Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så får du rätt ljus på jobbet

Bländande eller lite skumt. Ljuset på jobbet har stor effekt, både på arbetsmiljö och prestation. Som chef har du dessutom ansvar för att lyset är hälsosamt.
Elisabeth Brising Publicerad
På den digitala marknadsbyrån Precis har har man insett belysningens stora betydelse för stämningen.
På den digitala marknadsbyrån Precis har har de insett belysningens stora betydelse för stämningen. I kontorets annex för möten och events har designgruppen Paloma inrett ljuset. Foto: Anders G Warne

Vi har alla hört att det är viktigt med dagsljus för hälsan. Men lamporna på kontoret betyder lika mycket för oss, enligt Hillevi Hemphälä, ljusforskare vid Institutionen för designvetenskaper på Lunds Tekniska Högskola.

Hillevi Hemphälä.
Ljusforskaren Hillevi Hemphälä.
Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

– Rätt ljus är en förutsättning för hög prestationsförmåga och effektivitet hos personalen och därmed ofta en kostnadsbesparing i längden, säger hon.

Det vanligaste problemet på kontor är starka ledpaneler som bländar ögat – ofta utan att vi märker det.

– Ett bra ljus är bländ- och flimmerfritt. När vi anstränger ögat mer än vi behöver får vi lätt problem som ögontrötthet, säger Hillevi Hemphälä.

Det kan leda till smärta i nacke, axlar och skuldror, huvudvärk och till och med migränanfall.

Vi är olika ljuskänsliga

Men Hillevi Hemphäläs studier har visat att ljusrelaterade besvär minskar om man sätter in en belysning av hög kvalitet, något som särskilt gynnar ljus- och intryckskänsliga personer.

– Vi är olika ljuskänsliga som individer, betonar hon.

Enligt Hillevi Hemphälä ska det finnas möjlighet att välja en mer avskärmad kontorsplats och alla ska kunna använda dimmers för att anpassa arbetsmiljön efter behov.

Dåligt ljus gör fler sjuka

En dålig belysning kan leda till fler sjukskrivningar och göra att anställda byter jobb. Det hävdar Per Nylén, ljusexpert på Arbetsmiljöverket.

Enligt myndighetens föreskrifter ska alla svenska arbetsplatser ha belysning anpassad till arbetsuppgifterna och de anställdas individuella behov. Det måste finnas ett allmänljus i lokalen och det ska inte bara vara arbetsytan som är belyst.

Per Nylén, arbetsmiljöinspektör.
Per Nylén, arbetsmiljöinspektör. Foto: Arbetsmiljöverket

– Det finns krav för vi vet att med en bra belysning så vinner både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetet blir trivsammare och fungerar bättre, säger Per Nylén. 

Lamporna ska ge minst 500 lux på arbetsytan, men äldre medarbetare kan behöva mer än så. 

– I 60-åldern behöver man ofta högre luxtal, säger Per Nylén. 

Han tipsar chefer om att företagshälsovården ofta har kompetens att göra en liten inventering av ljusmiljön bland de anställda. 

Bländande ledpaneler irriterar

Arbetsmiljöverket har sett att ledpaneler i kontorslandskap ofta leder till stark bländning mot mörka innertak. Som arbetsgivare ska man skärma av irriterande ljus, till exempel genom att fälla in ledlamporna i taket eller skaffa pendelarmaturer, som lyser både uppåt och nedåt. 

Enligt arbetsmiljöreglerna ska anställda även kunna skugga solstarka fönster på sommaren. Då rekommenderas inte tunna snygga gardiner utan rejäla jalusier eller utvändiga markiser. 

Har rätt till dagsljus och utblick

I mörka Sverige finns också en unik regel om att arbetsplatser ska ha fönster som både erbjuder bra tillfredsställande dagsljus och ”utblick” under arbetsdagen. Undantag ges om en fönsterlös lokal är nödvändigt för företagets produktion, men då ska anställda kunna gå ut på rasterna. 

Den som har fönsterplats ska inte sitta med datorskärmen direkt vänd mot fönstret enligt Per Nylén. 

– Ljuset ska komma in från sidan för att inte kontrastera med bildskärmen. 

Jobbar vid köksbord med mysbelysning

I dag jobbar många tjänstemän hemifrån, och även hemmakontorets lampor är en del av arbetsmiljön och chefens ansvar. Det ställer stora krav på att anställda och chef kommunicerar med varandra hur man har det hemma. 

– Många sitter och jobbar vid köksbordet eller i tv-soffan, med för svag mys- och pysbelysning, vilket är klart ansträngande i längden, säger Per Nylén. 

Skrivbordslampan onödig

För de flesta under 60 år är en snygg skrivbordslampa en onödig investering på ett kontor med takljus. Men många olika ljuskällor behövs däremot för att skapa en attraktiv miljö. 

– Har du bara ljus från taket blir det ett väldigt platt, tråkigt och oinspirerat ljus, säger Hillevi Hemphälä. 

Ljusdesignen påverkar vår psykologi, hur vi uppfattar vår arbetsplats. 

– Det behövs både punkt- och väggbelysning på arbetsplatsen. Har du både indirekt ljus och släpljus på en vägg eller punktbelysning på en växt eller tavla blir rummet på en gång mer trivsamt, säger Hillevi Hemphälä. 

Kallt ljus väcker upp

Ett varmt ljus i personalrummet ökar också mysfaktorn. Men för att nå ökad vakenhet är ett kallt ljus på förmiddagen bäst enligt ljusforskaren. 

I möten kan du också ändra mängden ljus och färgtemperatur. Ska ni skapa något nytt, kreativt tillsammans råder hon att börja med ett varmt ljus och lägre ljusmängd för att sedan öka styrkan och färgtemperaturen i ljuset efter någon timme. 

– Vi behöver variation i ljus över dagen, både när det gäller mängden ljus och färgtemperaturen, säger hon. 

Ta vara på dagsljuset

På vintern är det extra viktigt att vistas i så mycket dagsljus som möjligt för att bli piggare och också för att sova gott på natten. Ljusexperterna tipsar om att jobba vid fönster, äta lunch vid fönster och gå ut lite på lunchen. 

– Uppmuntra arbetstagarna att ta en nypa friskt dagsljus. Det är överlägset all elektrisk belysning och innehåller alla våglängder ljus, bland annat de blå som reglerar sömnhormonet melatonin, säger Per Nylén. 

TIPS FÖR RÄTT LJUS 

→ Ladda ner appen Ljus från Arbetsmiljöverket för att mäta elektriskt ljus och flimmer. 

→ Kontor ska ha minst 500 lux enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 

→ Utnyttja färgtemperaturerna: Använd kallt ljus för att nå ökad vakenhet och effektivitet. Använd varmare ljus för kreativitet och trivsel. 

→ Undvik bländande ledpaneler och flimmer. Det kan ge hälsoproblem. 

→ Se till att få dagsljus ute varje dag, helst på förmiddagen. Det påverkar sömnen positivt. 

→ Ta in ett varierat ljus både på arbetsplatsen och under dagen

LAGAR & REGLER OM KONTORSLJUS

Belysningen ska vara av god kvalitet och utformas med hänsyn till ljusstyrka, färgåtergivning, besvärande flimmer, bländfrihet, ljusfördelning och kontraster. På Myndigheten för arbetsmiljökunskap finns en checklista för synergonomi. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning.