Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Receptionist

Gisela Laestander Tollin är en av sju receptionister på Unionens förbundskontor i Stockholm. Varannan dag jobbar hon i receptionen, varannan sitter hon i ett "telefonrum" och svarar i telefon.
Eva Karlsson Publicerad 28 september 2009, kl 10:33

- Det är bra att vi byter, det är roligt att vara längst fram och träffa människor men ibland är det skönt att sitta i växeln där det går på rutin och varva ner lite, säger Gisela som även ansvarar för bokningen för bland annat konferenslokaler och p-platser.

Hur kom det sig att du blev receptionist?

- Jag har haft olika arbeten inom vården och ville bli sjuksköterska men under utbildningen kom jag underfund med att jag trivdes väldigt bra som receptionist som var ett av de yrken jag hade provat på tidigare. Jag har jobbat på Unionen (och Sif) i tio år.

Vilken utbildning behövs?

- Man ska kunna telefonengelska, ett växel- och ett hänvisningssystem. Jag jobbar också med ett bokningsprogram. Systemen förändras och jag har gått på många kurser sedan jag började.

Vad har du för arbetstider?

- Från åtta till fem när jag sitter i receptionen och från åtta till fyra när jag svarar i telefon.

Vad är det bästa?

- Tiden går så vansinnigt fort. Det kommer besök, man svarar på mejl, telefonen ringer. Plötsligt är det dags att gå hem. Jag har haft jobb där man måste sitta av tiden, det gillar jag inte. Här känner jag mig effektiv och behövd.

- Jag träffar många trevliga människor under dagen och samarbetet med mina närmaste kollegor fungerar mycket bra. Att vi sitter centralt (Olof Palmes gata) är också en fördel.

... och det sämsta?

- Stressen. Det kan bli rörigt när man hela tiden bli avbruten. Vissa saker får man inte glömma. Övriga i huset kan flexa men det fungerar inte för oss. Likaså är det svårt att utnyttja den timme vi har fått av arbetsgivaren för att gå och träna.

Vad ska man ha för egenskaper för att passa som receptionist?

- Det är viktigt att tala tydligt och svara koncist och inte vara för långrandig, tanken är ju att samtalen ska slussas vidare. Vi ska också vara flexibla och kunna anpassa oss efter den vi pratar med. Vissa personer är skämtsamma och då kan vi skoja tillbaka, andra är mer allvarsamma eller fåordiga, vi får hela tiden avvakta och läsa av.

- En receptionist måste ha förmåga att göra många saker samtidigt. Hon eller han ska vara noggrann, personen som ringer vill ju hamna på rätt ställe. Det får heller inte bli dubbelbokningar eller bokning av fel lokal. Det är också jätteviktigt att kunna passa tider. Folk måste kunna lita på att receptionen och växeln öppnar åtta och inte senare.

Får ni många besvärliga samtal?

- Ja, så gott som varje dag har vi några. Man försöker vara professionell men vissa dagar har man inte det tålamod man önskar att man hade. Jag kan stå ut med ganska mycket utan att ta det personligt. Om någon börjar svära säger jag att de får återkomma när de har lugnat ner sig.  Det är svårare att handskas med upprörda människor öga mot öga. Förr hade vi en del narkomaner som slank igenom dörrarna och var hotfulla men det är lugnare nu.

- Stämningen är generellt bra och till övervägande del är det bara trevliga människor i huset.

Är du nöjd med din lön?

- I dagsläget är man lyckligt lottad om man har en lön. När det gäller kvinnodominerade yrken så skiljer sig inte fackförbund från andra arbetsplatser. Det är klart att man skulle önska sig en högre lön, men jag uppskattar också att trivselfaktorn är hög. Med de viktiga utåtriktade kontakter vi har borde receptionistjobbet vara högre prioriterat enligt min mening.

Vilka förmåner har du?

- Året ut så har vi rikskupongerna kvar och vi har också ett friskvårdsbidrag på 2000 kronor per år.

Fakta

En receptionist som bland annat tar emot besökare och gäster, informerar och hänvisar till plats, lokal och person, sköter in- och utpassering samt kopplar telefonsamtal, ligger enligt Unionens Marknadslöner 2009 i löneintervallet 19 200 - 22 500 kronor i månaden. Lönen är dock individuell och påverkas av typen av arbetsuppgifter, hur du utför dem, graden av ansvar med mera.

Hälsa

Smutsig luft ökar sjukskrivningar

Fler blir sjuka från jobbet under veckor med högre luftföroreningar. Det visar en världsunik studie på yrkesarbetande stockholmare.
Elisabeth Brising Publicerad 21 februari 2024, kl 06:03
En man med portfölj och gasmask samt skorstenar och bilar.
Sämre luft - fler sjukskrivningar: Ny studie visar alarmerande samband. Foto: Colourbox.

Luftföroreningar orsakar inte bara stort lidande. Dålig luft kostar dessutom pengar i form av fler korta sjukskrivningar. Det visar en ny studie på arbetande vuxna i Stockholm. 

– Varje ökning med 10 mikrogram skadliga partiklar per kubikmeter ökar risken för sjukskrivning med 8,5 procent dagarna efter, säger Johan Sommar, forskare i folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet. 

Ökar luftvägsinfektioner

Johan Sommar.
Johan Sommar. Foto: Umeå universitet.

De partikelrelaterade utsläppen i en storstad motsvarar enligt studien hela fyra procent av alla korttidssjukskrivningarna. 

– Det är en stor andel och betydligt större än vad man tidigare trott, säger Johan Sommar. 

Det är sedan tidigare välkänt att ökningar i lokala halter av luftföroreningar leder till fler akutintag för personer med astma och KOL. Men färre har studerat hur utsläppen påverkar mindre infektioner som förkylningar. 

Skitig luft trycker ner immunförsvaret

Studien är världsunik eftersom få länder har liknande data att analysera. Johan Sommar och hans kollegor har samkört statistik på korttidssjukskrivningar från Statistiska Centralbyrån med Stockholms kommuns mätningar av partikelhalter under tio års tid.

Varför blir man lättare sjuk dagarna efter att man utsatts för något sämre luft?

– Luftvägsinfektioner blir vanligare då föroreningarna trycker ner immunsystemet och gör det svårare att bekämpa virus.

Vägtrafik och industri orsaker

Skadliga partiklar kommer främst från avgaser från förbränningsmotorer i vägtrafik och industri. Men det är också små partiklar som rivs upp från slitage med bildäck på asfaltsvägar. I andra länder är även eldning av trä och kol en stor luftförorenare.

Var i landet ska man jobba om man vill undvika luftföroreningar?

– Det är komplicerat att svara på. Det går inte på individnivå att säga att en person får bättre hälsa av att bo i en mindre stad, men i en större population kommer befolkningen att få mindre hälsoproblem om halterna skadliga partiklar minskar, säger Johan Sommar.

Mycket föroreningar i Sverige kommer också in söderifrån från Europa. Det gör att halterna av partiklar totalt kan vara högre i Malmö än i Stockholm trots att Malmö är mindre trafikerat. 

– Men lokal trafik och förbränning verkar samtidigt ha en viktigare påverkan på hälsan än luften från andra länder, säger Johan Sommar. 

Renare luft norröver

Norra Sverige har generellt sett bättre luftkvalitet än södra delarna. Mindre samhällen har renare luft än större. Inomhusluften är renare än luften utanför. Men jobbar du vid en väg kommer luften på kontoret vara påverkad av det även i ett mindre samhälle. 

– Eftersom våra byggnader är ventilerade så påverkas vi även inomhus av luftföroreningarna i omgivningsluften, säger Johan Sommar. 

Vad kan man göra åt det här som anställd?

– Om man har har astma eller hjärt-kärlproblem kan man undvika trafikerade gaturum under vissa tider, som rusningstrafik, för att minska sin exponering säger Johan Sommar. 

Ska känsliga inte cykla till jobbet i Stockholm?

– De kan välja en färdväg till jobbet som minskar exponeringen. Men med de luftföroreningshalter vi har i Sverige så blir nyttan av den fysiska aktiviteten vid cykling större än hälsoeffekterna av den exponeringen. 

Påverkar folkhälsa och arbetsliv

Johan Sommar hoppas hans studie kommer till användning för att beräkna sjukligheten i samband med luftföroreningar, men också hälsovinsten för olika åtgärder som minskar exponeringen. 

På samma sätt som en ökning av partiklar snabbt ökar sjukskrivningarna kan en minskning av partiklar snabbt påverka folkhälsan till det bättre påpekar han. 

– Effektiva redskap är miljözoner, förbud mot dubbdäck lokalt liksom att separera högtrafikerade bilvägar från gång- och cykeltrafik, bostäder och arbetsplatser, säger Johan Sommar. 

Andra sätt att förbättra luften är att låta träd stå kvar och att plantera fler löv- och barrträd i städer.

Läs studien: Increase in sick leave episodes from short-term fine particulate matter exposure: A case-crossover study in Stockholm, SwedenEnvironmental Research.

7 miljoner dör i förtid av smutsig luft

Svensk luft är trots dess hälsopåverkan renare än i de flesta andra länder. Under de senaste tjugo åren har också Stockholms luft förbättrats, vilket förbättrat barnens lunghälsa enligt studier. Ändå beräknas luftföroreningar i Sverige bidra till 7 600 för tidiga dödsfall varje år. 

På global nivå väntas 7 miljoner människor dö i förtid varje år på grund av luftföroreningarna, enligt WHO. Delhi i Indien har sämst luft bland städerna i världen. 

Städerna med sämst luft i Europa
Novo Sachs, Polen 
Cremona, Italien
Slavonski Brod, Kroatien

Städerna med renast luft i Europa
Umeå, Sverige
Tammerfors, Finland 
Funchal, Portugal