Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Många av oss är missnöjda med vårt minne, inte minst när vi jämför oss med andra som tycks komma ihåg allt. Ibland blir det till en stress, som när man inte kommer på namnet på någon eller inte minns koden till betalkortet. Andra gånger kan man hamna i rent pinsamma situationer, när man inte ens kommer ihåg utseendet på någon som glatt hejar på en.
Men minnet handlar inte bara om att komma ihåg namn och nummer. Utan ett fungerande minnessystem skulle vi inte heller kunna lagra de fakta och de upplevelser vi behöver för att klara av allt ifrån att gå på två ben till att planera saker och klara av olika situationer i livet.
Läs mer: Så tränar du minnet ända till pension
Hur bra vårt minnessystem fungerar beror både på arv och på miljö.
– Men för att stärka vår minnesförmåga måste minnet användas och så gott som alla har potential att förbättra sin förmåga, om än i olika grad. Och all inlärning kan ses som hjärngympa, säger minnesforskaren Anna Stigsdotter Neely, professor i psykologi vid Karlstads universitet.
Ännu har forskningen om vilken hjärnträning som faktiskt fungerar bra varit bristfällig. Men i dag är den gängse uppfattningen att mycket hjärngympa inte har någon annan effekt än att man blir bättre på själva övningen eller möjligen på väldigt likartade uppgifter. Som att den som lättare kommer ihåg olika bokstavskombinationer också bättre minns olika sifferkombinationer.
En del forskning visar dock att vi med rätt sorts hjärngympa också kan förbättra vår allmänna kapacitet, som inlärning och minne.
Enligt en stor brittisk studie som presenterades för några år sedan leder viss hjärnträning inte bara till att man blir bättre på att exempelvis lära sig nya ord utan också till att en del av ens övriga kognitiva färdigheter utvecklas. Som att man klarar att planera inköp och sköta hushållsekonomin på ett bättre sätt.
Läs mer: Svåra typsnitt ökar fokus i bullrig miljö
Enligt minnesstudien skedde också en snabb förbättring hos de som deltog. Redan efter tre månader – med i genomsnitt fem pass hjärngympa i veckan – märktes effekt. Men då gäller det alltså att välja rätt sorts hjärngympa. (Se exempel i faktarutan.)
Viktigt för en effektiv hjärngympa är enligt forskarna att man utmanar sig själv, utifrån vad man klarar av.
– Alla nya erfarenheter och allt slags inlärning är bra, också när vi börjar med nya aktiviter som att virka eller flugfiska och lär oss nya begrepp, liksom när vi lär oss nya språk eller helt enkelt umgås med andra, säger Anna Stigsdotter Neely.
– Ett bra sätt att minnesträna kan också vara att efter ett möte repetera för sig själv vad man har pratat om. Liksom att man motionerar, eftersom det ökar blodgenomströmingen i hjärnan, vilket är väldigt bra för våra kognitiva förmågor.
KOMMA IHÅG SIFFROR
MINNESSYSTEMETS DELAR
I vårt långtidsminne ingår det explicita minnet, som lagrar fakta, och det implicita minnet (procedurminnet) som lagrar know-how, exempelvis hur man cyklar.
Det explicita minnet kan i sin tur delas in i episodminnet, där personliga upplevelser lagras, och det semantiska minnet, där kunskap och fakta lagras.
Vi har också ett korttidsminne med den information eller kunskap som behövs för att vi ska kunna hantera en aktuell situation, som att komma ihåg ett telefonnummer samtidigt som vi plockar fram ett anteckningsblock.
APPAR FÖR TRÄNING
Många appar marknadsförs med löften om att de ska fungera som bra hjärnträning och bland annat förbättra minnet och öka koncentrations- och problemlösningsförmågan. Om de funkar låter vi vara osagt, men här är några av de mest populära apparna för hjärngympa:
● Lumosity. Tester av minnes- och uppmärksamhetsfunktioner.
● Elevate. En mängd övningar där man bland annat tränar upp fokus, minne, matematik, precision och problemförståelse.
● Peak – Brain Training. Ett 20-tal spel som ska träna problemlösning, fokusering, inlärning och minne.
TRIMMA HJÄRNAN
Enligt en stor brittisk studie vid King’s College i London där 7 000 personer över 50 år deltog, är följande sysslor exempel på bra minnesträning.
● Huvudräkning under tidspress.
● Att av fyra föremål plocka bort det som skiljer ut sig sig i form och färg.
● Memoryspel.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
Alecta fastigheter är först i Sverige att erbjuda sina hyresgäster virtuella skogspromenader på kontoret. I World Trade Center i Stockholm har man installerat Nature Station, en kontorspodd med gåband som ska simulera en naturpromenad.
– Vi vill vara med och driva på utvecklingen till ett hälsofrämjande arbetsliv och göra kontorsarbete till något som kan främja vår hälsa, säger Amanda Wiik, grundare av Nature Station.
För fyra år sedan fick hon under sina studier i folkhälsa en idé. Den kom när hon upptäckte vad skogen hade för positiva effekter på hennes hälsa. Amanda Wiik började läsa på om naturens hälsoeffekter och fann bland annat att 62 procent av befolkningen inte kommer ut i skogen på veckobasis, trots all den skog som finns i Sverige. Hon ställde sig frågan hur vi ska kunna integrera naturen i människors vardag? Svaret blev Nature Station.
– Man ska absolut inte se detta som likvärdigt med naturen, utan det är en annan typ av kontorsutrustning, säger Amanda Wiik.
Här får hon medhåll av Elisabet Bohlin, forskare inom skog och hälsa vid SLU. Hon har själv inte provat just Nature Station men har erfarenhet av virtuell natur i egna forskningsprojekt.
– Jag tror att den virtuella naturen kan vara avstressande och leda till ett ökat välmående om de är gjorda på ett bra sätt. Nature Station känns positivt men det får aldrig ersätta att gå ut i den riktiga naturen, säger hon.
Alecta fastigheter har tagit in podden som en pilot under sex månader och ska genom enkäter mäta bland annat hyresgästernas stress, psykiska hälsa och arbetstrivsel.
Florence Cardell, affärsutvecklare på Alecta fastigheter, ser det som ett komplement till det ofta stillasittande arbetet för de som arbetar i huset.
– Vi tror på att jobba med levande platser och se till vad man har för behov inne i city. Kan vi komplettera cityläget med naturen leder det förhoppningsvis till ökad hälsa och välbefinnande, säger Florence Cardell.
Nature Station kan användas under möten med kollegor eller för att hinna med vardagsmotionen. Tanken är att man ska använda alla sinnen för att få en känsla av en riktig skogspromenad. Man kan själv styra hur mycket ljud, ljus och vind man vill ha. Doften utgörs av eterisk olja från träd och på väggarna är det äkta mossa. Man kan även sätta på en video som visas på en storbildsskärm och som synkar med ens gångtakt.
Anna Arnefalk är en av dem som jobbar i byggnaden och har själv hunnit använda Nature Station tre gånger.
– Jag tycker att det är ett otroligt bra koncept. Jag brukar alltid promenera på mina lunchpauser, men det är inte alltid jätteinspirerande att ge sig ut på promenad i centrala Stockholm under vinterhalvåret, säger Anna Arnefalk.