Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på konststölder

Porträttet på damen Lisa är så värdefull att det inte går att värdera. Ändå kunde en mustaschprydd man plocka ned tavlan från sin krok och promenera ut från Louvren 1911, och han är långt ifrån ensam.
Lina Jonsson Publicerad

När jag var sju år råkade jag ha sönder fingret på en utställningsdocka på Nationalmuseum i Stockholm. Av ren chock och nervositet stoppade jag den brutna kroppsdelen i jackfickan. Resten av den guidade turen blev en mardröm. Skulle jag hamna i fängelse nu? Var fanns de gömda laserstrålarna och när skulle järngrindarna falla ned framför näsan på mig? Turligt nog var dockorna inte så hårt bevakade som väntat och jag hamnade aldrig i fängelse, men fick ändå en funderare på hur jag skulle ta mig ut med mitt gummifinger.

Folk som lyckats bättre än mig finns det gott om exempel på. Ta till exempel Vicenzo Perugia från Italien. 1911 kom han på den briljanta idén att stjäla världens dyraste konstverk. Hur han gick tillväga? Tja, han plockade bara ned tavlan från sin krok, lade den under armen och vandrade ut från Louvren. I två år hängde den mystiska kvinnan i Vicenzos vardagsrum, kanske bredvid en alldaglig pelargon eller farmors gamla sömnad.

Ett aningen mer ociviliserat sätt användes i Oslo drygt 90 år senare då Munchs kända målning Skriet stals av tre män i rånarhuvor efter pistolhot och skrik. Även om ett tyst larm sattes i gång hann de storma ut ur museet och hoppa in i en Audi som tog dem mot stadens vimmel.

Men det är inte bara giriga konsthandlare som stjäl från städernas museum. De knycker även grejer av varandra. Italien anklagade nyligen ett av världens rikaste museer, Getty-museet i USA, för att ha köpt antika klenoder som plundrats från landets arkeologiska platser. Krav? Ge tillbaka bums! Ett av de kändaste tjyverierna i modern tid, bärnstensrummet i Ryssland, snoddes av tyskarna under andra världskriget och har inte lämnat annat än konspirationsteorier efter sig. Troligen ligger det nedsänkt i en damm någonstans, som ögongodis för fiskarna.

Men är det inte konstigt ändå, att ge sig på att stjäla något så värdefullt, att det ändå inte går att sälja i slutändan? Vicenzo Perugia tröttnade till sist på att ha Mona Lisas leende på väggen och gick till en konsthandlare för att få tavlan såld. Det gick inte förstås, och damen fördes tillbaka till sin rätta krok.

Själv slängde jag utställningsdockans finger i första bästa rabatt. Tror inte att den hade gått att sälja i alla fall.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177