Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
- Det är bra att vi byter, det är roligt att vara längst fram och träffa människor men ibland är det skönt att sitta i växeln där det går på rutin och varva ner lite, säger Gisela som även ansvarar för bokningen för bland annat konferenslokaler och p-platser.
Hur kom det sig att du blev receptionist?
- Jag har haft olika arbeten inom vården och ville bli sjuksköterska men under utbildningen kom jag underfund med att jag trivdes väldigt bra som receptionist som var ett av de yrken jag hade provat på tidigare. Jag har jobbat på Unionen (och Sif) i tio år.
Vilken utbildning behövs?
- Man ska kunna telefonengelska, ett växel- och ett hänvisningssystem. Jag jobbar också med ett bokningsprogram. Systemen förändras och jag har gått på många kurser sedan jag började.
Vad har du för arbetstider?
- Från åtta till fem när jag sitter i receptionen och från åtta till fyra när jag svarar i telefon.
Vad är det bästa?
- Tiden går så vansinnigt fort. Det kommer besök, man svarar på mejl, telefonen ringer. Plötsligt är det dags att gå hem. Jag har haft jobb där man måste sitta av tiden, det gillar jag inte. Här känner jag mig effektiv och behövd.
- Jag träffar många trevliga människor under dagen och samarbetet med mina närmaste kollegor fungerar mycket bra. Att vi sitter centralt (Olof Palmes gata) är också en fördel.
... och det sämsta?
- Stressen. Det kan bli rörigt när man hela tiden bli avbruten. Vissa saker får man inte glömma. Övriga i huset kan flexa men det fungerar inte för oss. Likaså är det svårt att utnyttja den timme vi har fått av arbetsgivaren för att gå och träna.
Vad ska man ha för egenskaper för att passa som receptionist?
- Det är viktigt att tala tydligt och svara koncist och inte vara för långrandig, tanken är ju att samtalen ska slussas vidare. Vi ska också vara flexibla och kunna anpassa oss efter den vi pratar med. Vissa personer är skämtsamma och då kan vi skoja tillbaka, andra är mer allvarsamma eller fåordiga, vi får hela tiden avvakta och läsa av.
- En receptionist måste ha förmåga att göra många saker samtidigt. Hon eller han ska vara noggrann, personen som ringer vill ju hamna på rätt ställe. Det får heller inte bli dubbelbokningar eller bokning av fel lokal. Det är också jätteviktigt att kunna passa tider. Folk måste kunna lita på att receptionen och växeln öppnar åtta och inte senare.
Får ni många besvärliga samtal?
- Ja, så gott som varje dag har vi några. Man försöker vara professionell men vissa dagar har man inte det tålamod man önskar att man hade. Jag kan stå ut med ganska mycket utan att ta det personligt. Om någon börjar svära säger jag att de får återkomma när de har lugnat ner sig. Det är svårare att handskas med upprörda människor öga mot öga. Förr hade vi en del narkomaner som slank igenom dörrarna och var hotfulla men det är lugnare nu.
- Stämningen är generellt bra och till övervägande del är det bara trevliga människor i huset.
Är du nöjd med din lön?
- I dagsläget är man lyckligt lottad om man har en lön. När det gäller kvinnodominerade yrken så skiljer sig inte fackförbund från andra arbetsplatser. Det är klart att man skulle önska sig en högre lön, men jag uppskattar också att trivselfaktorn är hög. Med de viktiga utåtriktade kontakter vi har borde receptionistjobbet vara högre prioriterat enligt min mening.
Vilka förmåner har du?
- Året ut så har vi rikskupongerna kvar och vi har också ett friskvårdsbidrag på 2000 kronor per år.
En receptionist som bland annat tar emot besökare och gäster, informerar och hänvisar till plats, lokal och person, sköter in- och utpassering samt kopplar telefonsamtal, ligger enligt Unionens Marknadslöner 2009 i löneintervallet 19 200 - 22 500 kronor i månaden. Lönen är dock individuell och påverkas av typen av arbetsuppgifter, hur du utför dem, graden av ansvar med mera.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.