Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Morgondagens lunchlåda

Om några årtionden har jordens befolkning ökat från sju till nio miljarder. Ska proteinet räcka krävs nytänk. Återstår att se om vi framöver kommer att tugga maneter och labbodlat kött eller få energi och näring via plåster.
Joachim Stokstad Publicerad
Illustration: Mattias Käll
Ännu så länge världens dyraste burgare, men kanske kommer vi snart att kunna odla kött i större skala. Illustration: Mattias Käll

Just nu snackas det mycket om insekterna – gräshoppor, syrsor, baggar, maskar med mera. Två miljarder människor käkar det dagligen och gladeligen, medan i-världen i bästa fall rynkar på näsan.

Det som gör de två tusen sorterna av ätbara småkryp intressanta är att exempelvis gräshoppor behöver sex gånger mindre foder än nötkreatur för att producera samma mängd protein. De kan odlas under kontrollerade former och matas med organiskt avfall. Snacka winwin.

Frågan är bara: Kommer vi här i norr förbi den mentala spärren? Det faktum att det tog potatisen runt hundra år att bli allmänt accepterad som föda talar mot att nordbor knaprar småkryp inom några årtionden.

Å andra sidan har intresset för gastronomi aldrig varit större och när experimentella stjärnkrogar som Noma i Köpenhamn serverar mousse gjord på larver och myrkräm är det inga gäster som skickar ut desserten.

Dessutom: Insekterna måste inte inmundigas i sin fysiska form, utan kan frystorkas och hackas, eller malas till mjöl.

Ett annat spår är odlat kött. För fyra år sedan kunde holländska forskare visa upp världens första hamburgare gjord på odlat kött. Provsmakarna var positiva. Och dessa forskare är i dag inte ensamma om att hävda att de redan inom fyra-fem år kommer att producera odlat kött i större skala.

Skeptikerna menar att den där första burgaren kostade några miljoner att få fram och att tekniken även fortsatt kommer att vara för dyr och komplicerad, men det finns fristående biofysiker som tror på idén.

Med hjälp av genmodifiering, GMO, går det att få fram till exempel potatis som inte blir angripen av insekter. Vilket ju låter fantastiskt, men GMO, är – om uttrycket ursäktas – en het potatis. Många är skeptiska till att förändra växters arvsmassa, trots att flera forskningsorganisationer menar att det inte finns några risker.

I Sverige är det inte tillåtet att tillsätta gener, däremot är det sedan en tid okej att ta bort dna. Räkna därför med att vi framöver kommer att få se många grödor med nya egenskaper.

Ett annat intressant område är vad som döljer sig i havet, utöver fisk och skaldjur. I Japan är tång och alger sedan länge basvaror. De är rika på näring och umami, den femte grundsmaken, och har samma djupa smak som kött. Det skånska bolaget Simris Alg tillverkar kosttillskott av odlade alger. Med tanke på att vi har 240 mil kust skulle algodling i Sverige kunna bli en storindustri.

I Norge forskas det till och med på att omvandla maneter till mat. Här är det inte smaken man vill åt, utan den broskliknande konsistensen som efter bearbetning sägs påminna om kött.

Redan i dag byggs kombinerade växt- och kontorshus, även i Sverige. Med kontor åt norr och odling åt söder. Här talar vi inte bara närodlat på riktigt. Husets två sidor stöttar varandra: Växterna ger syre åt kontoren, kontoren bidrar med koldioxid och värme till växterna. Höghusodling ger oss också mer odlingsyta utan att ta mark i anspråk.

Att göra mat av restprodukter är smart ur flera aspekter. Av tre kilo rapsfrön får man exempelvis ut ett kilo olja. Spillet på två kilo blir i dag djurfoder, men svenska forskare hoppas att i framtiden kunna omvandla det till människoföda i form av färs.

Det görs också försök med att skapa vegetariska substitut till kött av exempelvis havre, ärtor och hampa. Annars har det svenska familjeföretaget Vegme redan, med hjälp av unika tillverkningsmetoder och smaksättningar, fått fram en sojaburgare som knappast går att skilja från en hamburgare av nötkött. Och den är redan i produktion.

Det sistnämnda gäller även Soylent, en sojabönsdryck som sägs täcka alla näringsbehov. Drick din frukost, lunch och middag!

Nästa steg är kanske att inte ens behöva öppna munnen för att bli mätt. Nutriband säljer plåster som utsöndrar vitaminer. En dag kanske vi har plåster som ger oss energi motsvarande en måltid.

Låter det spejsat? Det är i så fall ingenting mot tanken på att vi ska kunna skriva ut maträtter med 3D-skrivare. Redan nu finns 3D-skrivare som gör dekorationer av choklad eller socker till bakverk. Den dag kommer kanske när vi skriver ut pizzan där hemma. Just nu ser forskarna astronauter som främsta målgrupp för detta.

Möjligheten finns också att vi kommer att odla i rymden. Det som krävs är system där koldioxid, värme, ljus och syre cirkulerar i slutna system. Men mindre närodlat än så kan det väl knappast bli.

Den som lever får se.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Här tänker jag inte på jobbet: ”Ombord stannar tiden”

Han växte upp långt från hav. Ändå har Urban Fägnell ända sedan barnsben känt en dragning till segling. I dag bor han en stor del av året på sin båt.
Joachim Stokstad Publicerad 3 juli 2026, kl 05:59
Som kapten har Urban Fägnell nytta av seglingen, både i mötet med nya människor och i chefsrollen på jobbet. Foto: David Fägnell/Urban Fägnell

Hur kommer det sig att du blev en inbiten seglare?

– Jag är uppvuxen i Gällivare, 25 mil från havet, men har alltid känt en dragning till hav och segling. År 2000 fick jag jobb i Luleå, och företaget hade en andelsbåt man kunde låna. Det gav mersmak, men det var lite jobbigt att dela, så jag köpte en egen. Där bor jag nu en stor del av året.

Varför bor du på båten?

– För att det får mig att må bra. Jag jobbar hårt och det tar sig olika uttryck, men redan efter någon dag på båten är man som en ny människa igen och redo att ta sig an nya utmaningar på land. Och jag inser varför – livet ombord, där stannar tiden!

– Det är så mysigt att sova och bo på båt. Och vi har en helt fantastisk skärgård här uppe.

Och bekvämligheten?

– Det finns sovplats för sex personer, dusch, två toa, kök med kyl, stor salong, internetuppkoppling. Ungefär som en trerumslägenhet.

Men i regn och blåst – hur kul är det då att vara på båt?

– Då stänger man in sig och slår på värmen. Det är hög mysfaktor!

Så vad är grejen med själva seglingen?

– Frihetskänslan, tystnaden, det är bara du, havet och vinden, som måste samarbeta. Segling är ett sätt att utmana sig själv. Någon har sagt att alla borde göra en segling över Atlanten, för att man blir ödmjuk – det går inte att tävla mot havet.

Utvecklar det dig som chef?

– Definitivt. Jag gillar att ta med folk ut, gärna som inte känner varandra. Det kan bli lite som tv-programmet Renées Brygga, med spännande möten. Kaptensrollen är bra träning i ledarskap. Man bygger team, precis som på jobbet, och måste vara här och nu, lyhörd, trygg. Man trimmar och utvecklar andra sidor hos sig själv och sin besättning. Som skeppare har jag ju ansvar för att seglingen blir bra för alla ombord, att alla känner delaktighet och mår bra, även om det blåser hårt.

Är det mycket arbete med båten?

– Hur mycket som helst. Men det är precis som med ett fritidshus, du avgör själv hur mycket arbete du vill lägga ner. Det tråkiga skrovputsandet brukar jag leja bort till sonen och hans kompisar. Jag fokuserar på att förbättra saker ombord.

Vad är det längsta du har seglat?

– Min längsta tur är från Frankrike till Mallorca, vilket var fantastiskt, men två veckor som kapten i Karibien slog även det med hästlängder. Så otroligt vackert, så varma människor och att få simma bland havssköldpaddor … Nästa dröm är att segla över Atlanten, det har jag bestämt, men jag tänker att det inte nödvändigtvis måste bli med egen båt.

URBAN FÄGNELL

GÖR: Karriärrådgivare för personer som vill byta jobbinriktning. Har tagit Fartygsbefäl klass 8 och får därmed ha betalande passagerare.

BOR: Hus i Luleå och på sin båt.

SEGELBÅT: Jeanneau, en 40 fots (12 meter) fransk båt.

BÄSTA BÅTMINNE: Jag kunde skriva en bok om alla mina seglingsminnen, men att segla i Karibien var makalöst.

TIPS TILL SUGEN NYBÖRJARE: Kontakta det lokala segelsällskapet och förklara läget. Då lär du få följa med någon. Båtägare är ofta entusiaster som älskar att prata om sitt stora fritidsintresse.