Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lek och trams gör dig bättre på jobbet

Trött på jobbet? Spela din kollega ett vänligt spratt och öka välbefinnandet och din kreativa förmåga. Lek och trams på jobbet främjar så väl kreativitet som arbetsglädje och välbefinnande anser Samuel West, psykolog som forskat om lekfullhet på jobbet.
Johanna Rovira Publicerad 9 december 2021, kl 06:00
Shutterstock
"Det är svårt att få till de spontana och lekfulla interaktionerna när man jobbar hemifrån," säger Samuel West, psykolog som forskat om lekfullhet på jobbet. Shutterstock

Det är måndag morgon. Decembermörkret ligger som ett lock över ditt sinne när du stretar dig i snålblåsten mot ditt hopplöst enformiga arbete. När du kommer fram till kontoret och med tunga steg närmar dig din dystra arbetsplats upptäcker du 147 smurffigurer upptravade på ditt skrivbord. Plötsligt tittar solen fram och tillvaron känns med ens rolig.

Magiskt trams

Lek och trams på jobbet främjar så väl kreativitet som arbetsglädje och välbefinnande anser Samuel West, psykolog som forskat om lekfullhet på jobbet (och dessutom upplevt glädjen i att upptäcka en zombieinvasion på sitt skrivbord).

– Det finns något magiskt i lek i och med att vi går in i en fantasivärld, en magisk sfär. När vi använder vår fantasi tränas vår kreativa förmåga och det finns väl inget företag på jorden som inte vill satsa på kreativitet och innovation, säger Samuel West.

Däremot finns det gott om företag på jorden som gärna vill framstå som seriösa och begränsar eventuell lekfullhet och trams till teambuildningdagar och inplanerade aktiviteter.  

– Det kan få totalt motsatt effekt om någon annan talar om för en vad man ska göra. Det är svårt att koreografera vad som är kul – i synnerhet när det som är roligt för en person kan vara en plåga för en annan, säger Samuel West.

– Lek som förhållningssätt är ofantligt mer intressant än om leken begränsas till aktiviteter. När leken och tramset är självvalt och spontant då blir det roligt. Och att ha kul är oslagbart när det gäller att förebygga och lindra depression.  

Flamsiga kirurger bättre

Glädjen är inte bara till gagn för välbefinnandet och hälsan, utan det gör oss skickligare i vårt yrke, visar forskning. Ögonkirurger som ibland flamsar med de låtsasögon de tränar på, blir bättre kirurger än de som endast tar sig an ögonen på ett seriöst sätt. Samma gäller piloter – de som tramsar och visar lekfullhet i simulatorn blir bättre på att hantera oförutsägbara situationer än de som utför övningen på blodigt allvar.

Lekfullhet hjälper oss att utforska, experimentera och förbereda oss på det oväntade. Men den kan också bidra till att underlätta trista arbetsuppgifter. En kollega till Samuel West ledsnade till exempel på att undervisa samma kurs gång på gång och började föreläsa med falsk, tysk brytning. Det dröjde inte länge förrän alla kursdeltagare hakade på och bröt på tyska.  

Elaka skämt = dåliga skämt

Självklart kan spratt och skämt gå för lång. När uppsåtet är att skada, förnedra eller när lustigheter sker på bekostnad av någon annan är det inte roligt längre. Då spricker den magiska sfären.

– Så fort någon måste påpeka att det var ett skämt, eller fråga: tål du inte skämt? så har man gått för långt. Man märker snabbt när det slutar vara roligt.

Tristare på jobbet framöver

Även om jobbet kanske inte är den största källan till glädje i allas liv, har pandemin och frånvaron av fysiska och naturliga möten på arbetsplatsen, försvårat möjligheterna att skämta och ha kul med kollegorna. Samuel West har vissa farhågor över hur vi ska kunna bevara våra chanser till trams och flams på jobbet på framtida hybridarbetsplatser.  

– Det är svårt att få till de spontana och lekfulla interaktionerna när man jobbar hemifrån. Jag har hört om desperata försök att få till det roliga via zoom, som misslyckats totalt.  Visst går det att förmedla humor och trams i ett mejl, men det är svårare.

– Min spaning är att det kommer att bli ännu viktigare att ge lekfullheten stort utrymme om det blir så att man träffar kollegorna bara någon gång i veckan i framtiden.

Foto på Samuel West: Sirpa West

Läs mer: 

Humor höjer humöret på jobbet

Ledare: Ta leken på allvar

Framgångsfaktorer för flams och trams

  • Chefen. Att ledare föregår med gott exempel och visar sin lekfullhet är i särklass viktigast.
  • Policy. Det ska vara uttalat och tillåtet att ha kul på jobbet.
  • Miljön. En vacker och trevlig miljö kan underlätta.
Arbetsmiljö

Så stoppar du ljudbovarna

För hög – eller för låg – ljudnivå kan skapa stress på kontoret. Men som chef finns det mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön.
Lina Björk Publicerad 18 september 2023, kl 07:05
Ljudabsorbenter till vänster, Gustav Lindmark till höger
På fackförbundet Visions kontor är arbetsmiljöombudet Gustav Lindmark glad att man inkluderar ljudmiljön i arbetet med arbetsmiljön.
Foto: Anders Warne

Vi har alltid ljud omkring oss på kontoret: Fingrar som knattrar på tangentbord, kaffeautomater som surrar och dörrar som öppnas och stängs. Vissa saker har vi lättare att sortera bort, medan andra stör oss till bristningsgränsen. Ventilation vänjer vi oss vid och är lätt för hjärnan att ignorera. Kollegornas prat och andras telefonsamtal är däremot en större ljudbov. Ju tydligare samtalsljud, desto mer distraherar det.

Kjell Holmberg
Kjell Holmberg

– Värst är andra människors röster och så kallat ovidkommande tal. När en kollega pratar om något som inte rör dig och ditt arbete, men du ändå snappar upp fragment av vad som sägs, har hjärnan svårt bortse från det, säger Kjell Holmberg, handläggare och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

I ett öppet kontorslandskap kan det vara en god idé att ha arbetsytor för olika funktioner. Några där det är tyst för den vars arbete kräver lugn och ro, andra där det är okej att samtala, prata i telefon och snicksnacka med kollegan. Se till att diskutera igenom de olika ytornas ”ljuddisciplin” med din personal.

– Kom tillsammans fram till vad som är rimligt. Det uppstår alltid saker längst vägen: Får man svara i telefon på en tyst avdelning? Är det okej att störa en kollega som satt sig i ett rum för att vara ifred? Har man pratat igenom det innan undviker man missnöje och missförstånd, säger Kjell Holmberg.

Vi är dock olika ljudkänsliga. En del kan uppleva stress av ljud som andra inte ens hör. Hörselskador påverkar. En utmattningsdepression kan ge extra ljudkänslighet. Ska man som chef ta hänsyn till allas behov? Svaret är ja.

– Som chef ska du se till att alla har en rimlig ljudnivå. Det kan vara genom att till exempel låta någon som behöver sitta i lugn och ro få en avskild plats, säger Kjell Holmberg.

 

Nya kontor är för tysta

Att planera arbetsplatserna är en sak som kan hjälpa ljudnivån på kontoret. Ljudabsorbenter är ett annat. I ett rum utan textil, studsar ljudvågor mellan alla hårda ytor, väggar, golv och tak och skapar ekon och skarpa ljud. Finns det däremot mattor eller gardiner tar de upp delar av ljudet. Många sätter också upp skiljeväggar, bordsskärmar och takabsorbenter.

Men nya kontor har ofta ett annat problem på grund av bra isolering: Det blir för tyst – vilket gör att vi hör de störande ljuden mer än nödvändigt. Då får man i stället jobba med så kallad ljudmaskering.

Alexander Kassberg
Alexander Kassberg

– Det är precis vad det låter som, ljud som maskerar andra ljud för att skapa trivsel och minska överhörning. Sociala ytor kan exempelvis göras trevligare med bakgrundsmusik. Vid ytor för mer koncentration kan vi lägga till naturljud som lövprassel för att minska småljud eller kollegors prat, säger Alexander Kassberg, ljuddesigner på Efterklang, som jobbar med ljudmiljöer på bland annat kontor.

Ljudmaskeringen fungerar på två sätt, enligt Alexander Kassberg. Dels ändrar den våra upplevelser av ljud, dels sänker den stressnivån för de anställda. Det fick bland annat medarbetare på fackförbundet Visions medlemsservice – dit medlemmar ringer för rådgivning – erfara när kontoret nyligen gjordes om. Ljudnivån bland de anställda var hög, de störde varandra och hade svårt att koncentrera sig.

– Bland annat satt de i ”fyrklöver” och pratade i telefon, vilket är trevligt om man sitter vid ett matbord och samtalar, men inte när det krävs koncentration. Vi möblerade om, satte upp ljudabsorbenter och avskiljare samt erbjöd att byta ut deras headsets så att de tydligare hörde sin egen röst och slapp skrika, berättar Alexander Kassberg.

 

Bäst när ljudnivån är jämn 

En bra ljudnivå på ett kontor ligger på ungefär 40 dB(A) (se faktaruta). Bäst jobbar vi när ljudnivån är jämn och inte går upp och ner i styrka. Ett samtal ligger på ungefär 55 decibel. Skulle nivån stiga och pågå under en längre tid påverkas både kroppen och knoppen.

– På gruppnivå har man sett att det har både psykologiska och fysiologiska effekter. Störande ljud bidrar till högt blodtryck och stresshormoner som inte är bra för kroppen. Det kan även vara så att konstanta ljud, som du inte tänker på, kan skapa en irritation som gör att du blir trött utan att veta varför. Och det påverkar möjligheten att koncentrera dig och prestera på jobbet, säger Kjell Holmberg.

Som chef har du därför all anledning att se över ljudmiljön på kontoret för att arbetsgruppen ska prestera på topp. Ett sätt är att mäta ljudnivån under skyddsronder, med viss periodicitet.

– Det behöver inte göras vid varje skyddsrond. Ett sätt är att planera in olika teman för olika tider på året. Exempelvis i januari kör vi ergonomi, i september kör vi en riktad rond kring ljudmiljö.

Finns det ljud som är bra för hälsan?

– Jag känner inte till någon forskning som tyder på att så kallade avslappningsljud som valsång och vattenfall skulle fungera. Däremot kan man säga att det är hälsosamt om du sätter på dig hörlurar med musik som du tycker om som maskerar buller.

Olika ljudnivåer

Eftersom örat är känsligare mot vissa ljud än andra har man tagit fram en skala som tar hänsyn till dess olika känslighet vid olika frekvenser. Den skalan kallas för a-vägd decibel eller i dagligt tal ljudnivå i dB(A).

* 40–50 dB(A). Buller från ventilationsutrustning, kan störa koncentrationen.

* 40–60 dB(A). Vanlig ljudnivå i kontorslokal.

* Över 55 dB(A). Problem med att uppfatta andras tal.

* 50–70 dB(A). Ljudnivån i öppna kontorslandskap.

* Över 75 dB(A). Långvarigt buller kan ge höjt blodtryck och ökade nivåer av stresshormon.

* 80–85 dB(A). Risk för utveckling av hörselskada.

* 80–90 dB(A). Ljudnivån i verkstäder.

* 140 dB(A). Direkt smärtsam ljudnivå.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Reglerna kring ljud på kontor

Föreskrifterna finns att läsa på Arbetsmiljöverkets webbplats, www.av.se:

* Arbetsplatsens utformning

* Regler om akustik och buller

* Systematiskt arbetsmiljöarbete.