Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sporten för kicksökare

Den skräckinjagande farten och jakten på tusendelar gör bob och rodel till sporter för kicksökare. Men det krävs inga förkunskaper för att prova på kälkidrott – bara en stor portion mod.
Ola Rennstam Publicerad
Man tar sats med skeleton. Person i röd bob.
Rodel, skeleton och bob (de två senare på bilden ovan), är tre varianter av kälksport. Den gemensamma nämnaren är att det går undan. Foto: Elise Amendola/TT, Eckehard Schulz/TT

Att lägga sig på en liten kälke och färdas längs en bana i 150 kilometer i timmen, bara ett par centimeter ovanför isen, är knappast en aktivitet som passar alla. Det låter snarare som en fullständigt vansinnig idé. Men för många som provar på kälksport som rodel, bob och skeleton blir upplevelsen och G-krafterna längs de doserade kurvorna en oförglömlig adrenalinkick – och de blir bitna. Niclas Bentzer, på Swesliding, tidigare Kälksportförbundet, beskriver det som ”en berg-och-dalbana de luxe”.

– Den stora tjusningen med våra sporter är fartkänslan, den upplevs som extrem eftersom man är så nära marken. Det härliga är att man måste vara totalt närvarande under den minut man åker och fatta beslut på tusendelar av en sekund. Det går inte att tänka på annat när man ligger i banan.

Få olyckor trots höga farter

Teknikutvecklingen och fler professionella åkare har lett till att farterna ökat ytterligare de senaste åren. Samtidigt har säkerheten förbättrats genom bättre hjälmar och ombyggda banor. Även om det har hänt olyckor genom åren behöver den som vill prova på inte vara orolig, försäkrar Niclas Bentzer.

– En nybörjare kommer inte upp i så höga hastigheter som eliten och om man ramlar av kälken glider man bara längs banan. Utslaget per aktivitetstimme sker det sker det väldig få olyckor i kälksporterna, men visst, riktigt hög hastighet är en källa till olyckor och man är helt oskyddad i en spandexdräkt.

En lämplig introduktion till sporten är alpinrodel, som utövas på pistad snö i skidbackar runt om i landet. Farten är inte lika extrem och kälkarna billiga.

Oavsett disciplin behövs inga förkunskaper för att testa, utrustning går ofta att låna på plats. Den som vill börja tävla bör begrunda att en fyrmansbob kan kosta uppemot en halv miljon kronor.

Snabb i tanken viktig egenskap

Under OS i Peking tävlar man på en bana i Yanqing som har tre uppförsbackar för att dämpa farten, vilket är unikt. Banan är 1 500 meter lång och tar en minut att avverka för proffsen. För att bli så duktig åkare krävs speciella egenskaper. I starten behövs explosivitet för att få upp högsta fart och under färden fordras att man är stark i kroppen för att kunna hantera kälken – och inte minst i nacken för att hålla upp huvudet under färd. Men även egenskaper som man har nytta av i andra delar i livet kan komma väl till pass.

– En bra åkare utvecklar förmågan att ta snabba beslut, fokusera, vara målinriktad och att analysera, säger Niclas Bentzer.

Kälksport

Bob. Täckt kälke av glasfiber. Körs som monobob, två- och fyrmansbob. Styrs med spakar längs en konstfryst isbana.

Banrodel. Öppen kälke med två metallmedar. Åkaren ligger på rygg med fötterna främst och styr genom att påverka medarnas ”horn” med benen. Kälken saknar bromsar. Tiden räknas i tusendelar.

Skeleton. Öppen kälke där man ligger på mage med huvudet främst. Styrs med tårna och genom att flytta kroppspositionen.

Naturrodel. Körs på isbanor utan höga vallar.

Alpinrodel. Körs på snö, vanligtvis i pistade skidbackar. Vid tävling går banan mellan utstakade portflaggor.

Vad är tjusningen med kälkåkning?

Johan Ahlberg, försäljningschef SPP, Stockholm (banrodel):

Johan Ahlberg

Fartkänslan ger en kick. Att ha kontroll i hög hastighet är en väldigt skön känsla. Även gemenskapen är en viktig bit. Åkandet har gett mig möjligheter att resa runt i världen och mina kunskaper i tyska har jag fått tack vare rodeln. Det finns paralleller mellan rodel och mitt yrkesliv inom försäljning; att sätta upp mål, göra en plan för att nå dem och utvärdera om man gör rätt saker gäller både som chef/idrottare. Det gäller också att kunna ge och ta konstruktiv feedback.


Lotten Hjelm, vd Grundets vandrarhem, Nämndö (alpinrodel):

Lotten Hjelm

Att åka rodel är inte farligt men när man susar ner för backen och får pirret i

magen kan man få känslan "living on the edge” en liten stund ". I små sporter uppstår en familjär stämning, både nationellt och internationellt. Dessutom är det så små marginaler vilket gör att spänningen ökar. För att få en bra placering måste man våga satsa eller som en framstående banrodelåkare brukar säga: "ena gången på prispallen, nästa gång åker man ur". I ett åk måste man ta snabba beslut och det har man stor nytta av i en ledande position.

Roberth Klarqvist, vd Libra Assistans AB, Falun (skeleton):

Roberth Klarqvist

Tjusningen är kontrasten mellan full explosivitet i starten och sedan 100 procent avspänning i åkningen. Adrenalinpåslaget och farten ger en känsla av att vara väldigt närvarande och levande. Det finns många likheter med ledarskap. Före mötet eller åket kan man ha en plan där flera beslut skall tas. Dock kan något hända på vägen och nya beslut måste fattas snabbt och spontant. Blir besluten fel märks det oftast omgående, men är det baserat på känsla och erfarenhet blir det ofta ganska bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.