Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sporten för kicksökare

Den skräckinjagande farten och jakten på tusendelar gör bob och rodel till sporter för kicksökare. Men det krävs inga förkunskaper för att prova på kälkidrott – bara en stor portion mod.
Ola Rennstam Publicerad
Man tar sats med skeleton. Person i röd bob.
Rodel, skeleton och bob (de två senare på bilden ovan), är tre varianter av kälksport. Den gemensamma nämnaren är att det går undan. Foto: Elise Amendola/TT, Eckehard Schulz/TT

Att lägga sig på en liten kälke och färdas längs en bana i 150 kilometer i timmen, bara ett par centimeter ovanför isen, är knappast en aktivitet som passar alla. Det låter snarare som en fullständigt vansinnig idé. Men för många som provar på kälksport som rodel, bob och skeleton blir upplevelsen och G-krafterna längs de doserade kurvorna en oförglömlig adrenalinkick – och de blir bitna. Niclas Bentzer, på Swesliding, tidigare Kälksportförbundet, beskriver det som ”en berg-och-dalbana de luxe”.

– Den stora tjusningen med våra sporter är fartkänslan, den upplevs som extrem eftersom man är så nära marken. Det härliga är att man måste vara totalt närvarande under den minut man åker och fatta beslut på tusendelar av en sekund. Det går inte att tänka på annat när man ligger i banan.

Få olyckor trots höga farter

Teknikutvecklingen och fler professionella åkare har lett till att farterna ökat ytterligare de senaste åren. Samtidigt har säkerheten förbättrats genom bättre hjälmar och ombyggda banor. Även om det har hänt olyckor genom åren behöver den som vill prova på inte vara orolig, försäkrar Niclas Bentzer.

– En nybörjare kommer inte upp i så höga hastigheter som eliten och om man ramlar av kälken glider man bara längs banan. Utslaget per aktivitetstimme sker det sker det väldig få olyckor i kälksporterna, men visst, riktigt hög hastighet är en källa till olyckor och man är helt oskyddad i en spandexdräkt.

En lämplig introduktion till sporten är alpinrodel, som utövas på pistad snö i skidbackar runt om i landet. Farten är inte lika extrem och kälkarna billiga.

Oavsett disciplin behövs inga förkunskaper för att testa, utrustning går ofta att låna på plats. Den som vill börja tävla bör begrunda att en fyrmansbob kan kosta uppemot en halv miljon kronor.

Snabb i tanken viktig egenskap

Under OS i Peking tävlar man på en bana i Yanqing som har tre uppförsbackar för att dämpa farten, vilket är unikt. Banan är 1 500 meter lång och tar en minut att avverka för proffsen. För att bli så duktig åkare krävs speciella egenskaper. I starten behövs explosivitet för att få upp högsta fart och under färden fordras att man är stark i kroppen för att kunna hantera kälken – och inte minst i nacken för att hålla upp huvudet under färd. Men även egenskaper som man har nytta av i andra delar i livet kan komma väl till pass.

– En bra åkare utvecklar förmågan att ta snabba beslut, fokusera, vara målinriktad och att analysera, säger Niclas Bentzer.

Kälksport

Bob. Täckt kälke av glasfiber. Körs som monobob, två- och fyrmansbob. Styrs med spakar längs en konstfryst isbana.

Banrodel. Öppen kälke med två metallmedar. Åkaren ligger på rygg med fötterna främst och styr genom att påverka medarnas ”horn” med benen. Kälken saknar bromsar. Tiden räknas i tusendelar.

Skeleton. Öppen kälke där man ligger på mage med huvudet främst. Styrs med tårna och genom att flytta kroppspositionen.

Naturrodel. Körs på isbanor utan höga vallar.

Alpinrodel. Körs på snö, vanligtvis i pistade skidbackar. Vid tävling går banan mellan utstakade portflaggor.

Vad är tjusningen med kälkåkning?

Johan Ahlberg, försäljningschef SPP, Stockholm (banrodel):

Johan Ahlberg

Fartkänslan ger en kick. Att ha kontroll i hög hastighet är en väldigt skön känsla. Även gemenskapen är en viktig bit. Åkandet har gett mig möjligheter att resa runt i världen och mina kunskaper i tyska har jag fått tack vare rodeln. Det finns paralleller mellan rodel och mitt yrkesliv inom försäljning; att sätta upp mål, göra en plan för att nå dem och utvärdera om man gör rätt saker gäller både som chef/idrottare. Det gäller också att kunna ge och ta konstruktiv feedback.


Lotten Hjelm, vd Grundets vandrarhem, Nämndö (alpinrodel):

Lotten Hjelm

Att åka rodel är inte farligt men när man susar ner för backen och får pirret i

magen kan man få känslan "living on the edge” en liten stund ". I små sporter uppstår en familjär stämning, både nationellt och internationellt. Dessutom är det så små marginaler vilket gör att spänningen ökar. För att få en bra placering måste man våga satsa eller som en framstående banrodelåkare brukar säga: "ena gången på prispallen, nästa gång åker man ur". I ett åk måste man ta snabba beslut och det har man stor nytta av i en ledande position.

Roberth Klarqvist, vd Libra Assistans AB, Falun (skeleton):

Roberth Klarqvist

Tjusningen är kontrasten mellan full explosivitet i starten och sedan 100 procent avspänning i åkningen. Adrenalinpåslaget och farten ger en känsla av att vara väldigt närvarande och levande. Det finns många likheter med ledarskap. Före mötet eller åket kan man ha en plan där flera beslut skall tas. Dock kan något hända på vägen och nya beslut måste fattas snabbt och spontant. Blir besluten fel märks det oftast omgående, men är det baserat på känsla och erfarenhet blir det ofta ganska bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.