Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så får du rätt ljus på jobbet

Bländande eller lite skumt. Ljuset på jobbet har stor effekt, både på arbetsmiljö och prestation. Som chef har du dessutom ansvar för att lyset är hälsosamt.
Elisabeth Brising Publicerad
På den digitala marknadsbyrån Precis har har man insett belysningens stora betydelse för stämningen.
På den digitala marknadsbyrån Precis har har de insett belysningens stora betydelse för stämningen. I kontorets annex för möten och events har designgruppen Paloma inrett ljuset. Foto: Anders G Warne

Vi har alla hört att det är viktigt med dagsljus för hälsan. Men lamporna på kontoret betyder lika mycket för oss, enligt Hillevi Hemphälä, ljusforskare vid Institutionen för designvetenskaper på Lunds Tekniska Högskola.

Hillevi Hemphälä.
Ljusforskaren Hillevi Hemphälä.
Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

– Rätt ljus är en förutsättning för hög prestationsförmåga och effektivitet hos personalen och därmed ofta en kostnadsbesparing i längden, säger hon.

Det vanligaste problemet på kontor är starka ledpaneler som bländar ögat – ofta utan att vi märker det.

– Ett bra ljus är bländ- och flimmerfritt. När vi anstränger ögat mer än vi behöver får vi lätt problem som ögontrötthet, säger Hillevi Hemphälä.

Det kan leda till smärta i nacke, axlar och skuldror, huvudvärk och till och med migränanfall.

Vi är olika ljuskänsliga

Men Hillevi Hemphäläs studier har visat att ljusrelaterade besvär minskar om man sätter in en belysning av hög kvalitet, något som särskilt gynnar ljus- och intryckskänsliga personer.

– Vi är olika ljuskänsliga som individer, betonar hon.

Enligt Hillevi Hemphälä ska det finnas möjlighet att välja en mer avskärmad kontorsplats och alla ska kunna använda dimmers för att anpassa arbetsmiljön efter behov.

Dåligt ljus gör fler sjuka

En dålig belysning kan leda till fler sjukskrivningar och göra att anställda byter jobb. Det hävdar Per Nylén, ljusexpert på Arbetsmiljöverket.

Enligt myndighetens föreskrifter ska alla svenska arbetsplatser ha belysning anpassad till arbetsuppgifterna och de anställdas individuella behov. Det måste finnas ett allmänljus i lokalen och det ska inte bara vara arbetsytan som är belyst.

Per Nylén, arbetsmiljöinspektör.
Per Nylén, arbetsmiljöinspektör. Foto: Arbetsmiljöverket

– Det finns krav för vi vet att med en bra belysning så vinner både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetet blir trivsammare och fungerar bättre, säger Per Nylén. 

Lamporna ska ge minst 500 lux på arbetsytan, men äldre medarbetare kan behöva mer än så. 

– I 60-åldern behöver man ofta högre luxtal, säger Per Nylén. 

Han tipsar chefer om att företagshälsovården ofta har kompetens att göra en liten inventering av ljusmiljön bland de anställda. 

Bländande ledpaneler irriterar

Arbetsmiljöverket har sett att ledpaneler i kontorslandskap ofta leder till stark bländning mot mörka innertak. Som arbetsgivare ska man skärma av irriterande ljus, till exempel genom att fälla in ledlamporna i taket eller skaffa pendelarmaturer, som lyser både uppåt och nedåt. 

Enligt arbetsmiljöreglerna ska anställda även kunna skugga solstarka fönster på sommaren. Då rekommenderas inte tunna snygga gardiner utan rejäla jalusier eller utvändiga markiser. 

Har rätt till dagsljus och utblick

I mörka Sverige finns också en unik regel om att arbetsplatser ska ha fönster som både erbjuder bra tillfredsställande dagsljus och ”utblick” under arbetsdagen. Undantag ges om en fönsterlös lokal är nödvändigt för företagets produktion, men då ska anställda kunna gå ut på rasterna. 

Den som har fönsterplats ska inte sitta med datorskärmen direkt vänd mot fönstret enligt Per Nylén. 

– Ljuset ska komma in från sidan för att inte kontrastera med bildskärmen. 

Jobbar vid köksbord med mysbelysning

I dag jobbar många tjänstemän hemifrån, och även hemmakontorets lampor är en del av arbetsmiljön och chefens ansvar. Det ställer stora krav på att anställda och chef kommunicerar med varandra hur man har det hemma. 

– Många sitter och jobbar vid köksbordet eller i tv-soffan, med för svag mys- och pysbelysning, vilket är klart ansträngande i längden, säger Per Nylén. 

Skrivbordslampan onödig

För de flesta under 60 år är en snygg skrivbordslampa en onödig investering på ett kontor med takljus. Men många olika ljuskällor behövs däremot för att skapa en attraktiv miljö. 

– Har du bara ljus från taket blir det ett väldigt platt, tråkigt och oinspirerat ljus, säger Hillevi Hemphälä. 

Ljusdesignen påverkar vår psykologi, hur vi uppfattar vår arbetsplats. 

– Det behövs både punkt- och väggbelysning på arbetsplatsen. Har du både indirekt ljus och släpljus på en vägg eller punktbelysning på en växt eller tavla blir rummet på en gång mer trivsamt, säger Hillevi Hemphälä. 

Kallt ljus väcker upp

Ett varmt ljus i personalrummet ökar också mysfaktorn. Men för att nå ökad vakenhet är ett kallt ljus på förmiddagen bäst enligt ljusforskaren. 

I möten kan du också ändra mängden ljus och färgtemperatur. Ska ni skapa något nytt, kreativt tillsammans råder hon att börja med ett varmt ljus och lägre ljusmängd för att sedan öka styrkan och färgtemperaturen i ljuset efter någon timme. 

– Vi behöver variation i ljus över dagen, både när det gäller mängden ljus och färgtemperaturen, säger hon. 

Ta vara på dagsljuset

På vintern är det extra viktigt att vistas i så mycket dagsljus som möjligt för att bli piggare och också för att sova gott på natten. Ljusexperterna tipsar om att jobba vid fönster, äta lunch vid fönster och gå ut lite på lunchen. 

– Uppmuntra arbetstagarna att ta en nypa friskt dagsljus. Det är överlägset all elektrisk belysning och innehåller alla våglängder ljus, bland annat de blå som reglerar sömnhormonet melatonin, säger Per Nylén. 

TIPS FÖR RÄTT LJUS 

→ Ladda ner appen Ljus från Arbetsmiljöverket för att mäta elektriskt ljus och flimmer. 

→ Kontor ska ha minst 500 lux enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter

→ Utnyttja färgtemperaturerna: Använd kallt ljus för att nå ökad vakenhet och effektivitet. Använd varmare ljus för kreativitet och trivsel. 

→ Undvik bländande ledpaneler och flimmer. Det kan ge hälsoproblem. 

→ Se till att få dagsljus ute varje dag, helst på förmiddagen. Det påverkar sömnen positivt. 

→ Ta in ett varierat ljus både på arbetsplatsen och under dagen

LAGAR & REGLER OM KONTORSLJUS

Belysningen ska vara av god kvalitet och utformas med hänsyn till ljusstyrka, färgåtergivning, besvärande flimmer, bländfrihet, ljusfördelning och kontraster. På Myndigheten för arbetsmiljökunskap finns en checklista för synergonomi. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.