Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sporten för kicksökare

Den skräckinjagande farten och jakten på tusendelar gör bob och rodel till sporter för kicksökare. Men det krävs inga förkunskaper för att prova på kälkidrott – bara en stor portion mod.
Ola Rennstam Publicerad
Man tar sats med skeleton. Person i röd bob.
Rodel, skeleton och bob (de två senare på bilden ovan), är tre varianter av kälksport. Den gemensamma nämnaren är att det går undan. Foto: Elise Amendola/TT, Eckehard Schulz/TT

Att lägga sig på en liten kälke och färdas längs en bana i 150 kilometer i timmen, bara ett par centimeter ovanför isen, är knappast en aktivitet som passar alla. Det låter snarare som en fullständigt vansinnig idé. Men för många som provar på kälksport som rodel, bob och skeleton blir upplevelsen och G-krafterna längs de doserade kurvorna en oförglömlig adrenalinkick – och de blir bitna. Niclas Bentzer, på Swesliding, tidigare Kälksportförbundet, beskriver det som ”en berg-och-dalbana de luxe”.

– Den stora tjusningen med våra sporter är fartkänslan, den upplevs som extrem eftersom man är så nära marken. Det härliga är att man måste vara totalt närvarande under den minut man åker och fatta beslut på tusendelar av en sekund. Det går inte att tänka på annat när man ligger i banan.

Få olyckor trots höga farter

Teknikutvecklingen och fler professionella åkare har lett till att farterna ökat ytterligare de senaste åren. Samtidigt har säkerheten förbättrats genom bättre hjälmar och ombyggda banor. Även om det har hänt olyckor genom åren behöver den som vill prova på inte vara orolig, försäkrar Niclas Bentzer.

– En nybörjare kommer inte upp i så höga hastigheter som eliten och om man ramlar av kälken glider man bara längs banan. Utslaget per aktivitetstimme sker det sker det väldig få olyckor i kälksporterna, men visst, riktigt hög hastighet är en källa till olyckor och man är helt oskyddad i en spandexdräkt.

En lämplig introduktion till sporten är alpinrodel, som utövas på pistad snö i skidbackar runt om i landet. Farten är inte lika extrem och kälkarna billiga.

Oavsett disciplin behövs inga förkunskaper för att testa, utrustning går ofta att låna på plats. Den som vill börja tävla bör begrunda att en fyrmansbob kan kosta uppemot en halv miljon kronor.

Snabb i tanken viktig egenskap

Under OS i Peking tävlar man på en bana i Yanqing som har tre uppförsbackar för att dämpa farten, vilket är unikt. Banan är 1 500 meter lång och tar en minut att avverka för proffsen. För att bli så duktig åkare krävs speciella egenskaper. I starten behövs explosivitet för att få upp högsta fart och under färden fordras att man är stark i kroppen för att kunna hantera kälken – och inte minst i nacken för att hålla upp huvudet under färd. Men även egenskaper som man har nytta av i andra delar i livet kan komma väl till pass.

– En bra åkare utvecklar förmågan att ta snabba beslut, fokusera, vara målinriktad och att analysera, säger Niclas Bentzer.

Kälksport

Bob. Täckt kälke av glasfiber. Körs som monobob, två- och fyrmansbob. Styrs med spakar längs en konstfryst isbana.

Banrodel. Öppen kälke med två metallmedar. Åkaren ligger på rygg med fötterna främst och styr genom att påverka medarnas ”horn” med benen. Kälken saknar bromsar. Tiden räknas i tusendelar.

Skeleton. Öppen kälke där man ligger på mage med huvudet främst. Styrs med tårna och genom att flytta kroppspositionen.

Naturrodel. Körs på isbanor utan höga vallar.

Alpinrodel. Körs på snö, vanligtvis i pistade skidbackar. Vid tävling går banan mellan utstakade portflaggor.

Vad är tjusningen med kälkåkning?

Johan Ahlberg, försäljningschef SPP, Stockholm (banrodel):

Johan Ahlberg

– Fartkänslan ger en kick. Att ha kontroll i hög hastighet är en väldigt skön känsla. Även gemenskapen är en viktig bit. Åkandet har gett mig möjligheter att resa runt i världen och mina kunskaper i tyska har jag fått tack vare rodeln. Det finns paralleller mellan rodel och mitt yrkesliv inom försäljning; att sätta upp mål, göra en plan för att nå dem och utvärdera om man gör rätt saker gäller både som chef/idrottare. Det gäller också att kunna ge och ta konstruktiv feedback.


Lotten Hjelm, vd Grundets vandrarhem, Nämndö (alpinrodel):

Lotten Hjelm

– Att åka rodel är inte farligt men när man susar ner för backen och får pirret i

magen kan man få känslan "living on the edge” en liten stund ". I små sporter uppstår en familjär stämning, både nationellt och internationellt. Dessutom är det så små marginaler vilket gör att spänningen ökar. För att få en bra placering måste man våga satsa eller som en framstående banrodelåkare brukar säga: "ena gången på prispallen, nästa gång åker man ur". I ett åk måste man ta snabba beslut och det har man stor nytta av i en ledande position.

Roberth Klarqvist, vd Libra Assistans AB, Falun (skeleton):

Roberth Klarqvist

– Tjusningen är kontrasten mellan full explosivitet i starten och sedan 100 procent avspänning i åkningen. Adrenalinpåslaget och farten ger en känsla av att vara väldigt närvarande och levande. Det finns många likheter med ledarskap. Före mötet eller åket kan man ha en plan där flera beslut skall tas. Dock kan något hända på vägen och nya beslut måste fattas snabbt och spontant. Blir besluten fel märks det oftast omgående, men är det baserat på känsla och erfarenhet blir det ofta ganska bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning.