Att vardagsmotion är bra för hälsan det vet de allra flesta vid det här laget. Nu visar en ny studie från Karolinska institutet att måttlig fysisk aktivitet, som till exempel att gå till och från pendeltåget, cykla till jobbet eller ta trappan istället för hissen, kan minska risken att drabbas av Parkinsons sjukdom.
Extrainsatt ersättningsbuss nu igen? Det är bra! Ju mer vardagsmotion, som att slussas hit och dit på väg till och från jobbet, kan hjälpa dig att motverka Parkinson, visar en ny studie. Bertil Enevåg Ericsson/TT
Omkring 2 000 personer insjuknar varje år i Sverige i den neurologiska sjukdomen Parkinsons. Vad som orsakar sjukdomen är inte klarlagt.
Däremot visar en ny studie från Karolinska Institutet hur man möjligen kan minska risken att drabbas av sjukdomen. I studien har forskarna följt 43 000 kvinnor och män under drygt 12 år. Den visar att personer som ägnar sig åt en måttlig mängd fysisk aktivitet har lägre risk att drabbas av Parkinsons än de som rör sig mycket sällan.
I studien jämfördes deltagare som ägnade mindre än två timmar i veckan åt bland annat att utföra hushållssysslor och pendla till och från jobbet med personer som sysslade med samma aktiviteter men i minst sex timmar i veckan. För de som var mer aktiva visade sig risken vara 43 procent lägre att drabbas av sjukdomen.
Att lata sig i vardagen och sen slänga in ett pass eller två på gymmet kan däremot inte kopplas till ökad eller minskad risk för Parkinsons. Det är vardagsmotionen som har störst betydelse för hälsan.
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne
Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.
Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.
Hundträningen ger både motion och återhämtning
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.
Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.
– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.
– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.
Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.
Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja
När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.
Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.
– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.
Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar
Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.
Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.
– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.
Regler för friskvårdsbidrag
• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.
• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.
• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.
• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.
• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.
• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.
• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.