Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sluta oroa dig och sov bättre

Oron över att man sover dåligt gör att du sover ännu sämre. Ju mer du oroar dig, desto mer långvariga riskerar sömnproblemen att bli. Det visar en ny doktorsavhandling.
Petra Rendik Publicerad
Nina Varumo/TT
Sluta kämpa för att somna! Studien "I think therefore I am sleepless" visar att den som oroar sig över att inte kunna somna - häpp! - har svårare att somna. Nina Varumo/TT

Att ligga vaken fram på småtimmarna trots att man räknat en miljon får och samtidigt veta att väckarklockan strax kommer att ringa in för en ny dag gör det inte lättare att somna. Tvärtom, insikten kan stressa vettet ur en.

Nu visar en ny doktorsavhandling vid Örebro universitet att själva oron för att sova dåligt riskerar göra sömnproblemen värre och långvariga.

Annika Norell Clarke som ligger bakom avhandlingen  ”Cogito ergo insomnis; I think, therefore I am sleepless”  menar att tidigare forskning har sett negativa tankar och oro kring sömnbesvär som ett symptom och försökt hitta orsakerna till problemen med beteendemässiga faktorer som kaffedrickande eller att man använder sovrummet till annat än just sömn.

- Jag har vänt på det och studerat dessa kognitiva, tankemässiga, faktorer kring sömnproblem som orsak, säger hon i ett pressmedelande.

Studien, där personer som sovit dåligt en längre tid har jämförts med varandra, visar att de som är starkt oroliga för sin dåliga sömn och ägnar oron mycket uppmärksamhet riskerar i större utsträckning fortsatta och långvariga sömnproblem.

Att ägna sin dåliga sömn mindre uppmärksamhet ökar möjligheterna till bättre sömn.  Annika Norell Clarke anser också att personer som tidigt söker hjälp för att de sover dåligt borde få frågor om oro då det är en riskfaktor för långvariga sömnproblem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.