Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Skidlandslagets färgval

Det går skrönor om varför det svenska skidlandslaget i längd tävlar i vita kläder. Att till exempel landslaget för trettio fyrtio år sedan inför en tävling hade glömt de blågula dräkterna hemma och helt enkelt fick köra i kalsongerna. Men det är inte sant.
Eva Karlsson Publicerad

Per-Åke Yttergård, nationell chef för det svenska skidlandslaget i längd, säger att det började med att Per Erik Hedlund från Särna kom till OS i St Moritz 1928 i vita tunna kläder som damerna på hans hemort hade sytt upp åt honom.

På den tiden hade man grå vadmalskläder som var tjocka och tunga. När Särna-Hedlund kom till start i sina vita sa ledarna att han inte fick åka i dem.

- Det blev en rejäl dispyt. Men eftersom han var den stora stjärnan sedan Sven Utterström från Boden hade fått feber fick han till slut åka.

Vårsolen var stark den här dagen och åkarna plaskade fram i femmilsspåret. Särna-Hedlund vann stort och tog hem Sveriges första medalj i en vinterolympiad.

- När han kom i mål sa han till en av ledarna: "Nu dög dräkten va, gubbjävel."

Sedan dess har tävlingsdräkten varit vit, med undantag för några säsonger då åkarna skidade i blått och gult.

Vad tycker skidåkarna om sina kläder?

- De är jättenöjda. Kläderna är individuellt anpassade, vi mäter till och med hur var och en av åkarna transporterar bort fukt och värme, berättar Johan Sares, längdchef och marknadsansvarig.

En ny modell designas vartannat år och åkarna får tre tävlingsuppsättningar till varje säsong.  

Vad gör de med sina gamla kläder?

- De får oftast behålla dem men ibland har vi samlat in dem för att vi behövt extra till olika evenemang som juniorlandslagskamper. Vi har också haft utlottning någon gång på sociala medier men då har det mest handlat om en mössa eller en nummerlapp.

  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.