Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så överlever du oxveckorna

Är kollegorna ovanligt gnälliga? Är du pankare än pank? Känns livet allmänt trist? Oxveckorna kan kännas oändligt långa och tröstlösa. Men det finns knep för att fördriva tiden och göra det bästa även av den tristaste tiden på året.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Känns veckorna fram till våren olidliga? Ta det lugnt och var lite snäll mot dig själv ... Colourbox

Det är tungt nu. Vi befinner oss bara i början av oxveckorna, tråkigaste och fattigaste tiden på året som börjar mitten av januari och håller i sig ända fram till påsken och de efterlängtade första röda dagarna i almanackan sen jul och nyår. Ingen fest, ingen lyx, ingen vila. Bara jobb.

Läs mer: Så fixar du ekonomin efter semestern

Men den här tiden på året kan också bli en period för att skaffa sig nya vanor som får oss att må bättre, både nu och mer långsiktigt. Det handlar om enkla ting som varken kostar pengar eller kräver stora uppoffringar. Bara ett uns av beslutsamhet.

1. Börja planera semestern redan nu. Halva nöjet ligger i att googla stränder, spännande städer och andra utflyktsmål som du vill besöka i sommar. Ett plus med att vara ute i god tid är att du kommer vara mer än beredd när arbetsgivaren vill ha in semesterönskemålen i mars. Dessutom är det ofta billigare att vara tidigt ute ...

... Och innan sommaren infaller påsk, 1 maj, Kristihimmelfärd och nationaldagen … Med lite planering kan du maxa ledigheten.

Läs mer: Röda dagar 2020

2. Kompetensutveckla dig. Vill du lära dig ett nytt språk? Bli bättre på jobbengelska? Eller behöver du finslipa dina ledaregenskaper, bli en fena på Excell eller bli modigare att prata inför folk? Passa på att kompetensutveckla dig i jobbet när allt annat känns själsdödande. Du har inte automatiskt rätt att plugga på arbetstid men arbetsgivaren ska se till att du har rätt kompetenser för att kunna utföra ditt arbete. Så vässa argumenten och ta det med chefen. Kompetensutveckling behöver heller inte vara så tidskrävande eller dyrt. Du kan plugga på distans eller online. Som medlem i Unionen kan du dessutom söka studiestöd för vissa kurskostnader och utlägg för kurslitteratur.

Läs mer: 5 kurser att läsa online

3. Rör på dig. Se till att utnyttja ditt friskvårdbidrag och dina friskvårdtimmar, rätt att motionera på arbetstid, om du har några. En halvtimmes promenad på lunchen gör dig piggare, ditt hjärta friskare och din hjärna kreativare.

Läs mer: Sporterna som räknas som friskvård

4. Ut i dagsljuset med dig. Gör ärenden på lunchen, ta en runda eller rent av de där korta mötena, om vädret tillåter, utomhus. För att orka med mörkret behöver vi ljuset.

5. Ta micropauser på jobbet. Stå upp, sträck och böj på kroppen. Lyft blicken och stirra ut i intet. Gör det till en vana, ställ larmet på mobilen för att påminna om när det är dags och när du ändå är igång, dra med kollegorna också. På nätet kan du hitta flera olika verktyg och program som lär dig pausa på jobbet.

Läs mer: Ge dig 3 uppmjukande minuter så här

6. Börja kallprata mer. Att kunna prata om lite ditt och datt med vem som helst är en konstform som inte alla behärskar eller vill behärska. Många föraktar "small talks" men få kommunikationsmedel kan bättre öppna upp för nya bekantskaper som litet artig prat om vädret och innehållet i lunchlådan.

Läs mer: Småpratet ökar kreativiteten

7. Var snäll. Eller bli snällare. Ett leende eller att du hjälper en kollega sprider värme och glädje. Leenden smittar. Faktiskt. Dessutom finns det studier som visar att snällhet är en viktig egenskap för att bli framgångsrik på jobbet.

Läs mer: Snäll chef ökar lönsamheten

8. Rensa skrivbordet och mejlen. Du hann ändå inte innan jul och när du tänker göra det innan du går på semester i sommar kommer du heller inte hinna med det.

Läs mer: Så röjer du upp i mejlträsket

Oxvecka

Oxvecka betyder en vecka av tungt arbete, då man sliter som en oxe. När oxveckorna egentligen infaller råder lite delade meningar om. Men i dag förknippas oxveckorna för de allra flesta med den tunga tid som följer från trettonhelgen fram till påsk då vi äntligen har lite ledighet att se framemot. Det finns också de som menar att oxveckorna börjar vid jul och håller på nio veckor framåt, till sista februari. För i mars anar vi ljuset och våren.

Förr i tiden i det gamla bondesamhället syftades uttrycket också på perioden från midsommar fram till jul. Det var då man slet hårdast med skörden innan ledighet stundande igen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

En bräda för alla

Ungdomarna har blivit vuxna, men brädan har plockats fram igen. Skejtandet har fått ett uppsving och samlar nya och gamla generationer i glädjen att åka.
Lina Björk Publicerad 30 juni 2026, kl 06:01
Uddevalla Skateboardförening har funnits sedan maj 2020. David Lindeskär är en av grundarna. Foto: Calle Wärnelöv

De syntes på trottoarer och garageuppfarter, parkeringar och vid bensinstationer. Ungarna med brädan under armen och vinden i håret. Nu har skejtarna växt upp, blivit föräldrar – och uppfostrar en helt ny generation åkare.

En av dem som varit med och startat en skejtpark i Uddevalla är försäljningschefen David Lindeskär. Efter ett uppehåll på 20 år åkte brädan fram ur förrådet igen.

– Jag gick till en aktivitetspark och testade lite för fyra år sedan. En grabb i tioårsåldern kom fram och sa att jag var duktig. Det tyckte jag var fint att han berömde en vuxen, säger han.

Sedan dess har en förening växt fram i staden och en ny hall byggts. Här samlas unga och gamla, killar och tjejer, nybörjare och veteraner.

– Det finns faktiskt inte så många ställen i samhället där man möts och har kul över generationsgränserna. Och vill man åka utomhus finns inga träningstider, medlemsavgifter eller krav, man tar bara brädan och drar, säger David Lindeskär.

Vd:n Rasmus Lehnér från Göteborg ser alltid ramper och möjliga hopp i stadsmiljön. Hans öga har tränats sedan barnsben när det inte fanns så mycket annat än guppig asfalt att öva bräda på. Men det har han å andra sidan nytta av i sitt jobb inom innovation och design.

– Mitt jobb handlar mycket om att tänka nytt – och nya idéer föds aldrig ur ett vakuum. När jag åker bräda måste jag vara i ögonblicket, ta in det runtomkring mig och våga testa saker. Det kan jag sedan använda både i mitt jobb och mitt chefskap, säger han.

Även om det är bra träning är båda lite avigt inställda till att se skejtandet som en prestationssport. I stället ska det handla om glädje och lek. Men så har också skejtkulturen en lång historia av att vara motvalls till etablissemanget.

– Det är det intressanta, att skejtboardkulturen kan vara så motsägelsefull: det får vara en konstform, en bedömningssport, mode och en nagel i ögat på samhället på samma gång, säger Rasmus Lehnér.

För den som är intresserad av att börja trots brist på erfarenhet finns det goda möjligheter, anser David Lindeskär. Det enda som behövs är en bräda, hjälm och möjligtvis lite andra skydd.

– Det är mycket adrenalin, balans, fart, koordination och bålstyrka. En annan ingrediens är att man ramlar ibland, men det kan vara bra att ramla lite som vuxen och känna att man klarar av det, säger han. ●