Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så får du rätt ljus på jobbet

Bländande eller lite skumt. Ljuset på jobbet har stor effekt, både på arbetsmiljö och prestation. Som chef har du dessutom ansvar för att lyset är hälsosamt.
Elisabeth Brising Publicerad
På den digitala marknadsbyrån Precis har har man insett belysningens stora betydelse för stämningen.
På den digitala marknadsbyrån Precis har har de insett belysningens stora betydelse för stämningen. I kontorets annex för möten och events har designgruppen Paloma inrett ljuset. Foto: Anders G Warne

Vi har alla hört att det är viktigt med dagsljus för hälsan. Men lamporna på kontoret betyder lika mycket för oss, enligt Hillevi Hemphälä, ljusforskare vid Institutionen för designvetenskaper på Lunds Tekniska Högskola.

Hillevi Hemphälä.
Ljusforskaren Hillevi Hemphälä.
Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

– Rätt ljus är en förutsättning för hög prestationsförmåga och effektivitet hos personalen och därmed ofta en kostnadsbesparing i längden, säger hon.

Det vanligaste problemet på kontor är starka ledpaneler som bländar ögat – ofta utan att vi märker det.

– Ett bra ljus är bländ- och flimmerfritt. När vi anstränger ögat mer än vi behöver får vi lätt problem som ögontrötthet, säger Hillevi Hemphälä.

Det kan leda till smärta i nacke, axlar och skuldror, huvudvärk och till och med migränanfall.

Vi är olika ljuskänsliga

Men Hillevi Hemphäläs studier har visat att ljusrelaterade besvär minskar om man sätter in en belysning av hög kvalitet, något som särskilt gynnar ljus- och intryckskänsliga personer.

– Vi är olika ljuskänsliga som individer, betonar hon.

Enligt Hillevi Hemphälä ska det finnas möjlighet att välja en mer avskärmad kontorsplats och alla ska kunna använda dimmers för att anpassa arbetsmiljön efter behov.

Dåligt ljus gör fler sjuka

En dålig belysning kan leda till fler sjukskrivningar och göra att anställda byter jobb. Det hävdar Per Nylén, ljusexpert på Arbetsmiljöverket.

Enligt myndighetens föreskrifter ska alla svenska arbetsplatser ha belysning anpassad till arbetsuppgifterna och de anställdas individuella behov. Det måste finnas ett allmänljus i lokalen och det ska inte bara vara arbetsytan som är belyst.

Per Nylén, arbetsmiljöinspektör.
Per Nylén, arbetsmiljöinspektör. Foto: Arbetsmiljöverket

– Det finns krav för vi vet att med en bra belysning så vinner både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetet blir trivsammare och fungerar bättre, säger Per Nylén. 

Lamporna ska ge minst 500 lux på arbetsytan, men äldre medarbetare kan behöva mer än så. 

– I 60-åldern behöver man ofta högre luxtal, säger Per Nylén. 

Han tipsar chefer om att företagshälsovården ofta har kompetens att göra en liten inventering av ljusmiljön bland de anställda. 

Bländande ledpaneler irriterar

Arbetsmiljöverket har sett att ledpaneler i kontorslandskap ofta leder till stark bländning mot mörka innertak. Som arbetsgivare ska man skärma av irriterande ljus, till exempel genom att fälla in ledlamporna i taket eller skaffa pendelarmaturer, som lyser både uppåt och nedåt. 

Enligt arbetsmiljöreglerna ska anställda även kunna skugga solstarka fönster på sommaren. Då rekommenderas inte tunna snygga gardiner utan rejäla jalusier eller utvändiga markiser. 

Har rätt till dagsljus och utblick

I mörka Sverige finns också en unik regel om att arbetsplatser ska ha fönster som både erbjuder bra tillfredsställande dagsljus och ”utblick” under arbetsdagen. Undantag ges om en fönsterlös lokal är nödvändigt för företagets produktion, men då ska anställda kunna gå ut på rasterna. 

Den som har fönsterplats ska inte sitta med datorskärmen direkt vänd mot fönstret enligt Per Nylén. 

– Ljuset ska komma in från sidan för att inte kontrastera med bildskärmen. 

Jobbar vid köksbord med mysbelysning

I dag jobbar många tjänstemän hemifrån, och även hemmakontorets lampor är en del av arbetsmiljön och chefens ansvar. Det ställer stora krav på att anställda och chef kommunicerar med varandra hur man har det hemma. 

– Många sitter och jobbar vid köksbordet eller i tv-soffan, med för svag mys- och pysbelysning, vilket är klart ansträngande i längden, säger Per Nylén. 

Skrivbordslampan onödig

För de flesta under 60 år är en snygg skrivbordslampa en onödig investering på ett kontor med takljus. Men många olika ljuskällor behövs däremot för att skapa en attraktiv miljö. 

– Har du bara ljus från taket blir det ett väldigt platt, tråkigt och oinspirerat ljus, säger Hillevi Hemphälä. 

Ljusdesignen påverkar vår psykologi, hur vi uppfattar vår arbetsplats. 

– Det behövs både punkt- och väggbelysning på arbetsplatsen. Har du både indirekt ljus och släpljus på en vägg eller punktbelysning på en växt eller tavla blir rummet på en gång mer trivsamt, säger Hillevi Hemphälä. 

Kallt ljus väcker upp

Ett varmt ljus i personalrummet ökar också mysfaktorn. Men för att nå ökad vakenhet är ett kallt ljus på förmiddagen bäst enligt ljusforskaren. 

I möten kan du också ändra mängden ljus och färgtemperatur. Ska ni skapa något nytt, kreativt tillsammans råder hon att börja med ett varmt ljus och lägre ljusmängd för att sedan öka styrkan och färgtemperaturen i ljuset efter någon timme. 

– Vi behöver variation i ljus över dagen, både när det gäller mängden ljus och färgtemperaturen, säger hon. 

Ta vara på dagsljuset

På vintern är det extra viktigt att vistas i så mycket dagsljus som möjligt för att bli piggare och också för att sova gott på natten. Ljusexperterna tipsar om att jobba vid fönster, äta lunch vid fönster och gå ut lite på lunchen. 

– Uppmuntra arbetstagarna att ta en nypa friskt dagsljus. Det är överlägset all elektrisk belysning och innehåller alla våglängder ljus, bland annat de blå som reglerar sömnhormonet melatonin, säger Per Nylén. 

TIPS FÖR RÄTT LJUS 

→ Ladda ner appen Ljus från Arbetsmiljöverket för att mäta elektriskt ljus och flimmer. 

→ Kontor ska ha minst 500 lux enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter

→ Utnyttja färgtemperaturerna: Använd kallt ljus för att nå ökad vakenhet och effektivitet. Använd varmare ljus för kreativitet och trivsel. 

→ Undvik bländande ledpaneler och flimmer. Det kan ge hälsoproblem. 

→ Se till att få dagsljus ute varje dag, helst på förmiddagen. Det påverkar sömnen positivt. 

→ Ta in ett varierat ljus både på arbetsplatsen och under dagen

LAGAR & REGLER OM KONTORSLJUS

Belysningen ska vara av god kvalitet och utformas med hänsyn till ljusstyrka, färgåtergivning, besvärande flimmer, bländfrihet, ljusfördelning och kontraster. På Myndigheten för arbetsmiljökunskap finns en checklista för synergonomi. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Bluffsyndrom på jobbet: Så blir du av med känslan

Tror du att framgångarna på jobbet bara beror på tur och oroar du dig för att bli avslöjad som en bluff? Psykologiprofessorn Alexander Rozental förklarar vad bluffsyndrom är och hur du kan hantera självtvivlet.
Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Den som har bluffsyndrom tvivlar på sin kompetens trots att resultaten visar något annat. Känslan är särskilt vanlig i nya och krävande situationer. Foto: Colourbox

Hjälp, jag är en bluff! Jag förtjänar inte det beröm och den framgång jag får på jobbet. Snart kommer jag att bli avslöjad som den värdelösa nolla jag verkligen är. 

Känner du igen dig? Då är du långt ifrån ensam. Till och med ett av världshistoriens största snillen, Albert Einstein, kände sig obekväm över den uppskattning hans livsverk rönte och upplevde sig själv som en ”ofrivillig svindlare”.

Fenomenet fick ett namn på 1970-talet: imposter syndrome. Översatt till svenska benämns det bluffsyndromet.

Men varför känner vi så? Och vad kan vi göra åt den gnagande känslan?

Vi bad Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, bena ut vad bluffsyndrom egentligen handlar om. 
 

1. Vad är bluffsyndrom?

– Det innebär att en person tvivlar på sin kompetens fast det inte finns någon objektiv anledning. Det är en inre upplevelse som ofta följs av en rädsla för att bli avslöjad och att den egna framgången enbart beror på tur. 

– Det är ingen klinisk diagnos på någon sjukdom utan mer ett allmänmänskligt tillstånd. Däremot kan bluffsyndromet ibland vara en del av en underliggande sjukdom och psykiatrisk diagnos, till exempel depression eller någon typ av ångestsyndrom. 

 

2. Varför får man bluffsyndrom?

– Många, kanske till och med de flesta, människor upplever sig någon gång som en bluff och tvivlar på sig själva. Det är ofta förknippat med övergångar i livet, till exempel att byta jobb eller att börja plugga. Situationer när vi ställs inför för nya sammanhang och krav. Ofta försvinner känslan i takt med att vi tar oss an och klarar våra nya uppgifter. 

– I grunden handlar bluffsyndromet om en djupt rotad evolutionär rädsla för att inte höra till och riskera att bli bortstött från gruppen.

 

3. Vilka drabbas oftare av bluffsyndrom?

– Ja, det är mer vanligt hos människor med vissa personlighetsdrag, exempelvis neuroticism, det vill säga att ha lätt till negativa känslor som ilska, oro, ångest, stress och nedstämdhet. 

– Det tycks också i större utsträckning drabba minoritetsgrupper. Exempelvis att vara ensam kvinna i mansdominerad miljö. Eller att vara den enda personen med en annan etnisk eller kulturell bakgrund än den övriga gruppen.

- Jag och mina kollegor på Umeå Universitet har gjort forskning som visar att studenter på prestigefyllda utbildningar, där det sedan råder stor konkurrens om jobb, ofta upplever sig själva en bluff och därför överpresterar. 

 

4. Kan bluffsyndrom ha positiva sidor?

– Ja, motsatsen, det vill säga att aldrig reflektera över dig själv och vad du kanske skulle kunna göra bättre, är inte heller optimal. 

– Det finns också studier som visar att personer som känner sig som en bluff ofta fungerar bättre i grupp och är bättre på att samarbeta jämfört med andra. 

 

5. Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

– Prata med andra. Då inser du sannolikt att du inte är ensam om att ibland känna dig som en bluff. 

– Ett annat sätt är att öva på att så kallad självmedkänsla och försöka vara lika stöttande mot dig själv som du är mot din bästa vän. Det kan mildra de självkritiska tankarna.

– Utsätt dig också för det du är rädd för i stället för att undvika det. Det kan handla om att du vågar tacka ja till en ny tjänst trots att du är rädd för att känna dig som en bluff.

– Försök också öva upp förmågan att ta emot beröm och känna stolthet.

 

6. Kan bluffsyndromet försvinna?

– Kanske inte helt, men det går att på egen hand få en mer balanserad syn på din egen förmåga. Att du ibland misslyckas och kan bli bättre innebär inte att du är en bluff. Du kan samtidigt vara kompetent och duktig. Det är inte svart eller vitt. Att någon gång känna sig som en bluff drabbar de flesta av oss och är något vi måste acceptera.

 

7. När ska man söka hjälp för självtvivlet?

– När tvivlet på din egen förmåga dominerar din inre dialog till den grad att du avstår och tackar nej till en massa möjligheter i livet. Då bör du söka hjälp och få behandling.

 

Text: Gertrud Dahlberg.

Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

  • Prata med andra om hur du känner.
  • Öva på självmedkänsla.
  • Utsätt dig stegvis för sådant du är rädd för.
  • Träna på att ta emot beröm.
  • Tillåt dig att känna stolthet över det du klarar.