Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sporten för kicksökare

Den skräckinjagande farten och jakten på tusendelar gör bob och rodel till sporter för kicksökare. Men det krävs inga förkunskaper för att prova på kälkidrott – bara en stor portion mod.
Ola Rennstam Publicerad 4 februari 2022, kl 07:00
Man tar sats med skeleton. Person i röd bob.
Rodel, skeleton och bob (de två senare på bilden ovan), är tre varianter av kälksport. Den gemensamma nämnaren är att det går undan. Foto: Elise Amendola/TT, Eckehard Schulz/TT

Att lägga sig på en liten kälke och färdas längs en bana i 150 kilometer i timmen, bara ett par centimeter ovanför isen, är knappast en aktivitet som passar alla. Det låter snarare som en fullständigt vansinnig idé. Men för många som provar på kälksport som rodel, bob och skeleton blir upplevelsen och G-krafterna längs de doserade kurvorna en oförglömlig adrenalinkick – och de blir bitna. Niclas Bentzer, på Swesliding, tidigare Kälksportförbundet, beskriver det som ”en berg-och-dalbana de luxe”.

– Den stora tjusningen med våra sporter är fartkänslan, den upplevs som extrem eftersom man är så nära marken. Det härliga är att man måste vara totalt närvarande under den minut man åker och fatta beslut på tusendelar av en sekund. Det går inte att tänka på annat när man ligger i banan.

Få olyckor trots höga farter

Teknikutvecklingen och fler professionella åkare har lett till att farterna ökat ytterligare de senaste åren. Samtidigt har säkerheten förbättrats genom bättre hjälmar och ombyggda banor. Även om det har hänt olyckor genom åren behöver den som vill prova på inte vara orolig, försäkrar Niclas Bentzer.

– En nybörjare kommer inte upp i så höga hastigheter som eliten och om man ramlar av kälken glider man bara längs banan. Utslaget per aktivitetstimme sker det sker det väldig få olyckor i kälksporterna, men visst, riktigt hög hastighet är en källa till olyckor och man är helt oskyddad i en spandexdräkt.

En lämplig introduktion till sporten är alpinrodel, som utövas på pistad snö i skidbackar runt om i landet. Farten är inte lika extrem och kälkarna billiga.

Oavsett disciplin behövs inga förkunskaper för att testa, utrustning går ofta att låna på plats. Den som vill börja tävla bör begrunda att en fyrmansbob kan kosta uppemot en halv miljon kronor.

Snabb i tanken viktig egenskap

Under OS i Peking tävlar man på en bana i Yanqing som har tre uppförsbackar för att dämpa farten, vilket är unikt. Banan är 1 500 meter lång och tar en minut att avverka för proffsen. För att bli så duktig åkare krävs speciella egenskaper. I starten behövs explosivitet för att få upp högsta fart och under färden fordras att man är stark i kroppen för att kunna hantera kälken – och inte minst i nacken för att hålla upp huvudet under färd. Men även egenskaper som man har nytta av i andra delar i livet kan komma väl till pass.

– En bra åkare utvecklar förmågan att ta snabba beslut, fokusera, vara målinriktad och att analysera, säger Niclas Bentzer.

Kälksport

Bob. Täckt kälke av glasfiber. Körs som monobob, två- och fyrmansbob. Styrs med spakar längs en konstfryst isbana.

Banrodel. Öppen kälke med två metallmedar. Åkaren ligger på rygg med fötterna främst och styr genom att påverka medarnas ”horn” med benen. Kälken saknar bromsar. Tiden räknas i tusendelar.

Skeleton. Öppen kälke där man ligger på mage med huvudet främst. Styrs med tårna och genom att flytta kroppspositionen.

Naturrodel. Körs på isbanor utan höga vallar.

Alpinrodel. Körs på snö, vanligtvis i pistade skidbackar. Vid tävling går banan mellan utstakade portflaggor.

Vad är tjusningen med kälkåkning?

Johan Ahlberg, försäljningschef SPP, Stockholm (banrodel):

Johan Ahlberg

Fartkänslan ger en kick. Att ha kontroll i hög hastighet är en väldigt skön känsla. Även gemenskapen är en viktig bit. Åkandet har gett mig möjligheter att resa runt i världen och mina kunskaper i tyska har jag fått tack vare rodeln. Det finns paralleller mellan rodel och mitt yrkesliv inom försäljning; att sätta upp mål, göra en plan för att nå dem och utvärdera om man gör rätt saker gäller både som chef/idrottare. Det gäller också att kunna ge och ta konstruktiv feedback.


Lotten Hjelm, vd Grundets vandrarhem, Nämndö (alpinrodel):

Lotten Hjelm

Att åka rodel är inte farligt men när man susar ner för backen och får pirret i

magen kan man få känslan "living on the edge” en liten stund ". I små sporter uppstår en familjär stämning, både nationellt och internationellt. Dessutom är det så små marginaler vilket gör att spänningen ökar. För att få en bra placering måste man våga satsa eller som en framstående banrodelåkare brukar säga: "ena gången på prispallen, nästa gång åker man ur". I ett åk måste man ta snabba beslut och det har man stor nytta av i en ledande position.

Roberth Klarqvist, vd Libra Assistans AB, Falun (skeleton):

Roberth Klarqvist

Tjusningen är kontrasten mellan full explosivitet i starten och sedan 100 procent avspänning i åkningen. Adrenalinpåslaget och farten ger en känsla av att vara väldigt närvarande och levande. Det finns många likheter med ledarskap. Före mötet eller åket kan man ha en plan där flera beslut skall tas. Dock kan något hända på vägen och nya beslut måste fattas snabbt och spontant. Blir besluten fel märks det oftast omgående, men är det baserat på känsla och erfarenhet blir det ofta ganska bra.

Hälsa

Han kör drönar-racing i 200 knyck

Tomi Heder gick in i väggen och behövde en hobby för att totalt kunna koppla bort jobbet. Svaret blev drönar-racing.
Joachim Stokstad Publicerad 25 november 2022, kl 09:50
Tomi Heder styr en drönarfarkost.
Tomi Heder har tävlat med drönare i tre år. De självbyggda farkosterna - man behöver flera, för de kraschar och går sönder ibland - väger cirka 400 gram. Foto: Christopher Hunt

Hur fastnade du för just drönar-racing?
– För tre år sedan jobbade jag för mycket och drabbades av utmattningssyndrom. Läkaren sa att jag borde hitta en hobby för att kunna koppla bort jobbet. Totalt. Så såg jag en Youtube-film om sporten och besökte en drönarklubb – och blev helt fast. Det är ju inte bara flygandet, du bygger och programmerar själv din drönare. I dag är detta det bästa jag vet. Och har jag inga symptom kvar av utbrändheten.

Du kör så kallad ”FPV-drönare” – vad betyder det?

– First Person View. I drönaren sitter en kamera och med hjälp av digitala FPV-glasögon känns det som att du sitter i drönarens cockpit. Det går att köra även utan sådana glasögon, men det är bara äldre rävar som började innan FPV kom som klarar det.

Vad är kicken med sporten?
– Man är FULLSTÄNDIGT fokuserad – 0 till 200 kilometer i timmen på några få sekunder och extrem kort svängradie är ingen lek. Det är ingen tillfällighet att vi sitter bakom ett skyddsnät när vi kör. De drönare man inte bygger själv är väldigt automatiserade, tävlingsdrönare manövrerar du helt manuellt. Om du ska bli skicklig måste du ha bra muskelminne, reflexerna måste sitta i ryggmärgen. Det krävs minst 40 timmars övning för att bli åtminstone hyfsad som pilot. Du kraschar ofta och det hör till. Vi brukar säga att den som INTE kraschar flyger för försiktigt. Vi stänger helt enkelt av drönaren där vi vill att den ska landa.

Hur tävlar man?
– Den vanligaste tävlingsformen är med uppbyggda banor med byglar som ska passeras och flaggor som ska rundas, så många varv som möjligt på förutbestämd tid, typ 1,5 minuter. Via glasögonen spelas flygningen in, så det går inte att fuska.

Är det en dyr sport?
– Det beror på vad du jämför med. Materialet till en tävlingsdrönare på kanske 400 gram går på runt 2 000 kronor, men det blir ju rätt många reparationer …

Är det ont om kvinnor i klubbarna?
– Ja, tyvärr. Det är visserligen fortfarande en ”liten” sport, men jag tror inte ens att det finns någon tjej i landets klubbar. Min sambo delar inte min fascination – ämnet är faktiskt förbjudet hemma.

Hur ofta tränar du?
– Säg tre till fem timmar i veckan. Året runt. På vinter kör vi inomhus.

Vilka egenskaper bör man att ha för att bli bra på drönar-racing?

– Det sägs att man bör vara ung, för då har man snabbare reflexer – men det tänker jag motbevisa, haha. Men visst är det ett faktum att världsmästarpiloterna är väldigt unga. Tålamod är en god egenskap och att vara road av att meka. Du bör också gärna vara prestigelös – i den här sporten hjälper man varandra. Det är också så kul att umgås med allt från 15- till 65-åringar med samma brinnande intresse.

TOMI HEDER
GÖR: Områdeschef på Stockholmshem. Medlem i drönarklubbarna SRFK, Stockholms Radioflygarklubb och MFK Stratos i Nynäshamn.
ÅLDER: 46 år.
BOR: Haninge.
STÖRSTA DRÖNARUPPELVELSE: Första gången jag kollade på drönar-racing. Jag föll direkt, det var kärlek vid första ögonkastet.
TIPS TILL DEN SOM ÄR NYFIKEN PÅ SPORTEN: Kolla in Facebook-sidorna FPV Sverige och Swedish Drone Cup och gå på en träning eller tävling.