Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lek och trams gör dig bättre på jobbet

Trött på jobbet? Spela din kollega ett vänligt spratt och öka välbefinnandet och din kreativa förmåga. Lek och trams på jobbet främjar så väl kreativitet som arbetsglädje och välbefinnande anser Samuel West, psykolog som forskat om lekfullhet på jobbet.
Johanna Rovira Publicerad 9 december 2021, kl 06:00
Shutterstock
"Det är svårt att få till de spontana och lekfulla interaktionerna när man jobbar hemifrån," säger Samuel West, psykolog som forskat om lekfullhet på jobbet. Shutterstock

Det är måndag morgon. Decembermörkret ligger som ett lock över ditt sinne när du stretar dig i snålblåsten mot ditt hopplöst enformiga arbete. När du kommer fram till kontoret och med tunga steg närmar dig din dystra arbetsplats upptäcker du 147 smurffigurer upptravade på ditt skrivbord. Plötsligt tittar solen fram och tillvaron känns med ens rolig.

Magiskt trams

Lek och trams på jobbet främjar så väl kreativitet som arbetsglädje och välbefinnande anser Samuel West, psykolog som forskat om lekfullhet på jobbet (och dessutom upplevt glädjen i att upptäcka en zombieinvasion på sitt skrivbord).

– Det finns något magiskt i lek i och med att vi går in i en fantasivärld, en magisk sfär. När vi använder vår fantasi tränas vår kreativa förmåga och det finns väl inget företag på jorden som inte vill satsa på kreativitet och innovation, säger Samuel West.

Däremot finns det gott om företag på jorden som gärna vill framstå som seriösa och begränsar eventuell lekfullhet och trams till teambuildningdagar och inplanerade aktiviteter.  

– Det kan få totalt motsatt effekt om någon annan talar om för en vad man ska göra. Det är svårt att koreografera vad som är kul – i synnerhet när det som är roligt för en person kan vara en plåga för en annan, säger Samuel West.

– Lek som förhållningssätt är ofantligt mer intressant än om leken begränsas till aktiviteter. När leken och tramset är självvalt och spontant då blir det roligt. Och att ha kul är oslagbart när det gäller att förebygga och lindra depression.  

Flamsiga kirurger bättre

Glädjen är inte bara till gagn för välbefinnandet och hälsan, utan det gör oss skickligare i vårt yrke, visar forskning. Ögonkirurger som ibland flamsar med de låtsasögon de tränar på, blir bättre kirurger än de som endast tar sig an ögonen på ett seriöst sätt. Samma gäller piloter – de som tramsar och visar lekfullhet i simulatorn blir bättre på att hantera oförutsägbara situationer än de som utför övningen på blodigt allvar.

Lekfullhet hjälper oss att utforska, experimentera och förbereda oss på det oväntade. Men den kan också bidra till att underlätta trista arbetsuppgifter. En kollega till Samuel West ledsnade till exempel på att undervisa samma kurs gång på gång och började föreläsa med falsk, tysk brytning. Det dröjde inte länge förrän alla kursdeltagare hakade på och bröt på tyska.  

Elaka skämt = dåliga skämt

Självklart kan spratt och skämt gå för lång. När uppsåtet är att skada, förnedra eller när lustigheter sker på bekostnad av någon annan är det inte roligt längre. Då spricker den magiska sfären.

– Så fort någon måste påpeka att det var ett skämt, eller fråga: tål du inte skämt? så har man gått för långt. Man märker snabbt när det slutar vara roligt.

Tristare på jobbet framöver

Även om jobbet kanske inte är den största källan till glädje i allas liv, har pandemin och frånvaron av fysiska och naturliga möten på arbetsplatsen, försvårat möjligheterna att skämta och ha kul med kollegorna. Samuel West har vissa farhågor över hur vi ska kunna bevara våra chanser till trams och flams på jobbet på framtida hybridarbetsplatser.  

– Det är svårt att få till de spontana och lekfulla interaktionerna när man jobbar hemifrån. Jag har hört om desperata försök att få till det roliga via zoom, som misslyckats totalt.  Visst går det att förmedla humor och trams i ett mejl, men det är svårare.

– Min spaning är att det kommer att bli ännu viktigare att ge lekfullheten stort utrymme om det blir så att man träffar kollegorna bara någon gång i veckan i framtiden.

Foto på Samuel West: Sirpa West

Läs mer: 

Humor höjer humöret på jobbet

Ledare: Ta leken på allvar

Framgångsfaktorer för flams och trams

  • Chefen. Att ledare föregår med gott exempel och visar sin lekfullhet är i särklass viktigast.
  • Policy. Det ska vara uttalat och tillåtet att ha kul på jobbet.
  • Miljön. En vacker och trevlig miljö kan underlätta.
Arbetsmiljö

”Att jobba hjälper mig att behålla en vardag”

Alla sitter vi i dödens väntrum. Men några har fått en kölapp med lägre nummer. En av dem är Johan Lif, som levt med en hjärntumör i drygt ett år. Trots det har han fortsatt att jobba för att behålla vardag och rutiner.
Lina Björk Publicerad 8 april 2024, kl 06:01
Johan Lif
Att jobba deltid hjälper Johan Lif att behålla känslan av rutiner och en vardag. Foto: Staffan Claesson

Det började efter sommaren 2022. Johan Lif fick svårare att läsa. Han klarade några rader men sedan blev bokstäverna suddiga och bröts av på mitten. Blicken fick inte fäste, halkade över raderna som en dålig skidåkare. 

Jag behöver läsglasögon, tänkte Johan och köpte ett par. Men bokstäverna fortsatte att bråka och han besökte en optiker. ”Du har vanligt ålderseende”, sa optikern och rekommenderade honom att be sin arbetsgivare om att få terminalglasögon.

Sedan kom huvudvärken. Kraftfull och strålande längst tinningarna. Inte helt ovanligt när man skaffar glasögon tänkte Johan och härdade ut. Till nyårsdagen, då smärtorna var för stora och han åkte akut till Västerås sjukhus. Efter en röntgen konstaterades en svullnad i vänstra delen av hjärnan. Läkarens dom var misstänkt tumör och den såg inte snäll ut.

Den medicinska benämningen är glioblastom. En aggressiv och obotlig hjärntumör, men som går att leva med. Just nu genomgår Johan Lif inga behandlingar – han räknas till den palliativa vården, alltså vård i livets slutskede, trots att man efter en operation fick bort alla synliga delar av tumören och han svarade bra på strålning och cellgifter.

– Om den inte upptäckts så hade jag varit död nu. Tyvärr är återväxt vanlig och därför räknas den som obotlig, säger Johan Lif. 

Det gjorde mig inte gott att vara sjukskriven på heltid

Direkt efter operation på Akademiska sjukhuset i januari var Johan Lif sjukskriven på heltid. Men något skavde. Han befann sig i ett mellanläge där det fanns en dödlig diagnos, men kände sig ändå inte särskilt sjuk. Beslutet blev därför att börja jobba deltid. Först 25 procent, sedan halvtid.

– Det gjorde mig inte gott att vara sjukskriven på heltid. När jag gick på strålning fanns en känsla av att göra något meningsfullt varje dag. Men när den behandlingsrutinen tog slut var jag i ett limbo, färdigbehandlad men utan riktning och mål.

Jobbet som arbetsrättsspecialist på batteritillverkaren Northvolt Labs i Västerås blev ett sätt att ta tillbaka vardagen. Här finns rutiner, arbetsuppgifter och struktur. Arbetsuppgifterna är inte desamma som innan beskedet, men de är meningsfulla och han fyller sina dagar med sysslor.

– Det finns två ytterligheter av personer. Den ena som tar ett dåligt besked och begraver sig med det. Den andra som omvärderar sitt liv och ser en högre mening med allt som händer. Jag tror på att hålla en rimlig kurs i mitten. Med det sagt så pendlar även jag mellan de båda ibland. Men jobbet hjälper mig att behålla någon slags normalitet.

Några dagar i veckan reser han till kontoret. Resten av tiden jobbar han hemifrån. Han har valt att vara öppen med sin diagnos både med chefer och kollegor. Och reaktionerna har överraskat honom.

– Jag förvånas över att folk är rätt osentimentala. Och många öppnar upp om sina egna erfarenheter av svåra händelser. Det har varit fint.

En utmaning har varit att påminna vänner, bekanta och kollegor om att han fortfarande inte är frisk, trots att han är färdigbehandlad och varken ser eller känner sig särskilt sjuk. Orken tryter ibland och han är mer sårbar för stress. Var tredje månad röntgas hans hjärna för att se om tumören har växt. Inför de beskeden försöker han att koppla bort alla katastroftankar.

– Om man genomgått en behandling så minskar oftast oron ju längre tiden går. Så är det inte för mig. Snarare tilltar oron med tiden, eftersom tankar kring återväxt finns med hela tiden. Men jag försöker att vara snäll mot mig själv. Det är okej att ha stunder där det känns tufft.

Jag förvånas över att folk är rätt osentimentala

Johan och hans chef på Northvolt Labs i Västerås har en öppen dialog och planerar veckorna utifrån läge och ork. Han tror att alla arbetsplatser kan vara en friskfaktor för den som fått ett sjukdomsbesked. Om den som är sjuk är villig att kommunicera.

– Det är en vinst för både arbetsplats och medarbetare. Min arbetsgivare är glad att jag kan utföra så mycket jobb som jag orkar. Och jag får möjlighet att göra meningsfulla saker och skapa rutiner och ramar kring mina dagar. 

Prognosen är dyster. Hjärntumörer har fyra nivåer, där ett är den minst snabbväxande och fyra är den mest aggressiva. Johan Lif har en fyra. Ungefär fem procent av dem som drabbas av glioblastom lever längre än fem år. Men det finns också exempel på människor som levt många år efter att diagnos ställts.

Själv vågar han planera en sommar till. En födelsedag till för barnen. Han återkommer till ett citat av den amerikanska poeten Charles Bukowski: ”You can't beat death but you can beat death in life”.

Vad betyder det?

– Att inte låta livet bara handla om döden, utan om allt annat som är just frånvaron av död. Om det blir begripligt. 

Deltidssjukskrivning

  • Du kan vara sjukskriven på deltid och arbeta övrig tid. I regel ska du då jobba varje dag genom att minska din arbetsdag med den procentsats du är sjukskriven.
  • Det finns också en möjlighet att fördela arbetstiden på annat sätt. Det är du och din arbetsgivare som gemensamt kommer fram till hur ni gör.
  • Sjukpenning kan ges för frånvaro på en fjärdedel, halv, tre fjärdedels eller hel sjukfrånvaro, beroende på arbetsförmågan. Det innebär att man enbart kan vara deltidssjukskriven på vissa fasta nivåer: 25 procent, 50 procent eller 75 procent.