Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Varje år slår den till utan undantag, pollensäsongen. Först ut blommar al och hassel. Sedan björk och ganska snart gräs och gråbo. Det finns många skäl att önska den efterlängtade våren väck, i alla fall för de 30 procent av Sveriges befolkning som är pollenallergiker.
Vattnig snuva, hosta, nysningar, röda ögon, huvudvärk, astma och trötthet som är omöjlig att sova bort. Är det en envis förkylning som hänger kvar eller är det pollen? Det är inte lätt att veta för symptomen kan vara förvillande lika. Men medan en förkylning ofta går över efter någon vecka håller pollenbesvär i sig. Att du aldrig tidigare varit känslig mot pollen betyder inte att du är immun, allergi kan drabba dig när som helst i livet.
Som tur är finns det lindring att få, i första hand av receptfria antihistamintabletter och kortisonspray. På apoteket kan personalen lotsa dig rätt i medicindjungeln. Men för att behandlingen ska ge maximal effekt är det viktigt att ta medicinen i tid, helst redan ett par veckor innan pollensäsongen drar igång. Det är något som många missar.
Att låta bli att vädra, byta kläder efter en dag ute och duscha av håret innan läggdags är andra knep att ta till.
Allergier leder också till stora samhällsekonomiska konsekvenser. Enligt forskare vid Göteborgs universitet kostar pollenallergikerna årligen samhället 10 miljarder kronor i läkarvård, mediciner och produktionsbortfall. Många mår så pass dåligt att de har svårt att klara av jobbet när pollensäsongen är som värst.
Kollega gjorde för några år sedan en undersökning som visade att fyra av tio Unionenmedlemmar lider av någon slags allergi. Hälften var känsliga mot pollen. 62 procent som svarade på undersökningen uppgav att deras arbetsprestation blev sämre under pollensäsongen eftersom de kände sig trötta, tunga i huvudet eller var allmänt sura.
Som allergiker ska du kunna vara på jobbet utan att din allergi förvärras. Du som chef kan till exempel prata med medarbetarna om att undvika att ha fönster och dörrar öppna på jobbet under pollensäsongen. En kollega som redan är påverkad av pollen kan må ännu sämre av starka dofter, så undvik parfymer, starka rengöringsmedel och blommor på kontoret. Har ni en kontorsvovve så kan det vara läge att lämna hunden hemma. Pälsdjur kan vara en annan trigger hos en pollenallergiker.
Arbetsgivaren har det yttersta arbetsmiljöansvaret så berätta på jobbet att det är en tuff tid som stundar för dig när pollen blommar.
Fler tips hittar du på Astma- och allergiförbundet och Arbetsmiljöupplysningen.
Håll koll på pollenprognoserna på Pollenrapporten och Pollenkoll.
I Sverige är 30 procent av befolkningen pollenallergiker. Vanligaste är att vara allergisk mot pollen som kommer från lövträd som björk, al och hassel. Just nu känner många av björkpollen. Mot sommaren är det gräs och gråbo som orsakar allergiska besvär.
Allergin behandlas oftast med receptfria läkemedel. Hjälper inte dessa ska du uppsöka läkare för rådgivning.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
