk att utveckla Alzheimer, oberoende av andra livsstilsfaktorer.

- Studien är gjord på män, men jag tror man kan dra samma slutsatser för kvinnor, säger Christian Benedict, som är övertygad om att förklaringen till resultatet är att sömn skyddar hjärnan från skadliga ämnen.

- När du är vaken produceras farliga substanser och när du sover rensas hjärnan från dessa. Får du inte tillräckligt med sömn har du inte samma förmåga att rensa bort de skadliga substanserna.

I ett experiment tidigare i år mätte han och hans kollegor två substanser i blodet, som normalt visar sig först efter hjärnskada, på personer som vakat en natt. Han kunde konstatera en ökning av substanserna även om den inte var lika hög som vid en hjärnskada.

- Det finns också just nu ett projekt som visar att om man inte sover tillräckligt i en vecka så påverkas hjärnbarriären, vars funktion är att skydda hjärnan mot skadliga ämnen.

Resultaten från samtliga studier skulle kunna vara en förklaring, bland många andra, till varför äldre personer, som i regel drabbas av sämre sömn, löper större risk att drabbas av demens. Genom att förbättra sömnen för till exempel folk som har alzheimer i släkten, skulle man kanske kunna bromsa sjukdomen, gissar Christian Benedict.

- Det är bara att erkänna att sömn inte är något slöseri med tid. Det finns en orsak till varför vi sover en tredjedel av våra liv, säger Christian Benedict.

Skiftjobb ger sämre minne

En fransk undersökning visar att även skiftarbetare riskerar sämre minne. De franska forskarna, som studerat 3000 personer, slår fast att personer som jobbar skift eller natt i tio år hade nedsatt kognitiv förmåga motsvarande ett åldrande på ytterligare 6,5 år, skriver SvD.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.