Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mindfulness - lika effektivt som antidepressiva

Enligt en genomgång av tidigare forskning kan mindfulness fungera lika effektivt som antidepressiva mediciner mot depression, stress och ångest. På företagshälsan går mindfulness ofta hand i hand med mer traditionella behandlingar.
Linnea Andersson Publicerad
Marc Femenia
Meditation - lika effektivt som medicin. Marc Femenia

Studier på effekter av meditation visar att det kan hjälpa mot ångest, depression och stress, rapporterar Vetenskapsradion. Allra tydligast var effekten av metoden mindfulness, eller medveten närvaro, som går ut på att medvetet koncentrera sig på saker i omgivningen eller att vara i nuet. Bara några veckors kurs i mindfulness gav lika positiva effekter på ångest, depression och stress som effekten av antidepressiva läkemedel.

Inger Öberg Sveder är beteendevetare på företagshälsan Avonova Hälsa City där man med framgång använder sig av mindfulness och yoga. I sitt dagliga arbete med att hjälpa folk ur depressioner har hon märkt att den bästa effekten kommer av att arbeta parallellt med olika behandlingar.

- I vården har man länge delat upp människor i kropp och själ men egentligen hänger allt ihop. Det viktigast trixet för att behandla depression är att använda teamets olika yrkeskompetenser när man väljer behandling, säger Inger Öberg Sveder

På företagshälsan gör man först en bedömning av depressionsgraden. När någon är ordentligt deprimerad säger Inger Öberg Sveder att man först måste se till att vända sinnestillståndet, men att mindfulness kan vara ett bra alternativ när man börjar komma på banan igen. Det kan också vara bra för personer som kommit ur en depression, för att förebygga risken att hamna i en ny svacka.

Passar mindfulness för alla, det krävs väl ändå en del engagemang från patienten?

- Det finns ingen behandlingsform som passar för alla. Tröskeln är olika hög för olika människor och för en del är det väldigt främmande att göra saker långsamt. Men de som har ett ständigt bråttombeteende är kanske de som skulle behöva det bäst och som skulle tjäna på att testa.

- Idén om sinnesro är klok och rätt och jag är övertygad om att vi kan lära oss mycket av forskningen framöver, men sedan finns det olika metoder för att komma till sinnesro.

Mindfulness är inte inskrivet i Socialstyrelsens nuvarande riktlinjer med råd för hur man ska behandla depression. Men via företagshälsaovården kan en arbetsgivare erbjuda ett mer varierat utbud av behandlingsmetoder än traditionell vård.

- Det är självklart olika hos olika arbetsgivare, men många är kloka och ser att mindfulness gör skillnad.

I genomgången av studierna kunde forskarna inte se något samband mellan meditation och andra hälsoproblem som undersöktes, till exempel hjärtsjukdom, diabetes och cancer.

Mindfulness

Mindfulness, även kallat medveten närvaro, kan användas i vardagssituationer genom att inte hänga upp sig på småsaker eller vad andra människor gör eller inte gör.

Fokusering på nuet är centralt för att det ska fungera. Ett sätt kan vara att fokusera på andningen eller på en särskild kroppsdel. Det kan även handla om att känna sig uppriktigt tillfreds medan man städar, diskar eller tvättar eller om att ta sig tid att lyssna och möta den människa man har framför sig.

Mindfulness har sitt ursprung inom buddhismen.

Wikipedia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.