Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mindfulness - lika effektivt som antidepressiva

Enligt en genomgång av tidigare forskning kan mindfulness fungera lika effektivt som antidepressiva mediciner mot depression, stress och ångest. På företagshälsan går mindfulness ofta hand i hand med mer traditionella behandlingar.
Linnea Andersson Publicerad 3 februari 2014, kl 16:05
Marc Femenia
Meditation - lika effektivt som medicin. Marc Femenia

Studier på effekter av meditation visar att det kan hjälpa mot ångest, depression och stress, rapporterar Vetenskapsradion. Allra tydligast var effekten av metoden mindfulness, eller medveten närvaro, som går ut på att medvetet koncentrera sig på saker i omgivningen eller att vara i nuet. Bara några veckors kurs i mindfulness gav lika positiva effekter på ångest, depression och stress som effekten av antidepressiva läkemedel.

Inger Öberg Sveder är beteendevetare på företagshälsan Avonova Hälsa City där man med framgång använder sig av mindfulness och yoga. I sitt dagliga arbete med att hjälpa folk ur depressioner har hon märkt att den bästa effekten kommer av att arbeta parallellt med olika behandlingar.

- I vården har man länge delat upp människor i kropp och själ men egentligen hänger allt ihop. Det viktigast trixet för att behandla depression är att använda teamets olika yrkeskompetenser när man väljer behandling, säger Inger Öberg Sveder

På företagshälsan gör man först en bedömning av depressionsgraden. När någon är ordentligt deprimerad säger Inger Öberg Sveder att man först måste se till att vända sinnestillståndet, men att mindfulness kan vara ett bra alternativ när man börjar komma på banan igen. Det kan också vara bra för personer som kommit ur en depression, för att förebygga risken att hamna i en ny svacka.

Passar mindfulness för alla, det krävs väl ändå en del engagemang från patienten?

- Det finns ingen behandlingsform som passar för alla. Tröskeln är olika hög för olika människor och för en del är det väldigt främmande att göra saker långsamt. Men de som har ett ständigt bråttombeteende är kanske de som skulle behöva det bäst och som skulle tjäna på att testa.

- Idén om sinnesro är klok och rätt och jag är övertygad om att vi kan lära oss mycket av forskningen framöver, men sedan finns det olika metoder för att komma till sinnesro.

Mindfulness är inte inskrivet i Socialstyrelsens nuvarande riktlinjer med råd för hur man ska behandla depression. Men via företagshälsaovården kan en arbetsgivare erbjuda ett mer varierat utbud av behandlingsmetoder än traditionell vård.

- Det är självklart olika hos olika arbetsgivare, men många är kloka och ser att mindfulness gör skillnad.

I genomgången av studierna kunde forskarna inte se något samband mellan meditation och andra hälsoproblem som undersöktes, till exempel hjärtsjukdom, diabetes och cancer.

Mindfulness

Mindfulness, även kallat medveten närvaro, kan användas i vardagssituationer genom att inte hänga upp sig på småsaker eller vad andra människor gör eller inte gör.

Fokusering på nuet är centralt för att det ska fungera. Ett sätt kan vara att fokusera på andningen eller på en särskild kroppsdel. Det kan även handla om att känna sig uppriktigt tillfreds medan man städar, diskar eller tvättar eller om att ta sig tid att lyssna och möta den människa man har framför sig.

Mindfulness har sitt ursprung inom buddhismen.

Wikipedia

Hälsa

Smutsig luft ökar sjukskrivningar

Fler blir sjuka från jobbet under veckor med högre luftföroreningar. Det visar en världsunik studie på yrkesarbetande stockholmare.
Elisabeth Brising Publicerad 21 februari 2024, kl 06:03
En man med portfölj och gasmask samt skorstenar och bilar.
Sämre luft - fler sjukskrivningar: Ny studie visar alarmerande samband. Foto: Colourbox.

Luftföroreningar orsakar inte bara stort lidande. Dålig luft kostar dessutom pengar i form av fler korta sjukskrivningar. Det visar en ny studie på arbetande vuxna i Stockholm. 

– Varje ökning med 10 mikrogram skadliga partiklar per kubikmeter ökar risken för sjukskrivning med 8,5 procent dagarna efter, säger Johan Sommar, forskare i folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet. 

Ökar luftvägsinfektioner

Johan Sommar.
Johan Sommar. Foto: Umeå universitet.

De partikelrelaterade utsläppen i en storstad motsvarar enligt studien hela fyra procent av alla korttidssjukskrivningarna. 

– Det är en stor andel och betydligt större än vad man tidigare trott, säger Johan Sommar. 

Det är sedan tidigare välkänt att ökningar i lokala halter av luftföroreningar leder till fler akutintag för personer med astma och KOL. Men färre har studerat hur utsläppen påverkar mindre infektioner som förkylningar. 

Skitig luft trycker ner immunförsvaret

Studien är världsunik eftersom få länder har liknande data att analysera. Johan Sommar och hans kollegor har samkört statistik på korttidssjukskrivningar från Statistiska Centralbyrån med Stockholms kommuns mätningar av partikelhalter under tio års tid.

Varför blir man lättare sjuk dagarna efter att man utsatts för något sämre luft?

– Luftvägsinfektioner blir vanligare då föroreningarna trycker ner immunsystemet och gör det svårare att bekämpa virus.

Vägtrafik och industri orsaker

Skadliga partiklar kommer främst från avgaser från förbränningsmotorer i vägtrafik och industri. Men det är också små partiklar som rivs upp från slitage med bildäck på asfaltsvägar. I andra länder är även eldning av trä och kol en stor luftförorenare.

Var i landet ska man jobba om man vill undvika luftföroreningar?

– Det är komplicerat att svara på. Det går inte på individnivå att säga att en person får bättre hälsa av att bo i en mindre stad, men i en större population kommer befolkningen att få mindre hälsoproblem om halterna skadliga partiklar minskar, säger Johan Sommar.

Mycket föroreningar i Sverige kommer också in söderifrån från Europa. Det gör att halterna av partiklar totalt kan vara högre i Malmö än i Stockholm trots att Malmö är mindre trafikerat. 

– Men lokal trafik och förbränning verkar samtidigt ha en viktigare påverkan på hälsan än luften från andra länder, säger Johan Sommar. 

Renare luft norröver

Norra Sverige har generellt sett bättre luftkvalitet än södra delarna. Mindre samhällen har renare luft än större. Inomhusluften är renare än luften utanför. Men jobbar du vid en väg kommer luften på kontoret vara påverkad av det även i ett mindre samhälle. 

– Eftersom våra byggnader är ventilerade så påverkas vi även inomhus av luftföroreningarna i omgivningsluften, säger Johan Sommar. 

Vad kan man göra åt det här som anställd?

– Om man har har astma eller hjärt-kärlproblem kan man undvika trafikerade gaturum under vissa tider, som rusningstrafik, för att minska sin exponering säger Johan Sommar. 

Ska känsliga inte cykla till jobbet i Stockholm?

– De kan välja en färdväg till jobbet som minskar exponeringen. Men med de luftföroreningshalter vi har i Sverige så blir nyttan av den fysiska aktiviteten vid cykling större än hälsoeffekterna av den exponeringen. 

Påverkar folkhälsa och arbetsliv

Johan Sommar hoppas hans studie kommer till användning för att beräkna sjukligheten i samband med luftföroreningar, men också hälsovinsten för olika åtgärder som minskar exponeringen. 

På samma sätt som en ökning av partiklar snabbt ökar sjukskrivningarna kan en minskning av partiklar snabbt påverka folkhälsan till det bättre påpekar han. 

– Effektiva redskap är miljözoner, förbud mot dubbdäck lokalt liksom att separera högtrafikerade bilvägar från gång- och cykeltrafik, bostäder och arbetsplatser, säger Johan Sommar. 

Andra sätt att förbättra luften är att låta träd stå kvar och att plantera fler löv- och barrträd i städer.

Läs studien: Increase in sick leave episodes from short-term fine particulate matter exposure: A case-crossover study in Stockholm, SwedenEnvironmental Research.

7 miljoner dör i förtid av smutsig luft

Svensk luft är trots dess hälsopåverkan renare än i de flesta andra länder. Under de senaste tjugo åren har också Stockholms luft förbättrats, vilket förbättrat barnens lunghälsa enligt studier. Ändå beräknas luftföroreningar i Sverige bidra till 7 600 för tidiga dödsfall varje år. 

På global nivå väntas 7 miljoner människor dö i förtid varje år på grund av luftföroreningarna, enligt WHO. Delhi i Indien har sämst luft bland städerna i världen. 

Städerna med sämst luft i Europa
Novo Sachs, Polen 
Cremona, Italien
Slavonski Brod, Kroatien

Städerna med renast luft i Europa
Umeå, Sverige
Tammerfors, Finland 
Funchal, Portugal