Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sporten för kicksökare

Den skräckinjagande farten och jakten på tusendelar gör bob och rodel till sporter för kicksökare. Men det krävs inga förkunskaper för att prova på kälkidrott – bara en stor portion mod.
Ola Rennstam Publicerad
Man tar sats med skeleton. Person i röd bob.
Rodel, skeleton och bob (de två senare på bilden ovan), är tre varianter av kälksport. Den gemensamma nämnaren är att det går undan. Foto: Elise Amendola/TT, Eckehard Schulz/TT

Att lägga sig på en liten kälke och färdas längs en bana i 150 kilometer i timmen, bara ett par centimeter ovanför isen, är knappast en aktivitet som passar alla. Det låter snarare som en fullständigt vansinnig idé. Men för många som provar på kälksport som rodel, bob och skeleton blir upplevelsen och G-krafterna längs de doserade kurvorna en oförglömlig adrenalinkick – och de blir bitna. Niclas Bentzer, på Swesliding, tidigare Kälksportförbundet, beskriver det som ”en berg-och-dalbana de luxe”.

– Den stora tjusningen med våra sporter är fartkänslan, den upplevs som extrem eftersom man är så nära marken. Det härliga är att man måste vara totalt närvarande under den minut man åker och fatta beslut på tusendelar av en sekund. Det går inte att tänka på annat när man ligger i banan.

Få olyckor trots höga farter

Teknikutvecklingen och fler professionella åkare har lett till att farterna ökat ytterligare de senaste åren. Samtidigt har säkerheten förbättrats genom bättre hjälmar och ombyggda banor. Även om det har hänt olyckor genom åren behöver den som vill prova på inte vara orolig, försäkrar Niclas Bentzer.

– En nybörjare kommer inte upp i så höga hastigheter som eliten och om man ramlar av kälken glider man bara längs banan. Utslaget per aktivitetstimme sker det sker det väldig få olyckor i kälksporterna, men visst, riktigt hög hastighet är en källa till olyckor och man är helt oskyddad i en spandexdräkt.

En lämplig introduktion till sporten är alpinrodel, som utövas på pistad snö i skidbackar runt om i landet. Farten är inte lika extrem och kälkarna billiga.

Oavsett disciplin behövs inga förkunskaper för att testa, utrustning går ofta att låna på plats. Den som vill börja tävla bör begrunda att en fyrmansbob kan kosta uppemot en halv miljon kronor.

Snabb i tanken viktig egenskap

Under OS i Peking tävlar man på en bana i Yanqing som har tre uppförsbackar för att dämpa farten, vilket är unikt. Banan är 1 500 meter lång och tar en minut att avverka för proffsen. För att bli så duktig åkare krävs speciella egenskaper. I starten behövs explosivitet för att få upp högsta fart och under färden fordras att man är stark i kroppen för att kunna hantera kälken – och inte minst i nacken för att hålla upp huvudet under färd. Men även egenskaper som man har nytta av i andra delar i livet kan komma väl till pass.

– En bra åkare utvecklar förmågan att ta snabba beslut, fokusera, vara målinriktad och att analysera, säger Niclas Bentzer.

Kälksport

Bob. Täckt kälke av glasfiber. Körs som monobob, två- och fyrmansbob. Styrs med spakar längs en konstfryst isbana.

Banrodel. Öppen kälke med två metallmedar. Åkaren ligger på rygg med fötterna främst och styr genom att påverka medarnas ”horn” med benen. Kälken saknar bromsar. Tiden räknas i tusendelar.

Skeleton. Öppen kälke där man ligger på mage med huvudet främst. Styrs med tårna och genom att flytta kroppspositionen.

Naturrodel. Körs på isbanor utan höga vallar.

Alpinrodel. Körs på snö, vanligtvis i pistade skidbackar. Vid tävling går banan mellan utstakade portflaggor.

Vad är tjusningen med kälkåkning?

Johan Ahlberg, försäljningschef SPP, Stockholm (banrodel):

Johan Ahlberg

Fartkänslan ger en kick. Att ha kontroll i hög hastighet är en väldigt skön känsla. Även gemenskapen är en viktig bit. Åkandet har gett mig möjligheter att resa runt i världen och mina kunskaper i tyska har jag fått tack vare rodeln. Det finns paralleller mellan rodel och mitt yrkesliv inom försäljning; att sätta upp mål, göra en plan för att nå dem och utvärdera om man gör rätt saker gäller både som chef/idrottare. Det gäller också att kunna ge och ta konstruktiv feedback.


Lotten Hjelm, vd Grundets vandrarhem, Nämndö (alpinrodel):

Lotten Hjelm

Att åka rodel är inte farligt men när man susar ner för backen och får pirret i

magen kan man få känslan "living on the edge” en liten stund ". I små sporter uppstår en familjär stämning, både nationellt och internationellt. Dessutom är det så små marginaler vilket gör att spänningen ökar. För att få en bra placering måste man våga satsa eller som en framstående banrodelåkare brukar säga: "ena gången på prispallen, nästa gång åker man ur". I ett åk måste man ta snabba beslut och det har man stor nytta av i en ledande position.

Roberth Klarqvist, vd Libra Assistans AB, Falun (skeleton):

Roberth Klarqvist

Tjusningen är kontrasten mellan full explosivitet i starten och sedan 100 procent avspänning i åkningen. Adrenalinpåslaget och farten ger en känsla av att vara väldigt närvarande och levande. Det finns många likheter med ledarskap. Före mötet eller åket kan man ha en plan där flera beslut skall tas. Dock kan något hända på vägen och nya beslut måste fattas snabbt och spontant. Blir besluten fel märks det oftast omgående, men är det baserat på känsla och erfarenhet blir det ofta ganska bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Förkylning eller halsont – ska du stanna hemma från jobbet?

Stanna hemma eller gå till jobbet när du har lite ont i halsen? Bokaktuella Tracy Ghattas, specialist inom allmänmedicin men även känd som doktor Tracy på Tiktok, reder ut vad som gäller när vi nu går in en ny förkylningssäsong.
Petra Rendik Publicerad 29 september 2025, kl 06:01
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy ger klara råd för smittorisk och återhämtning.
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy Ghattas ger klara råd för smittorisk och återhämtning. Foto: Jessica Gow/TT/Gabriel Liljevall.

Under covid-19 lärde vi oss en sak, stanna hemma vid minsta lilla snuva och hosta. Pandemin är över men förkylningar, influensor och magsjukor kommer vi inte undan. Yngre barn som utvecklar sitt immunförsvar kan få så där sex till åtta förkylningar varje år, friska vuxna två till fyra. Det är alltså fullt normalt att vi blir smittade av olika virus varje år, ibland kommer vi lindrigt undan. Andra gånger däckar vi. 

Men frågan är när ska man stanna hemma från jobbet egentligen? 

Har du feber ska du inte jobba, inte hemma eller på kontoret. Inte ens om du kraxar att du klarar av det. Du kan smitta dina kollegor men du behöver också vila för feber är tecken på att din kropp bekämpar en infektion, säger doktor Tracy. 

Vinterkräksjuka – så länge bör du vara hemma

Läkaren Tracy Ghattas, även känd som Dr Tracy på Tiktok.
Dr Tracy Ghattas. Foto: Gabriel Lijevall.

Vinterkräksjukan är något som framkallas fasa hos många av oss och det med all rätt. En smittad person som använder jobbtoaletten kan i värsta fall sprida viruset vidare till ett helt gäng arbetskamrater. Regeln lyder: stanna hemma tills du varit fri från kräkningar och diarréer i två dygn. 

Vinterkräksjukan smittar extremt. Mår du bättre kan du jobba hemma om du har den möjligheten. Och det är väl en av de bra sakerna pandemin lärde oss, att vi kan jobba på distans, säger Tracy. 

Känner du dig riktigt krasslig, även om du är feberfri, är det läge att stanna hemma för din och omgivningens skull. I regel smittar man som mest när man har feber men även i början av infektionen. Sedan avtar smittan successivt. 

Förkylning och halsont – när är det okej att jobba?

Men en förkylning kan ju kännas oändlig. En snuva som aldrig tar slut och hosta som är evighetslång. Är det anledning nog att ställa in socialt umgänge och sjukskriva sig?

Efter en veckas förkylning kan du ha en hosta i tio veckor till, det smittar troligtvis inte. Känner du dig pigg, trots lite snuva och hosta, kan du gå till jobbet och leva som vanligt, säger doktor Tracy som ändå uppmanar till att vi tänker på äldre och infektionskänsliga kollegor.

Vad ska man säga till snörvliga kollegor som envisas med att komma in till jobbet med ett ”det är lugnt, jag smittar inte”?

Det beror var i sjukdomsförloppet du befinner dig i. Ett råd är att om du vaknar och känner dig öm i halsen, jobba hemma och känn efter vad som händer under dagen. Blir du sämre stannar du hemma nästa dag. Mår du bra kan du gå till jobbet. 

Något annat bra tips i förkylningstider?

Peta inte i ögonen och i munnen. Särskilt när du åkt kollektivtrafik till jobbet och inte hunnit tvätta händerna, säger doktor Tracy.

Doktor Tracys bästa tips för att undvika smitta

Hur länge ska man stanna hemma vid vinterkräksjuka?

Stanna hemma tills du har varit från kräkningar och diarréer i två dygn. 

När är man smittfri efter en influensa?

Gå inte till jobbet när du har feber och känner dig sjuk. Du kan smitta kollegor när du har feber men framför allt är det en signal på att du ska vara hemma och vila. Minst en feberfri dag (utan febernedsättande) innan du återvänder i arbete. 

Kan jag gå till jobbet om jag bara har lite snuva?

Här gäller sunt förnuft. Vaknar du och känner dig hängig men i övrigt ok, stanna/jobba hemma en dag om du har möjlighet.  Känner du dig pigg men har lite snuva kan du beroende på vad du arbetar med att gå till jobbet. 

Smittar hosta även om jag inte har feber?

Vaknar du med en rejäl hosta är rådet att stanna hemma i alla fall första dagen. Men en hosta efter en förkylning kan hålla i sig i veckor.  Feberfri och mår bra? Då kan du gå till kontoret. 

Källa: Dr Tracy Ghattas.