Just nu snackas det mycket om insekterna – gräshoppor, syrsor, baggar, maskar med mera. Två miljarder människor käkar det dagligen och gladeligen, medan i-världen i bästa fall rynkar på näsan.

Det som gör de två tusen sorterna av ätbara småkryp intressanta är att exempelvis gräshoppor behöver sex gånger mindre foder än nötkreatur för att producera samma mängd protein. De kan odlas under kontrollerade former och matas med organiskt avfall. Snacka winwin.

Frågan är bara: Kommer vi här i norr förbi den mentala spärren? Det faktum att det tog potatisen runt hundra år att bli allmänt accepterad som föda talar mot att nordbor knaprar småkryp inom några årtionden.

Å andra sidan har intresset för gastronomi aldrig varit större och när experimentella stjärnkrogar som Noma i Köpenhamn serverar mousse gjord på larver och myrkräm är det inga gäster som skickar ut desserten.

Dessutom: Insekterna måste inte inmundigas i sin fysiska form, utan kan frystorkas och hackas, eller malas till mjöl.

Ett annat spår är odlat kött. För fyra år sedan kunde holländska forskare visa upp världens första hamburgare gjord på odlat kött. Provsmakarna var positiva. Och dessa forskare är i dag inte ensamma om att hävda att de redan inom fyra-fem år kommer att producera odlat kött i större skala.

Skeptikerna menar att den där första burgaren kostade några miljoner att få fram och att tekniken även fortsatt kommer att vara för dyr och komplicerad, men det finns fristående biofysiker som tror på idén.

Med hjälp av genmodifiering, GMO, går det att få fram till exempel potatis som inte blir angripen av insekter. Vilket ju låter fantastiskt, men GMO, är – om uttrycket ursäktas – en het potatis. Många är skeptiska till att förändra växters arvsmassa, trots att flera forskningsorganisationer menar att det inte finns några risker.

I Sverige är det inte tillåtet att tillsätta gener, däremot är det sedan en tid okej att ta bort dna. Räkna därför med att vi framöver kommer att få se många grödor med nya egenskaper.

Ett annat intressant område är vad som döljer sig i havet, utöver fisk och skaldjur. I Japan är tång och alger sedan länge basvaror. De är rika på näring och umami, den femte grundsmaken, och har samma djupa smak som kött. Det skånska bolaget Simris Alg tillverkar kosttillskott av odlade alger. Med tanke på att vi har 240 mil kust skulle algodling i Sverige kunna bli en storindustri.

I Norge forskas det till och med på att omvandla maneter till mat. Här är det inte smaken man vill åt, utan den broskliknande konsistensen som efter bearbetning sägs påminna om kött.

Redan i dag byggs kombinerade växt- och kontorshus, även i Sverige. Med kontor åt norr och odling åt söder. Här talar vi inte bara närodlat på riktigt. Husets två sidor stöttar varandra: Växterna ger syre åt kontoren, kontoren bidrar med koldioxid och värme till växterna. Höghusodling ger oss också mer odlingsyta utan att ta mark i anspråk.

Att göra mat av restprodukter är smart ur flera aspekter. Av tre kilo rapsfrön får man exempelvis ut ett kilo olja. Spillet på två kilo blir i dag djurfoder, men svenska forskare hoppas att i framtiden kunna omvandla det till människoföda i form av färs.

Det görs också försök med att skapa vegetariska substitut till kött av exempelvis havre, ärtor och hampa. Annars har det svenska familjeföretaget Vegme redan, med hjälp av unika tillverkningsmetoder och smaksättningar, fått fram en sojaburgare som knappast går att skilja från en hamburgare av nötkött. Och den är redan i produktion.

Det sistnämnda gäller även Soylent, en sojabönsdryck som sägs täcka alla näringsbehov. Drick din frukost, lunch och middag!

Nästa steg är kanske att inte ens behöva öppna munnen för att bli mätt. Nutriband säljer plåster som utsöndrar vitaminer. En dag kanske vi har plåster som ger oss energi motsvarande en måltid.

Låter det spejsat? Det är i så fall ingenting mot tanken på att vi ska kunna skriva ut maträtter med 3D-skrivare. Redan nu finns 3D-skrivare som gör dekorationer av choklad eller socker till bakverk. Den dag kommer kanske när vi skriver ut pizzan där hemma. Just nu ser forskarna astronauter som främsta målgrupp för detta.

Möjligheten finns också att vi kommer att odla i rymden. Det som krävs är system där koldioxid, värme, ljus och syre cirkulerar i slutna system. Men mindre närodlat än så kan det väl knappast bli.

Den som lever får se.