Bländande eller lite skumt. Ljuset på jobbet har stor effekt, både på arbetsmiljö och prestation. Som chef har du dessutom ansvar för att lyset är hälsosamt.
På den digitala marknadsbyrån Precis har har de insett belysningens stora betydelse för stämningen. I kontorets annex för möten och events har designgruppen Paloma inrett ljuset. Foto: Anders G Warne
Vi har alla hört att det är viktigt med dagsljus för hälsan. Men lamporna på kontoret betyder lika mycket för oss, enligt Hillevi Hemphälä, ljusforskare vid Institutionen för designvetenskaper på Lunds Tekniska Högskola.
Ljusforskaren Hillevi Hemphälä. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet
– Rätt ljus är en förutsättning för hög prestationsförmåga och effektivitet hos personalen och därmed ofta en kostnadsbesparing i längden, säger hon.
Det vanligaste problemet på kontor är starka ledpaneler som bländar ögat – ofta utan att vi märker det.
– Ett bra ljus är bländ- och flimmerfritt. När vi anstränger ögat mer än vi behöver får vi lätt problem som ögontrötthet, säger Hillevi Hemphälä.
Det kan leda till smärta i nacke, axlar och skuldror, huvudvärk och till och med migränanfall.
Vi är olika ljuskänsliga
Men Hillevi Hemphäläs studier har visat att ljusrelaterade besvär minskar om man sätter in en belysning av hög kvalitet, något som särskilt gynnar ljus- och intryckskänsliga personer.
– Vi är olika ljuskänsliga som individer, betonar hon.
Enligt Hillevi Hemphälä ska det finnas möjlighet att välja en mer avskärmad kontorsplats och alla ska kunna använda dimmers för att anpassa arbetsmiljön efter behov.
Dåligt ljus gör fler sjuka
En dålig belysning kan leda till fler sjukskrivningar och göra att anställda byter jobb. Det hävdar Per Nylén, ljusexpert på Arbetsmiljöverket.
Enligt myndighetens föreskrifter ska alla svenska arbetsplatser ha belysning anpassad till arbetsuppgifterna och de anställdas individuella behov. Det måste finnas ett allmänljus i lokalen och det ska inte bara vara arbetsytan som är belyst.
Per Nylén, arbetsmiljöinspektör. Foto: Arbetsmiljöverket
– Det finns krav för vi vet att med en bra belysning så vinner både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetet blir trivsammare och fungerar bättre, säger Per Nylén.
Lamporna ska ge minst 500 lux på arbetsytan, men äldre medarbetare kan behöva mer än så.
– I 60-åldern behöver man ofta högre luxtal, säger Per Nylén.
Han tipsar chefer om att företagshälsovården ofta har kompetens att göra en liten inventering av ljusmiljön bland de anställda.
Bländande ledpaneler irriterar
Arbetsmiljöverket har sett att ledpaneler i kontorslandskap ofta leder till stark bländning mot mörka innertak. Som arbetsgivare ska man skärma av irriterande ljus, till exempel genom att fälla in ledlamporna i taket eller skaffa pendelarmaturer, som lyser både uppåt och nedåt.
Enligt arbetsmiljöreglerna ska anställda även kunna skugga solstarka fönster på sommaren. Då rekommenderas inte tunna snygga gardiner utan rejäla jalusier eller utvändiga markiser.
Har rätt till dagsljus och utblick
I mörka Sverige finns också en unik regel om att arbetsplatser ska ha fönster som både erbjuder bra tillfredsställande dagsljus och ”utblick” under arbetsdagen. Undantag ges om en fönsterlös lokal är nödvändigt för företagets produktion, men då ska anställda kunna gå ut på rasterna.
Den som har fönsterplats ska inte sitta med datorskärmen direkt vänd mot fönstret enligt Per Nylén.
– Ljuset ska komma in från sidan för att inte kontrastera med bildskärmen.
Jobbar vid köksbord med mysbelysning
I dag jobbar många tjänstemän hemifrån, och även hemmakontorets lampor är en del av arbetsmiljön och chefens ansvar. Det ställer stora krav på att anställda och chef kommunicerar med varandra hur man har det hemma.
– Många sitter och jobbar vid köksbordet eller i tv-soffan, med för svag mys- och pysbelysning, vilket är klart ansträngande i längden, säger Per Nylén.
Skrivbordslampan onödig
För de flesta under 60 år är en snygg skrivbordslampa en onödig investering på ett kontor med takljus. Men många olika ljuskällor behövs däremot för att skapa en attraktiv miljö.
– Har du bara ljus från taket blir det ett väldigt platt, tråkigt och oinspirerat ljus, säger Hillevi Hemphälä.
Ljusdesignen påverkar vår psykologi, hur vi uppfattar vår arbetsplats.
– Det behövs både punkt- och väggbelysning på arbetsplatsen. Har du både indirekt ljus och släpljus på en vägg eller punktbelysning på en växt eller tavla blir rummet på en gång mer trivsamt, säger Hillevi Hemphälä.
Kallt ljus väcker upp
Ett varmt ljus i personalrummet ökar också mysfaktorn. Men för att nå ökad vakenhet är ett kallt ljus på förmiddagen bäst enligt ljusforskaren.
I möten kan du också ändra mängden ljus och färgtemperatur. Ska ni skapa något nytt, kreativt tillsammans råder hon att börja med ett varmt ljus och lägre ljusmängd för att sedan öka styrkan och färgtemperaturen i ljuset efter någon timme.
– Vi behöver variation i ljus över dagen, både när det gäller mängden ljus och färgtemperaturen, säger hon.
Ta vara på dagsljuset
På vintern är det extra viktigt att vistas i så mycket dagsljus som möjligt för att bli piggare och också för att sova gott på natten. Ljusexperterna tipsar om att jobba vid fönster, äta lunch vid fönster och gå ut lite på lunchen.
– Uppmuntra arbetstagarna att ta en nypa friskt dagsljus. Det är överlägset all elektrisk belysning och innehåller alla våglängder ljus, bland annat de blå som reglerar sömnhormonet melatonin, säger Per Nylén.
→ Utnyttja färgtemperaturerna: Använd kallt ljus för att nå ökad vakenhet och effektivitet. Använd varmare ljus för kreativitet och trivsel.
→ Undvik bländande ledpaneler och flimmer. Det kan ge hälsoproblem.
→ Se till att få dagsljus ute varje dag, helst på förmiddagen. Det påverkar sömnen positivt.
→ Ta in ett varierat ljus både på arbetsplatsen och under dagen
LAGAR & REGLER OM KONTORSLJUS
Belysningen ska vara av god kvalitet och utformas med hänsyn till ljusstyrka, färgåtergivning, besvärande flimmer, bländfrihet, ljusfördelning och kontraster. På Myndigheten för arbetsmiljökunskap finns en checklista för synergonomi.
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Hälsorisker med hög skärmtid
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Får du en för ensidig bild av omvärlden?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
Skapar dopamin och begär efter mer
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Tar tid att sluta söka kickar
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.