Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på lyckan

En del gillar att jobba. Ännu fler tycker att om att vara lediga. Somliga söker endorfiner i choklad, andra genom motionens friska luft. Men vad är det egentligen som gör oss riktigt lyckliga. Docenten och filosofen Bengt Brülde vet.
Lina Jonsson Publicerad

Du har forskat om lycka i många år. Hur går det till?

- Forskningen är tvärvetenskaplig och rör sig i rummet mellan till exempel psykologer, samhällsvetare och filosofer. En stor del av forskningen går ut på att man helt enkelt låter personer skatta hur lyckliga de är på en skala, och att man sedan försöker hitta samband mellan lyckonivån och allt från relationer, arbetsliv och privatliv.

Är vi lyckliga i Sverige?

- Ja, enligt studier så skattar vi i genomsnitt vår livstillfredsställelse som en åtta på en tiogradig skala. Det måste ju betraktas som väldigt högt. Men om vi ligger så högt så kan man ju även ställa sig frågan: Är det viktigt att jag kommer upp i en nia? Ibland kan strävan efter den absoluta lyckan hämma själva lyckan i sig. Dessutom, ju högre man ligger på skalan, desto svårare är det att höja sig.

Kan man urskilja några speciella faktorer som gör oss lyckliga?

- Kärlek och vänskap, en socialt och fysiskt aktiv fritid, ett jobb som man upplever som meningsfullt och som man trivs med, och strävan efter meningsfulla mål är några av de mest logiska men viktiga exemplen. Sedan handlar det också om hur vi resonerar och förhåller oss till livet. Att vara tacksamma för det vi har gör oss lyckliga, men det är ju lättare sagt än gjort att gå runt och vara tacksam hela tiden.

Har alla samma förutsättningar?

- Nej, absolut inte. Dels har vi sociala aspekter som spelar in. Man kanske växer upp på ett ställe och ett sätt som hämmar lyckan. I Sverige har vi ju redan alla basbehov uppfyllda i och med att vi lever i ett välfungerande samhälle. Men så finns det även genetiska aspekter. Vissa forskare menar till och med att de genetiska är viktigare än vår uppväxtmiljö när det gäller hur lyckliga vi kan bli.

Då kan man ju skylla på genetiken om det går dåligt i livet?

- Ja, men jag vet inte vad man skulle tjäna på det.

Från början tänkte du inte forska om lyckan utan om lidandet. Varför gjorde du en sådan helomvändning?

- Det är ingen helomvändning utan lycka och lidande ligger egentligen under en och samma skala. Den stora frågan är ju varför vi ligger där vi ligger på denna skala, och hur vårt läge på skalan kan förbättras.

 Har forskningen hjälpt dig i ditt eget sökande efter lycka?

- Nja, jag har väl kanske bättre förstått vad jag tycker är viktigt i livet.

Du kommer ut med en ny bok i början av maj "Är det viktigt att vara lycklig", vad svarar du på det?

- Jag tror inte att meningen med livet handlar om att vi ska bli så lyckliga som möjligt. Det finns en form av jakt i samhället som går ut på att få det så bra som möjligt för egen del. Men jag tror att det är viktigare att tänka på vilken mening livet ska ha, och vad vi kan göra för alla dem som befinner sig i nöd. Budskapet med boken är att man bör ägna sig åt både mening, lycka och moral. Det går alldeles utmärkt att förena.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.