Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så överlever du pollensäsongen på jobbet

Visst är det härligt med vårsol men det milda vädret har en baksida - pollen. Rinnande näsa, kliande ögon och förlamande trötthet, det kan vara en utmaning att orka med en hel arbetsdag när besvären är som värst. Men det finns sätt att lindra pollenallergi!
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
30 procent av Sveriges befolkning är allergiska mot pollen. Colourbox

Varje år slår den till utan undantag, pollensäsongen. Först ut blommar al och hassel. Sedan björk och ganska snart gräs och gråbo. Det finns många skäl att önska den efterlängtade våren väck, i alla fall för de 30 procent av Sveriges befolkning som är pollenallergiker.

Vattnig snuva, hosta, nysningar, röda ögon, huvudvärk, astma och trötthet som är omöjlig att sova bort. Är det en envis förkylning som hänger kvar eller är det pollen? Det är inte lätt att veta för symptomen kan vara förvillande lika. Men medan en förkylning ofta går över efter någon vecka håller pollenbesvär i sig. Att du aldrig tidigare varit känslig mot pollen betyder inte att du är immun, allergi kan drabba dig när som helst i livet.

Som tur är finns det lindring att få, i första hand av receptfria antihistamintabletter och kortisonspray. På apoteket kan personalen lotsa dig rätt i medicindjungeln. Men för att behandlingen ska ge maximal effekt är det viktigt att ta medicinen i tid, helst redan ett par veckor innan pollensäsongen drar igång. Det är något som många missar.

Att låta bli att vädra, byta kläder efter en dag ute och duscha av håret innan läggdags är andra knep att ta till.

Allergier leder också till stora samhällsekonomiska konsekvenser. Enligt forskare vid Göteborgs universitet kostar pollenallergikerna årligen samhället 10 miljarder kronor i läkarvård, mediciner och produktionsbortfall. Många mår så pass dåligt att de har svårt att klara av jobbet när pollensäsongen är som värst.

Kollega gjorde för några år sedan en undersökning som visade att fyra av tio Unionenmedlemmar lider av någon slags allergi. Hälften var känsliga mot pollen. 62 procent som svarade på undersökningen uppgav att deras arbetsprestation blev sämre under pollensäsongen eftersom de kände sig trötta, tunga i huvudet eller var allmänt sura.

Som allergiker ska du kunna vara på jobbet utan att din allergi förvärras. Du som chef kan till exempel prata med medarbetarna om att undvika att ha fönster och dörrar öppna på jobbet under pollensäsongen. En kollega som redan är påverkad av pollen kan må ännu sämre av starka dofter, så undvik parfymer, starka rengöringsmedel och blommor på kontoret. Har ni en kontorsvovve så kan det vara läge att lämna hunden hemma. Pälsdjur kan vara en annan trigger hos en pollenallergiker.

Arbetsgivaren har det yttersta arbetsmiljöansvaret så berätta på jobbet att det är en tuff tid som stundar för dig när pollen blommar.

Så lindrar du besvären

  • Ta dina mediciner i god tid innan pollenhalterna blivit för höga.
  • Vädra så lite som mjöligt, hemma och på jobbet.
  • Undvik tuff ansträngning när det är mycket pollen. Vill du träna utomhus, gör det tidigt på morgonen när det är mindre pollen.
  • Håll dig inomhus när pollenhalterna är som högst. Kanske kan du jobba hemifrån?
  • Byt kläder när du kommit hem efter jobbet. Tvätta håret, pollen fastnar i stråna.
  • Påskris är fint men ingen hit för en pollenallergiker. Undvik blommor på jobbet.
  • Torka inte tvätt utomhus.

Fler tips hittar du på Astma- och allergiförbundet och Arbetsmiljöupplysningen.

Håll koll på pollenprognoserna på Pollenrapporten och Pollenkoll.

Pollenallergi

I Sverige är 30 procent av befolkningen pollenallergiker. Vanligaste är att vara allergisk mot pollen som kommer från lövträd som björk, al och hassel. Just nu känner många av björkpollen. Mot sommaren är det gräs och gråbo som orsakar allergiska besvär.

Allergin behandlas oftast med receptfria läkemedel. Hjälper inte dessa ska du uppsöka läkare för rådgivning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.