Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lek och trams gör dig bättre på jobbet

Trött på jobbet? Spela din kollega ett vänligt spratt och öka välbefinnandet och din kreativa förmåga. Lek och trams på jobbet främjar så väl kreativitet som arbetsglädje och välbefinnande anser Samuel West, psykolog som forskat om lekfullhet på jobbet.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
"Det är svårt att få till de spontana och lekfulla interaktionerna när man jobbar hemifrån," säger Samuel West, psykolog som forskat om lekfullhet på jobbet. Shutterstock

Det är måndag morgon. Decembermörkret ligger som ett lock över ditt sinne när du stretar dig i snålblåsten mot ditt hopplöst enformiga arbete. När du kommer fram till kontoret och med tunga steg närmar dig din dystra arbetsplats upptäcker du 147 smurffigurer upptravade på ditt skrivbord. Plötsligt tittar solen fram och tillvaron känns med ens rolig.

Magiskt trams

Lek och trams på jobbet främjar så väl kreativitet som arbetsglädje och välbefinnande anser Samuel West, psykolog som forskat om lekfullhet på jobbet (och dessutom upplevt glädjen i att upptäcka en zombieinvasion på sitt skrivbord).

– Det finns något magiskt i lek i och med att vi går in i en fantasivärld, en magisk sfär. När vi använder vår fantasi tränas vår kreativa förmåga och det finns väl inget företag på jorden som inte vill satsa på kreativitet och innovation, säger Samuel West.

Däremot finns det gott om företag på jorden som gärna vill framstå som seriösa och begränsar eventuell lekfullhet och trams till teambuildningdagar och inplanerade aktiviteter.  

– Det kan få totalt motsatt effekt om någon annan talar om för en vad man ska göra. Det är svårt att koreografera vad som är kul – i synnerhet när det som är roligt för en person kan vara en plåga för en annan, säger Samuel West.

– Lek som förhållningssätt är ofantligt mer intressant än om leken begränsas till aktiviteter. När leken och tramset är självvalt och spontant då blir det roligt. Och att ha kul är oslagbart när det gäller att förebygga och lindra depression.  

Flamsiga kirurger bättre

Glädjen är inte bara till gagn för välbefinnandet och hälsan, utan det gör oss skickligare i vårt yrke, visar forskning. Ögonkirurger som ibland flamsar med de låtsasögon de tränar på, blir bättre kirurger än de som endast tar sig an ögonen på ett seriöst sätt. Samma gäller piloter – de som tramsar och visar lekfullhet i simulatorn blir bättre på att hantera oförutsägbara situationer än de som utför övningen på blodigt allvar.

Lekfullhet hjälper oss att utforska, experimentera och förbereda oss på det oväntade. Men den kan också bidra till att underlätta trista arbetsuppgifter. En kollega till Samuel West ledsnade till exempel på att undervisa samma kurs gång på gång och började föreläsa med falsk, tysk brytning. Det dröjde inte länge förrän alla kursdeltagare hakade på och bröt på tyska.  

Elaka skämt = dåliga skämt

Självklart kan spratt och skämt gå för lång. När uppsåtet är att skada, förnedra eller när lustigheter sker på bekostnad av någon annan är det inte roligt längre. Då spricker den magiska sfären.

– Så fort någon måste påpeka att det var ett skämt, eller fråga: tål du inte skämt? så har man gått för långt. Man märker snabbt när det slutar vara roligt.

Tristare på jobbet framöver

Även om jobbet kanske inte är den största källan till glädje i allas liv, har pandemin och frånvaron av fysiska och naturliga möten på arbetsplatsen, försvårat möjligheterna att skämta och ha kul med kollegorna. Samuel West har vissa farhågor över hur vi ska kunna bevara våra chanser till trams och flams på jobbet på framtida hybridarbetsplatser.  

– Det är svårt att få till de spontana och lekfulla interaktionerna när man jobbar hemifrån. Jag har hört om desperata försök att få till det roliga via zoom, som misslyckats totalt.  Visst går det att förmedla humor och trams i ett mejl, men det är svårare.

– Min spaning är att det kommer att bli ännu viktigare att ge lekfullheten stort utrymme om det blir så att man träffar kollegorna bara någon gång i veckan i framtiden.

Foto på Samuel West: Sirpa West

Läs mer: 

Humor höjer humöret på jobbet

Ledare: Ta leken på allvar

Framgångsfaktorer för flams och trams

  • Chefen. Att ledare föregår med gott exempel och visar sin lekfullhet är i särklass viktigast.
  • Policy. Det ska vara uttalat och tillåtet att ha kul på jobbet.
  • Miljön. En vacker och trevlig miljö kan underlätta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält