Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Receptionist
Gisela Laestander Tollin är en av sju receptionister på Unionens förbundskontor i Stockholm. Varannan dag jobbar hon i receptionen, varannan sitter hon i ett "telefonrum" och svarar i telefon.
- Det är bra att vi byter, det är roligt att vara längst fram och träffa människor men ibland är det skönt att sitta i växeln där det går på rutin och varva ner lite, säger Gisela som även ansvarar för bokningen för bland annat konferenslokaler och p-platser.
Hur kom det sig att du blev receptionist?
- Jag har haft olika arbeten inom vården och ville bli sjuksköterska men under utbildningen kom jag underfund med att jag trivdes väldigt bra som receptionist som var ett av de yrken jag hade provat på tidigare. Jag har jobbat på Unionen (och Sif) i tio år.
Vilken utbildning behövs?
- Man ska kunna telefonengelska, ett växel- och ett hänvisningssystem. Jag jobbar också med ett bokningsprogram. Systemen förändras och jag har gått på många kurser sedan jag började.
Vad har du för arbetstider?
- Från åtta till fem när jag sitter i receptionen och från åtta till fyra när jag svarar i telefon.
Vad är det bästa?
- Tiden går så vansinnigt fort. Det kommer besök, man svarar på mejl, telefonen ringer. Plötsligt är det dags att gå hem. Jag har haft jobb där man måste sitta av tiden, det gillar jag inte. Här känner jag mig effektiv och behövd.
- Jag träffar många trevliga människor under dagen och samarbetet med mina närmaste kollegor fungerar mycket bra. Att vi sitter centralt (Olof Palmes gata) är också en fördel.
... och det sämsta?
- Stressen. Det kan bli rörigt när man hela tiden bli avbruten. Vissa saker får man inte glömma. Övriga i huset kan flexa men det fungerar inte för oss. Likaså är det svårt att utnyttja den timme vi har fått av arbetsgivaren för att gå och träna.
Vad ska man ha för egenskaper för att passa som receptionist?
- Det är viktigt att tala tydligt och svara koncist och inte vara för långrandig, tanken är ju att samtalen ska slussas vidare. Vi ska också vara flexibla och kunna anpassa oss efter den vi pratar med. Vissa personer är skämtsamma och då kan vi skoja tillbaka, andra är mer allvarsamma eller fåordiga, vi får hela tiden avvakta och läsa av.
- En receptionist måste ha förmåga att göra många saker samtidigt. Hon eller han ska vara noggrann, personen som ringer vill ju hamna på rätt ställe. Det får heller inte bli dubbelbokningar eller bokning av fel lokal. Det är också jätteviktigt att kunna passa tider. Folk måste kunna lita på att receptionen och växeln öppnar åtta och inte senare.
Får ni många besvärliga samtal?
- Ja, så gott som varje dag har vi några. Man försöker vara professionell men vissa dagar har man inte det tålamod man önskar att man hade. Jag kan stå ut med ganska mycket utan att ta det personligt. Om någon börjar svära säger jag att de får återkomma när de har lugnat ner sig. Det är svårare att handskas med upprörda människor öga mot öga. Förr hade vi en del narkomaner som slank igenom dörrarna och var hotfulla men det är lugnare nu.
- Stämningen är generellt bra och till övervägande del är det bara trevliga människor i huset.
Är du nöjd med din lön?
- I dagsläget är man lyckligt lottad om man har en lön. När det gäller kvinnodominerade yrken så skiljer sig inte fackförbund från andra arbetsplatser. Det är klart att man skulle önska sig en högre lön, men jag uppskattar också att trivselfaktorn är hög. Med de viktiga utåtriktade kontakter vi har borde receptionistjobbet vara högre prioriterat enligt min mening.
Vilka förmåner har du?
- Året ut så har vi rikskupongerna kvar och vi har också ett friskvårdsbidrag på 2000 kronor per år.
Fakta
En receptionist som bland annat tar emot besökare och gäster, informerar och hänvisar till plats, lokal och person, sköter in- och utpassering samt kopplar telefonsamtal, ligger enligt Unionens Marknadslöner 2009 i löneintervallet 19 200 - 22 500 kronor i månaden. Lönen är dock individuell och påverkas av typen av arbetsuppgifter, hur du utför dem, graden av ansvar med mera.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
