Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så överlever du oxveckorna

Är kollegorna ovanligt gnälliga? Är du pankare än pank? Känns livet allmänt trist? Oxveckorna kan kännas oändligt långa och tröstlösa. Men det finns knep för att fördriva tiden och göra det bästa även av den tristaste tiden på året.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Känns veckorna fram till våren olidliga? Ta det lugnt och var lite snäll mot dig själv ... Colourbox

Det är tungt nu. Vi befinner oss bara i början av oxveckorna, tråkigaste och fattigaste tiden på året som börjar mitten av januari och håller i sig ända fram till påsken och de efterlängtade första röda dagarna i almanackan sen jul och nyår. Ingen fest, ingen lyx, ingen vila. Bara jobb.

Läs mer: Så fixar du ekonomin efter semestern

Men den här tiden på året kan också bli en period för att skaffa sig nya vanor som får oss att må bättre, både nu och mer långsiktigt. Det handlar om enkla ting som varken kostar pengar eller kräver stora uppoffringar. Bara ett uns av beslutsamhet.

1. Börja planera semestern redan nu. Halva nöjet ligger i att googla stränder, spännande städer och andra utflyktsmål som du vill besöka i sommar. Ett plus med att vara ute i god tid är att du kommer vara mer än beredd när arbetsgivaren vill ha in semesterönskemålen i mars. Dessutom är det ofta billigare att vara tidigt ute ...

... Och innan sommaren infaller påsk, 1 maj, Kristihimmelfärd och nationaldagen … Med lite planering kan du maxa ledigheten.

Läs mer: Röda dagar 2020

2. Kompetensutveckla dig. Vill du lära dig ett nytt språk? Bli bättre på jobbengelska? Eller behöver du finslipa dina ledaregenskaper, bli en fena på Excell eller bli modigare att prata inför folk? Passa på att kompetensutveckla dig i jobbet när allt annat känns själsdödande. Du har inte automatiskt rätt att plugga på arbetstid men arbetsgivaren ska se till att du har rätt kompetenser för att kunna utföra ditt arbete. Så vässa argumenten och ta det med chefen. Kompetensutveckling behöver heller inte vara så tidskrävande eller dyrt. Du kan plugga på distans eller online. Som medlem i Unionen kan du dessutom söka studiestöd för vissa kurskostnader och utlägg för kurslitteratur.

Läs mer: 5 kurser att läsa online

3. Rör på dig. Se till att utnyttja ditt friskvårdbidrag och dina friskvårdtimmar, rätt att motionera på arbetstid, om du har några. En halvtimmes promenad på lunchen gör dig piggare, ditt hjärta friskare och din hjärna kreativare.

Läs mer: Sporterna som räknas som friskvård

4. Ut i dagsljuset med dig. Gör ärenden på lunchen, ta en runda eller rent av de där korta mötena, om vädret tillåter, utomhus. För att orka med mörkret behöver vi ljuset.

5. Ta micropauser på jobbet. Stå upp, sträck och böj på kroppen. Lyft blicken och stirra ut i intet. Gör det till en vana, ställ larmet på mobilen för att påminna om när det är dags och när du ändå är igång, dra med kollegorna också. På nätet kan du hitta flera olika verktyg och program som lär dig pausa på jobbet.

Läs mer: Ge dig 3 uppmjukande minuter så här

6. Börja kallprata mer. Att kunna prata om lite ditt och datt med vem som helst är en konstform som inte alla behärskar eller vill behärska. Många föraktar "small talks" men få kommunikationsmedel kan bättre öppna upp för nya bekantskaper som litet artig prat om vädret och innehållet i lunchlådan.

Läs mer: Småpratet ökar kreativiteten

7. Var snäll. Eller bli snällare. Ett leende eller att du hjälper en kollega sprider värme och glädje. Leenden smittar. Faktiskt. Dessutom finns det studier som visar att snällhet är en viktig egenskap för att bli framgångsrik på jobbet.

Läs mer: Snäll chef ökar lönsamheten

8. Rensa skrivbordet och mejlen. Du hann ändå inte innan jul och när du tänker göra det innan du går på semester i sommar kommer du heller inte hinna med det.

Läs mer: Så röjer du upp i mejlträsket

Oxvecka

Oxvecka betyder en vecka av tungt arbete, då man sliter som en oxe. När oxveckorna egentligen infaller råder lite delade meningar om. Men i dag förknippas oxveckorna för de allra flesta med den tunga tid som följer från trettonhelgen fram till påsk då vi äntligen har lite ledighet att se framemot. Det finns också de som menar att oxveckorna börjar vid jul och håller på nio veckor framåt, till sista februari. För i mars anar vi ljuset och våren.

Förr i tiden i det gamla bondesamhället syftades uttrycket också på perioden från midsommar fram till jul. Det var då man slet hårdast med skörden innan ledighet stundande igen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.