Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på konststölder

Porträttet på damen Lisa är så värdefull att det inte går att värdera. Ändå kunde en mustaschprydd man plocka ned tavlan från sin krok och promenera ut från Louvren 1911, och han är långt ifrån ensam.
Lina Jonsson Publicerad

När jag var sju år råkade jag ha sönder fingret på en utställningsdocka på Nationalmuseum i Stockholm. Av ren chock och nervositet stoppade jag den brutna kroppsdelen i jackfickan. Resten av den guidade turen blev en mardröm. Skulle jag hamna i fängelse nu? Var fanns de gömda laserstrålarna och när skulle järngrindarna falla ned framför näsan på mig? Turligt nog var dockorna inte så hårt bevakade som väntat och jag hamnade aldrig i fängelse, men fick ändå en funderare på hur jag skulle ta mig ut med mitt gummifinger.

Folk som lyckats bättre än mig finns det gott om exempel på. Ta till exempel Vicenzo Perugia från Italien. 1911 kom han på den briljanta idén att stjäla världens dyraste konstverk. Hur han gick tillväga? Tja, han plockade bara ned tavlan från sin krok, lade den under armen och vandrade ut från Louvren. I två år hängde den mystiska kvinnan i Vicenzos vardagsrum, kanske bredvid en alldaglig pelargon eller farmors gamla sömnad.

Ett aningen mer ociviliserat sätt användes i Oslo drygt 90 år senare då Munchs kända målning Skriet stals av tre män i rånarhuvor efter pistolhot och skrik. Även om ett tyst larm sattes i gång hann de storma ut ur museet och hoppa in i en Audi som tog dem mot stadens vimmel.

Men det är inte bara giriga konsthandlare som stjäl från städernas museum. De knycker även grejer av varandra. Italien anklagade nyligen ett av världens rikaste museer, Getty-museet i USA, för att ha köpt antika klenoder som plundrats från landets arkeologiska platser. Krav? Ge tillbaka bums! Ett av de kändaste tjyverierna i modern tid, bärnstensrummet i Ryssland, snoddes av tyskarna under andra världskriget och har inte lämnat annat än konspirationsteorier efter sig. Troligen ligger det nedsänkt i en damm någonstans, som ögongodis för fiskarna.

Men är det inte konstigt ändå, att ge sig på att stjäla något så värdefullt, att det ändå inte går att sälja i slutändan? Vicenzo Perugia tröttnade till sist på att ha Mona Lisas leende på väggen och gick till en konsthandlare för att få tavlan såld. Det gick inte förstås, och damen fördes tillbaka till sin rätta krok.

Själv slängde jag utställningsdockans finger i första bästa rabatt. Tror inte att den hade gått att sälja i alla fall.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.