Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Du har forskat om lycka i många år. Hur går det till?
- Forskningen är tvärvetenskaplig och rör sig i rummet mellan till exempel psykologer, samhällsvetare och filosofer. En stor del av forskningen går ut på att man helt enkelt låter personer skatta hur lyckliga de är på en skala, och att man sedan försöker hitta samband mellan lyckonivån och allt från relationer, arbetsliv och privatliv.
Är vi lyckliga i Sverige?
- Ja, enligt studier så skattar vi i genomsnitt vår livstillfredsställelse som en åtta på en tiogradig skala. Det måste ju betraktas som väldigt högt. Men om vi ligger så högt så kan man ju även ställa sig frågan: Är det viktigt att jag kommer upp i en nia? Ibland kan strävan efter den absoluta lyckan hämma själva lyckan i sig. Dessutom, ju högre man ligger på skalan, desto svårare är det att höja sig.
Kan man urskilja några speciella faktorer som gör oss lyckliga?
- Kärlek och vänskap, en socialt och fysiskt aktiv fritid, ett jobb som man upplever som meningsfullt och som man trivs med, och strävan efter meningsfulla mål är några av de mest logiska men viktiga exemplen. Sedan handlar det också om hur vi resonerar och förhåller oss till livet. Att vara tacksamma för det vi har gör oss lyckliga, men det är ju lättare sagt än gjort att gå runt och vara tacksam hela tiden.
Har alla samma förutsättningar?
- Nej, absolut inte. Dels har vi sociala aspekter som spelar in. Man kanske växer upp på ett ställe och ett sätt som hämmar lyckan. I Sverige har vi ju redan alla basbehov uppfyllda i och med att vi lever i ett välfungerande samhälle. Men så finns det även genetiska aspekter. Vissa forskare menar till och med att de genetiska är viktigare än vår uppväxtmiljö när det gäller hur lyckliga vi kan bli.
Då kan man ju skylla på genetiken om det går dåligt i livet?
- Ja, men jag vet inte vad man skulle tjäna på det.
Från början tänkte du inte forska om lyckan utan om lidandet. Varför gjorde du en sådan helomvändning?
- Det är ingen helomvändning utan lycka och lidande ligger egentligen under en och samma skala. Den stora frågan är ju varför vi ligger där vi ligger på denna skala, och hur vårt läge på skalan kan förbättras.
Har forskningen hjälpt dig i ditt eget sökande efter lycka?
- Nja, jag har väl kanske bättre förstått vad jag tycker är viktigt i livet.
Du kommer ut med en ny bok i början av maj "Är det viktigt att vara lycklig", vad svarar du på det?
- Jag tror inte att meningen med livet handlar om att vi ska bli så lyckliga som möjligt. Det finns en form av jakt i samhället som går ut på att få det så bra som möjligt för egen del. Men jag tror att det är viktigare att tänka på vilken mening livet ska ha, och vad vi kan göra för alla dem som befinner sig i nöd. Budskapet med boken är att man bör ägna sig åt både mening, lycka och moral. Det går alldeles utmärkt att förena.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden