Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på lyckan

En del gillar att jobba. Ännu fler tycker att om att vara lediga. Somliga söker endorfiner i choklad, andra genom motionens friska luft. Men vad är det egentligen som gör oss riktigt lyckliga. Docenten och filosofen Bengt Brülde vet.
Lina Jonsson Publicerad

Du har forskat om lycka i många år. Hur går det till?

- Forskningen är tvärvetenskaplig och rör sig i rummet mellan till exempel psykologer, samhällsvetare och filosofer. En stor del av forskningen går ut på att man helt enkelt låter personer skatta hur lyckliga de är på en skala, och att man sedan försöker hitta samband mellan lyckonivån och allt från relationer, arbetsliv och privatliv.

Är vi lyckliga i Sverige?

- Ja, enligt studier så skattar vi i genomsnitt vår livstillfredsställelse som en åtta på en tiogradig skala. Det måste ju betraktas som väldigt högt. Men om vi ligger så högt så kan man ju även ställa sig frågan: Är det viktigt att jag kommer upp i en nia? Ibland kan strävan efter den absoluta lyckan hämma själva lyckan i sig. Dessutom, ju högre man ligger på skalan, desto svårare är det att höja sig.

Kan man urskilja några speciella faktorer som gör oss lyckliga?

- Kärlek och vänskap, en socialt och fysiskt aktiv fritid, ett jobb som man upplever som meningsfullt och som man trivs med, och strävan efter meningsfulla mål är några av de mest logiska men viktiga exemplen. Sedan handlar det också om hur vi resonerar och förhåller oss till livet. Att vara tacksamma för det vi har gör oss lyckliga, men det är ju lättare sagt än gjort att gå runt och vara tacksam hela tiden.

Har alla samma förutsättningar?

- Nej, absolut inte. Dels har vi sociala aspekter som spelar in. Man kanske växer upp på ett ställe och ett sätt som hämmar lyckan. I Sverige har vi ju redan alla basbehov uppfyllda i och med att vi lever i ett välfungerande samhälle. Men så finns det även genetiska aspekter. Vissa forskare menar till och med att de genetiska är viktigare än vår uppväxtmiljö när det gäller hur lyckliga vi kan bli.

Då kan man ju skylla på genetiken om det går dåligt i livet?

- Ja, men jag vet inte vad man skulle tjäna på det.

Från början tänkte du inte forska om lyckan utan om lidandet. Varför gjorde du en sådan helomvändning?

- Det är ingen helomvändning utan lycka och lidande ligger egentligen under en och samma skala. Den stora frågan är ju varför vi ligger där vi ligger på denna skala, och hur vårt läge på skalan kan förbättras.

 Har forskningen hjälpt dig i ditt eget sökande efter lycka?

- Nja, jag har väl kanske bättre förstått vad jag tycker är viktigt i livet.

Du kommer ut med en ny bok i början av maj "Är det viktigt att vara lycklig", vad svarar du på det?

- Jag tror inte att meningen med livet handlar om att vi ska bli så lyckliga som möjligt. Det finns en form av jakt i samhället som går ut på att få det så bra som möjligt för egen del. Men jag tror att det är viktigare att tänka på vilken mening livet ska ha, och vad vi kan göra för alla dem som befinner sig i nöd. Budskapet med boken är att man bör ägna sig åt både mening, lycka och moral. Det går alldeles utmärkt att förena.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177