Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Pendling kan motverka Parkinson

Att vardagsmotion är bra för hälsan det vet de allra flesta vid det här laget. Nu visar en ny studie från Karolinska institutet att måttlig fysisk aktivitet, som till exempel att gå till och från pendeltåget, cykla till jobbet eller ta trappan istället för hissen, kan minska risken att drabbas av Parkinsons sjukdom.
Petra Rendik Publicerad
Bertil Enevåg Ericsson/TT
Extrainsatt ersättningsbuss nu igen? Det är bra! Ju mer vardagsmotion, som att slussas hit och dit på väg till och från jobbet, kan hjälpa dig att motverka Parkinson, visar en ny studie. Bertil Enevåg Ericsson/TT

Omkring 2 000 personer insjuknar varje år i Sverige i den neurologiska sjukdomen Parkinsons. Vad som orsakar sjukdomen är inte klarlagt.

Däremot visar en ny studie från Karolinska Institutet hur man möjligen kan minska risken att drabbas av sjukdomen. I studien har forskarna följt 43 000 kvinnor och män under drygt 12 år. Den visar att personer som ägnar sig åt en måttlig mängd fysisk aktivitet har lägre risk att drabbas av Parkinsons än de som rör sig mycket sällan.

I studien jämfördes deltagare som ägnade mindre än två timmar i veckan åt bland annat att utföra hushållssysslor och pendla till och från jobbet med personer som sysslade med samma aktiviteter men i minst sex timmar i veckan. För de som var mer aktiva visade sig risken vara 43 procent lägre att drabbas av sjukdomen.

Att lata sig i vardagen och sen slänga in ett pass eller två på gymmet kan däremot inte kopplas till ökad eller minskad risk för Parkinsons. Det är vardagsmotionen som har störst betydelse för hälsan.

Studien ”Physical activity and risk of Parkinsons disease in the Swedish National March Cohort, publiceras i vetenskaptidskriften Brain. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.