Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så behåller du träningslusten

Så här en bit in på året känns nyårslöftet att börja träna inte lika genomtänkt. Men genom att prioritera och sätta upp mål för din träning är chansen större att motivationen inte tryter.
Åsa Frisk Publicerad
träning

Vi är många som tänker nystart vid årets början: "Nu ska jag äntligen ta tag i det här med träning.". Men ganska snabbt kommer vardagen ikapp oss och ursäkterna börjar hagla, jag hinner inte, det är konferens med jobbet, det är för kallt, jag är förkyld eller har ont i ryggen, ja, det finns inga gränser för vad vi skyller på.

- Har man inte tränat tidigare och börjar motionera fyra gånger i veckan hinner inte kroppen återhämta sig ordentligt. Man kanske inte heller äter som man borde och då är risken stor att man bryter ned kroppen i stället för att bygga upp den, säger Sofia Grenevall som arbetar som KBT-terapeut, kostrådgivare, personlig tränare, yogainstruktör och hälsokonsult på Elite Rehab.

Då kommer i regel också förkylningen som ett brev på posten. För att behålla träningsglädjen är det enligt Sofia Grenvall bättre att öka successivt. Vet man med sig att man är en sådan person som lätt blir sjuk precis när man börjar träna ska man tänka extra på att inte gå ut för hårt.

Att komma igång med träning är oftast inte så svårt. Det svåra är att fortsätta, att lyckas hålla motivationen uppe fast tiden känns knapp.

- Du måste ha ett tydligt mål med din träning, har du inte det blir det jättesvårt att få kontinuitet, säger Sofia Grenevall.

- Alla vet att det är bra att träna men man måste specificera målet, det måste vara något som känns stimulerande och är viktigt för just dig. Det kan till exempel vara att känna mindre smärta, träna inför något lopp, komma i ett par byxor, bli piggare på jobbet eller att vara en mer närvarande mamma. För de allra flesta håller det inte i längden att träna bara för att man vet att det är bra för en utan det måste kännas viktigt för dig, säger Sofia Grenevall.

Man bör inte bara ha ett slutmål, då blir resan ofta alldeles för lång och risken att man tappar sugen är stor.

- Sätt upp flera delmål och ge dig själv credd på vägen. Varje steg på vägen räknas, säger Sofia Grenevall.

För att hitta rörelseglädje är det bra att se långsiktigt genom att försöka periodisera sin träning. Under vinterhalvåret kanske man kan lägga till skidträning, springa på löpband för att när våren kommer börja jogga ute. Tycker man inte att det är kul att gå till gymmet kanske en danskurs passars bättre.

Tränar man på lunchen är det viktigt med mellanmål. Det är bra att äta frukost och ett förmiddagsmellis innan lunchträningen. Efter lunchpasset äter man sin lunch.

- Spring aldrig på tom mage! Du orkar inte prestera lika effektivt och det ger sämre resultat. Ett bra mellanmål innehåller både protein och kolhydrater. Lite keso med några mandlar eller en banan och en clementin passar bra, säger Sofia Grenevall.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177