Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så återhämtar du dig – 10 tips för att pausa

Återhämtning på jobbet är lika viktigt som att äta, enligt forskaren Niclas Almén. Men hur vi får tillbaka energin skiljer sig åt.
Publicerad
Klocka med olika aktiviteter fördelade över dygnet, bredvid kvinna som dricker kaffe.
Det är inte bara upp till oss själva att ta pauser – även arbetsgivaren har en roll i återhämtningsprocessen. Illustration: Jens Magnusson

1. Diskutera med dina kollegor

Var transparent när du berättar hur du återhämtar dig bäst. Öppna upp för olika slags återhämtning och våga ifrågasätta normerna – alla måste kanske inte vara med och fika.

2. Sätt ämnet på agendan

Undvik att hamna i återhämtningsparadoxen – att det är som svårast att få till en paus när du behöver den som mest. Därför är det bra att ha återhämtning på den dagliga agendan.

3. Fånga de oväntade stunderna

Står du och väntar på bussen eller i en kö? Många stressar upp sig när de väntar. Ta det i stället som ett tillfälle att försöka slappna av och återhämta dig.

4. Skapa en bra fysisk miljö

Prata med din chef om att skaffa återhämtande aktiviteter. Kanske kan ni spela pingis, lyssna på musik, måla en tavla eller skaffa en massagestol?

5. Se till att njuta

Tänk: ”Jag har bara 15 minuter. Vad skulle vara roligt?” Känslor av glädje och lust är ofta kopplade till återhämtning.

6. Involvera dina kollegor 

Det kan vara bra att få med andra i återhämtningen, till exempel kollegor man kan promenera tillsammans med.

7. Se det som ett behov

Betrakta återhämtning som ett behov, inte som ett krav.

8. Sätt gränser

Lär dig att sätta gränser så att du prioriterar återhämtningen.

9. Byt gärna miljö

Att byta miljö är bra för återhämtningen. Gå ut från kontoret och ta en promenad i en park, en joggingtur i spåret eller en power walk på stan.

10. Utvärdera

Notera dina framsteg. När du kan se dem blir du mer motiverad att fortsätta.

 

Glöm inte att pausa

När du är hungrig äter du. Tänk likadant när det gäller återhämtning. När du börjar tappa fokus och är trött, se till att ta en paus.

Det säger Niclas Almén, forskare, specialistpsykolog och författare till boken Återhämtningsguiden.

Han menar att vår återhämtning borde gå på rutin, men att den kan se olika ut beroende på person och situation.

– Den som arbetar i ett öppet landskap och har ljud omkring sig hela dagen behöver troligtvis motsatsen för att återhämta sig. Medan den som arbetar ensam i ett rum kan få tillbaka orken genom att fika och umgås med sina kollegor.

På många arbetsplatser i Sverige är en paus ofta synonymt med en fikarast med sina kollegor. Men Niclas Almén har stött på medarbetare som inte har känt sig helt bekväma med dessa rutinmässiga raster. De upplever att det finns en oskriven regel att man som kollega bör delta om man vill ingå i gruppgemenskapen.

– Där har arbetsgivaren ett ansvar. Man kan inte dra alla anställda över en kam. Vi tankar energi på olika sätt och det finns stora fördelar med att ta hänsyn till det. Vissa återhämtar sig bäst via fika medan andra gör det genom att röra på sig utomhus, sätta sig i en massagefåtölj eller bara koppla av med en bok. Det finns inga rätt eller fel, menar han och tillägger att det bästa är om de anställda kan känna att det är okej för chefen att få pausa på sitt eget vis.

Han rekommenderar också arbetsgivare att försöka skapa en arbetsmiljö som uppmuntrar till olika slags återhämtning.

Niclas Almén är inte ensam om att betona vikten av återhämtning i vårt dagliga ofta stressade arbetsliv. Det som skiljer honom från många andra som stödjer chefer och verksamheter är att hans fokus inte ligger på att minska stressfaktorerna – de kommer alltid att finnas där – utan på hur vi återhämtar oss från dem.

– Tyvärr är återhämtningen oftast svårast att få till när stressen är som värst. Det är det som kallas för återhämtningsparadoxen, säger Niclas Almén.

Han tror också att utbrändhet och stressrelaterade sjukdomar skulle minska om chefer tog hjälp för att implementera återhämtningsstrategier i sina verksamheter.

– Behovet av långledigheten skulle inte heller vara lika stort om vi skötte vår dagliga återhämtning.

Niclas Almén rekommenderar minst tre återhämtningspass om dagen – förmiddag, eftermiddag och kväll.

 

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.

Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.