Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så får du minnet i toppform

Åh vad jobbigt! Du vet att du har träffat människan förut, men har som vanligt glömt namnet. Men hys hopp! Genom att träna hjärnan och använda olika knep kan du bli bättre på namn, siffror och mycket annat.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Att lära sig ett nytt språk är också en form av träning av hjärnan. Colourbox

Många av oss är missnöjda med vårt minne, inte minst när vi jämför oss med andra som tycks komma ihåg allt. Ibland blir det till en stress, som när man inte kommer på namnet på någon eller inte minns koden till betalkortet. Andra gånger kan man hamna i rent pinsamma situationer, när man inte ens kommer ihåg utseendet på någon som glatt hejar på en.

Men minnet handlar inte bara om att komma ihåg namn och nummer. Utan ett fungerande minnessystem skulle vi inte heller kunna lagra de fakta och de upplevelser vi behöver för att klara av allt ifrån att gå på två ben till att planera saker och klara av olika situationer i livet.

Läs mer: Så tränar du minnet ända till pension

Hur bra vårt minnessystem fungerar beror både på arv och på miljö.

– Men för att stärka vår minnesförmåga måste minnet användas och så gott som alla har potential att förbättra sin förmåga, om än i olika grad. Och all inlärning kan ses som hjärngympa, säger minnesforskaren Anna Stigsdotter Neely, professor i psykologi vid Karlstads universitet.

Ännu har forskningen om vilken hjärnträning som faktiskt fungerar bra varit bristfällig. Men i dag är den gängse uppfattningen att mycket hjärngympa inte har någon annan effekt än att man blir bättre på själva övningen eller möjligen på väldigt likartade uppgifter. Som att den som lättare kommer ihåg olika bokstavskombinationer också bättre minns olika sifferkombinationer.

En del forskning visar dock att vi med rätt sorts hjärngympa också kan förbättra vår allmänna kapacitet, som inlärning och minne.

Enligt en stor brittisk studie som presenterades för några år sedan leder viss hjärnträning inte bara till att man blir bättre på att exempelvis lära sig nya ord utan också till att en del av ens övriga kognitiva färdigheter utvecklas. Som att man klarar att planera inköp och sköta hushållsekonomin på ett bättre sätt.

Läs mer: Svåra typsnitt ökar fokus i bullrig miljö

Enligt minnesstudien skedde också en snabb förbättring hos de som deltog. Redan efter tre månader – med i genomsnitt fem pass hjärngympa i veckan – märktes effekt. Men då gäller det alltså att välja rätt sorts hjärngympa. (Se exempel i faktarutan.)

Viktigt för en effektiv hjärngympa är enligt forskarna att man utmanar sig själv, utifrån vad man klarar av.

– Alla nya erfarenheter och allt slags inlärning är bra, också när vi börjar med nya aktiviter som att virka eller flugfiska och lär oss nya begrepp, liksom när vi lär oss nya språk eller helt enkelt umgås med andra, säger Anna Stigsdotter Neely.

– Ett bra sätt att minnesträna kan också vara att efter ett möte repetera för sig själv vad man har pratat om. Liksom att man motionerar, eftersom det ökar blodgenomströmingen i hjärnan, vilket är väldigt bra för våra kognitiva förmågor.

KOPPLA NAMN OCH UTSEENDE

  • Ta något som kännetecknar personen och gör dig en ”bild” i huvudet av det och personens namn. Låt säga att Victoria Forsgren har långt silverfärgat hår. Då skulle bilden kunna bli en silverfärgad fors över vilken det ligger en gren, som kronprinsessan Victoria står på – det är ju ett prinsessnamn. Bilden får dig att minnas namnet.

KOMMA IHÅG SIFFROR

  • Börja med att översätta alla siffror från 0 till 9 med en konsonant och lär dig dem. Översätt sedan en portkod till ett ord utifrån de fyra konsonanter som motsvarar sifforna och bilda ord genom att sätta in valfria vokaler mellan dem. Om portkoden är 1247 och det översätts till konsonanterna TNRK så kan ordet bli tonerik, vilket du kommer att minnas.

MINNESSYSTEMETS DELAR
I vårt långtidsminne ingår det explicita minnet, som lagrar fakta, och det implicita minnet (procedurminnet) som lagrar know-how, exempelvis hur man cyklar.

Det explicita minnet kan i sin tur delas in i episodminnet, där personliga upplevelser lagras, och det semantiska minnet, där kunskap och fakta lagras.

Vi har också ett korttidsminne med den information eller kunskap som behövs för att vi ska kunna hantera en aktuell situation, som att komma ihåg ett telefonnummer samtidigt som vi plockar fram ett anteckningsblock.

APPAR FÖR TRÄNING
Många appar marknadsförs med löften om att de ska fungera som bra hjärnträning och bland annat förbättra minnet och öka koncentrations- och problemlösningsförmågan. Om de funkar låter vi vara osagt, men här är några av de mest populära apparna för hjärngympa:

● Lumosity. Tester av minnes- och uppmärksamhetsfunktioner.

● Elevate. En mängd övningar där man bland annat tränar upp fokus, minne, matematik, precision och problemförståelse.

● Peak – Brain Training. Ett 20-tal spel som ska träna problemlösning, fokusering, inlärning och minne.

TRIMMA HJÄRNAN
Enligt en stor brittisk studie vid King’s College i London där 7 000 personer över 50 år deltog, är följande sysslor exempel på bra minnesträning.

● Huvudräkning under tidspress.

● Att av fyra föremål plocka bort det som skiljer ut sig sig i form och färg.

● Memoryspel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.