Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det är måndag morgon. Decembermörkret ligger som ett lock över ditt sinne när du stretar dig i snålblåsten mot ditt hopplöst enformiga arbete. När du kommer fram till kontoret och med tunga steg närmar dig din dystra arbetsplats upptäcker du 147 smurffigurer upptravade på ditt skrivbord. Plötsligt tittar solen fram och tillvaron känns med ens rolig.
Lek och trams på jobbet främjar så väl kreativitet som arbetsglädje och välbefinnande anser Samuel West, psykolog som forskat om lekfullhet på jobbet (och dessutom upplevt glädjen i att upptäcka en zombieinvasion på sitt skrivbord).
– Det finns något magiskt i lek i och med att vi går in i en fantasivärld, en magisk sfär. När vi använder vår fantasi tränas vår kreativa förmåga och det finns väl inget företag på jorden som inte vill satsa på kreativitet och innovation, säger Samuel West.
Däremot finns det gott om företag på jorden som gärna vill framstå som seriösa och begränsar eventuell lekfullhet och trams till teambuildningdagar och inplanerade aktiviteter.
– Det kan få totalt motsatt effekt om någon annan talar om för en vad man ska göra. Det är svårt att koreografera vad som är kul – i synnerhet när det som är roligt för en person kan vara en plåga för en annan, säger Samuel West.
– Lek som förhållningssätt är ofantligt mer intressant än om leken begränsas till aktiviteter. När leken och tramset är självvalt och spontant då blir det roligt. Och att ha kul är oslagbart när det gäller att förebygga och lindra depression.
Glädjen är inte bara till gagn för välbefinnandet och hälsan, utan det gör oss skickligare i vårt yrke, visar forskning. Ögonkirurger som ibland flamsar med de låtsasögon de tränar på, blir bättre kirurger än de som endast tar sig an ögonen på ett seriöst sätt. Samma gäller piloter – de som tramsar och visar lekfullhet i simulatorn blir bättre på att hantera oförutsägbara situationer än de som utför övningen på blodigt allvar.
Lekfullhet hjälper oss att utforska, experimentera och förbereda oss på det oväntade. Men den kan också bidra till att underlätta trista arbetsuppgifter. En kollega till Samuel West ledsnade till exempel på att undervisa samma kurs gång på gång och började föreläsa med falsk, tysk brytning. Det dröjde inte länge förrän alla kursdeltagare hakade på och bröt på tyska.
Självklart kan spratt och skämt gå för lång. När uppsåtet är att skada, förnedra eller när lustigheter sker på bekostnad av någon annan är det inte roligt längre. Då spricker den magiska sfären.
– Så fort någon måste påpeka att det var ett skämt, eller fråga: tål du inte skämt? så har man gått för långt. Man märker snabbt när det slutar vara roligt.
Även om jobbet kanske inte är den största källan till glädje i allas liv, har pandemin och frånvaron av fysiska och naturliga möten på arbetsplatsen, försvårat möjligheterna att skämta och ha kul med kollegorna. Samuel West har vissa farhågor över hur vi ska kunna bevara våra chanser till trams och flams på jobbet på framtida hybridarbetsplatser.
– Det är svårt att få till de spontana och lekfulla interaktionerna när man jobbar hemifrån. Jag har hört om desperata försök att få till det roliga via zoom, som misslyckats totalt. Visst går det att förmedla humor och trams i ett mejl, men det är svårare.
– Min spaning är att det kommer att bli ännu viktigare att ge lekfullheten stort utrymme om det blir så att man träffar kollegorna bara någon gång i veckan i framtiden.
Foto på Samuel West: Sirpa West
Läs mer:
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
