Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på lyckan

En del gillar att jobba. Ännu fler tycker att om att vara lediga. Somliga söker endorfiner i choklad, andra genom motionens friska luft. Men vad är det egentligen som gör oss riktigt lyckliga. Docenten och filosofen Bengt Brülde vet.
Lina Jonsson Publicerad

Du har forskat om lycka i många år. Hur går det till?

- Forskningen är tvärvetenskaplig och rör sig i rummet mellan till exempel psykologer, samhällsvetare och filosofer. En stor del av forskningen går ut på att man helt enkelt låter personer skatta hur lyckliga de är på en skala, och att man sedan försöker hitta samband mellan lyckonivån och allt från relationer, arbetsliv och privatliv.

Är vi lyckliga i Sverige?

- Ja, enligt studier så skattar vi i genomsnitt vår livstillfredsställelse som en åtta på en tiogradig skala. Det måste ju betraktas som väldigt högt. Men om vi ligger så högt så kan man ju även ställa sig frågan: Är det viktigt att jag kommer upp i en nia? Ibland kan strävan efter den absoluta lyckan hämma själva lyckan i sig. Dessutom, ju högre man ligger på skalan, desto svårare är det att höja sig.

Kan man urskilja några speciella faktorer som gör oss lyckliga?

- Kärlek och vänskap, en socialt och fysiskt aktiv fritid, ett jobb som man upplever som meningsfullt och som man trivs med, och strävan efter meningsfulla mål är några av de mest logiska men viktiga exemplen. Sedan handlar det också om hur vi resonerar och förhåller oss till livet. Att vara tacksamma för det vi har gör oss lyckliga, men det är ju lättare sagt än gjort att gå runt och vara tacksam hela tiden.

Har alla samma förutsättningar?

- Nej, absolut inte. Dels har vi sociala aspekter som spelar in. Man kanske växer upp på ett ställe och ett sätt som hämmar lyckan. I Sverige har vi ju redan alla basbehov uppfyllda i och med att vi lever i ett välfungerande samhälle. Men så finns det även genetiska aspekter. Vissa forskare menar till och med att de genetiska är viktigare än vår uppväxtmiljö när det gäller hur lyckliga vi kan bli.

Då kan man ju skylla på genetiken om det går dåligt i livet?

- Ja, men jag vet inte vad man skulle tjäna på det.

Från början tänkte du inte forska om lyckan utan om lidandet. Varför gjorde du en sådan helomvändning?

- Det är ingen helomvändning utan lycka och lidande ligger egentligen under en och samma skala. Den stora frågan är ju varför vi ligger där vi ligger på denna skala, och hur vårt läge på skalan kan förbättras.

 Har forskningen hjälpt dig i ditt eget sökande efter lycka?

- Nja, jag har väl kanske bättre förstått vad jag tycker är viktigt i livet.

Du kommer ut med en ny bok i början av maj "Är det viktigt att vara lycklig", vad svarar du på det?

- Jag tror inte att meningen med livet handlar om att vi ska bli så lyckliga som möjligt. Det finns en form av jakt i samhället som går ut på att få det så bra som möjligt för egen del. Men jag tror att det är viktigare att tänka på vilken mening livet ska ha, och vad vi kan göra för alla dem som befinner sig i nöd. Budskapet med boken är att man bör ägna sig åt både mening, lycka och moral. Det går alldeles utmärkt att förena.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning.