Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på Magnus Wislander

Han har blivit utnämnd till århundradets bästa handbollspelare. Men att gå hemma och skrota efter proffskarriären blev svårare än väntat. Nu kombinerar Magnus Wislander kvällsträningarna med Redbergslid med tidiga morgnar på posten i Göteborg.
Lina Jonsson Publicerad

2005 blev året då Magnus Wislander lade proffskarriären med tyska topplaget Kiel på hyllan. Tanken var att flytta hem med familjen till hemstaden Göteborg och kanske spela lite handboll och njuta av livet som hemmaman. Så blev det inte riktigt. Efter ett år var Magnus färdig med hemmalivet och lugnet i Hisings Kärra.

- Jag klättrade på väggarna. Dagarna bestod av att städa, diska och tvätta och jag blev arg när familjen inte kom hem när middagen stod på bordet. Dagens höjdpunkt var travet. Jag höll på att bli en sur gammal gubbe.

Under åren i Tyskland hade Magnus varit tjänstledig i tolv år från sitt jobb som brevbärare. Nu var det dags att återta gatorna kring Göteborg.

- Många höjde på ögonbrynen när jag började igen. De har någon slags medial bild av hur man är som person efter att de sett en på tv. I själva verket är jag precis som vem som helst, och varför skulle inte jag kunna jobba på Posten?

Sedan 2002 är Magnus Wislander även tränare för Redbergslid IK. Att gå från spelare till tränare var inte något stort kliv. Från sina tidigare tränare tog han med sig både föredömliga beslut och avskräckande exempel.

- Mina tränare har varit så otroligt olika. Bengan Johansson var en sann demokrat som lät alla säga sitt, så det tar jag med mig från honom. Min tränare i Kiel var en despot och en skit vid sidan av plan, så det tar jag med mig som ett avskräckande exempel.

Att motivera sig efter alla framgångar med klubblaget och landslaget har inte varit alltför svårt tycker Magnus Wislander. Som tränare för Redbergslid ser han utveckling varje dag, något han hoppas att han själv har en del i.

- Det var kul när vi vann öppningsmatchen mot Alingsås med 31- 19. Då kände jag att vi gjort ett bra jobb med laget.

Att motivera laget är dock inte alltid lätt. Med träning fyra dagar i veckan, match varje helg och skador som lurar.

- Visst är det frustrerande när man pratat en hel träning om en sak och så går killarna ut i en match och gör tvärtom. Men lika motiverande är det då man läser sönder motståndarnas spel och spelet flyter.

Dagarna blir ofta långa för hela familjen Wislander. Magnus fru är också brevbärare och tränar fys med tjejerna i Redbergslid. Deras gemensamma tid heter middag.

- Vårt break är klockan fyra. Då samlas hela familjen och äter tillsammans. Sedan sprids vi på var sitt håll igen.

Att trappa ned finns dock inte på kartan.

- Vi jobbar båda heltid och tränar på kvällar och helger. Men handbollen är vår vardag. Jag kan inte föreställa mig livet utan.

Snart är det dags för Världsmästerskapen i handboll, som året till ära spelas i Sverige. Magnus Wislander tror på fransk seger, men hoppas även att de forna lagkamraterna Staffan Olsson och Ola Lindgren gör ett bra jobb.

- Ja om den långhåriga gubben skärper till sig kan vi gå långt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177