Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Receptionist

Gisela Laestander Tollin är en av sju receptionister på Unionens förbundskontor i Stockholm. Varannan dag jobbar hon i receptionen, varannan sitter hon i ett "telefonrum" och svarar i telefon.
Eva Karlsson Publicerad

- Det är bra att vi byter, det är roligt att vara längst fram och träffa människor men ibland är det skönt att sitta i växeln där det går på rutin och varva ner lite, säger Gisela som även ansvarar för bokningen för bland annat konferenslokaler och p-platser.

Hur kom det sig att du blev receptionist?

- Jag har haft olika arbeten inom vården och ville bli sjuksköterska men under utbildningen kom jag underfund med att jag trivdes väldigt bra som receptionist som var ett av de yrken jag hade provat på tidigare. Jag har jobbat på Unionen (och Sif) i tio år.

Vilken utbildning behövs?

- Man ska kunna telefonengelska, ett växel- och ett hänvisningssystem. Jag jobbar också med ett bokningsprogram. Systemen förändras och jag har gått på många kurser sedan jag började.

Vad har du för arbetstider?

- Från åtta till fem när jag sitter i receptionen och från åtta till fyra när jag svarar i telefon.

Vad är det bästa?

- Tiden går så vansinnigt fort. Det kommer besök, man svarar på mejl, telefonen ringer. Plötsligt är det dags att gå hem. Jag har haft jobb där man måste sitta av tiden, det gillar jag inte. Här känner jag mig effektiv och behövd.

- Jag träffar många trevliga människor under dagen och samarbetet med mina närmaste kollegor fungerar mycket bra. Att vi sitter centralt (Olof Palmes gata) är också en fördel.

... och det sämsta?

- Stressen. Det kan bli rörigt när man hela tiden bli avbruten. Vissa saker får man inte glömma. Övriga i huset kan flexa men det fungerar inte för oss. Likaså är det svårt att utnyttja den timme vi har fått av arbetsgivaren för att gå och träna.

Vad ska man ha för egenskaper för att passa som receptionist?

- Det är viktigt att tala tydligt och svara koncist och inte vara för långrandig, tanken är ju att samtalen ska slussas vidare. Vi ska också vara flexibla och kunna anpassa oss efter den vi pratar med. Vissa personer är skämtsamma och då kan vi skoja tillbaka, andra är mer allvarsamma eller fåordiga, vi får hela tiden avvakta och läsa av.

- En receptionist måste ha förmåga att göra många saker samtidigt. Hon eller han ska vara noggrann, personen som ringer vill ju hamna på rätt ställe. Det får heller inte bli dubbelbokningar eller bokning av fel lokal. Det är också jätteviktigt att kunna passa tider. Folk måste kunna lita på att receptionen och växeln öppnar åtta och inte senare.

Får ni många besvärliga samtal?

- Ja, så gott som varje dag har vi några. Man försöker vara professionell men vissa dagar har man inte det tålamod man önskar att man hade. Jag kan stå ut med ganska mycket utan att ta det personligt. Om någon börjar svära säger jag att de får återkomma när de har lugnat ner sig.  Det är svårare att handskas med upprörda människor öga mot öga. Förr hade vi en del narkomaner som slank igenom dörrarna och var hotfulla men det är lugnare nu.

- Stämningen är generellt bra och till övervägande del är det bara trevliga människor i huset.

Är du nöjd med din lön?

- I dagsläget är man lyckligt lottad om man har en lön. När det gäller kvinnodominerade yrken så skiljer sig inte fackförbund från andra arbetsplatser. Det är klart att man skulle önska sig en högre lön, men jag uppskattar också att trivselfaktorn är hög. Med de viktiga utåtriktade kontakter vi har borde receptionistjobbet vara högre prioriterat enligt min mening.

Vilka förmåner har du?

- Året ut så har vi rikskupongerna kvar och vi har också ett friskvårdsbidrag på 2000 kronor per år.

Fakta

En receptionist som bland annat tar emot besökare och gäster, informerar och hänvisar till plats, lokal och person, sköter in- och utpassering samt kopplar telefonsamtal, ligger enligt Unionens Marknadslöner 2009 i löneintervallet 19 200 - 22 500 kronor i månaden. Lönen är dock individuell och påverkas av typen av arbetsuppgifter, hur du utför dem, graden av ansvar med mera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.