Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mest uppiggande ljuset före klockan 10

En timmes promenad innan klockan tio på morgonen. Liksom rätt belysning inomhus. Det är sömnforskaren Arne Lowdens bästa tips på hur vi kan mota tröttheten och depressioner under den mörkaste tiden på året.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Ta en timmes lång promenad varje dag mellan klockan åtta och tio. Colourbox

Har ni regelbundna morgonmöten på jobbet? Om du kan delta i det, genom ett videosamtal i mobilen, samtidigt som du tar en promenad har du en ypperlig chans att få till det dagsljus du behöver för att må bra under hösten och vintern.

För det är just innan tio på morgnarna som vi får mest av det dagsljus som vi nu så väl behöver.

Enkelt förklarat så styr ljuset många funktioner i kroppen. Om vi inte får nog med dagsljus får inte heller hjärnan de signaler som krävs för att kroppen ska inse när vi ska vara aktiva. Och om skillnaden mellan dag och natt blir otydlig så kan vi också bli trötta och håglösa.

Och bäst dagsljus är det mellan åtta och tio på morgonen, då vi exponeras för en ljusstyrka på 1 000 lux jämfört med de runt 500 lux vi får inomhus. Och det gäller oavsett väderlek.

– Under hösten och vintern har vi extremt låga ljusnivåer i Sverige. Under sex månader når bara runt 18 procent av det globala ljuset hit. Under vinters tre månader har det minskat till fem procent, säger Arne Lowden, docent i psykologi med speciell inriktning på sömn och ljuspåverkan vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

I värsta fall kan för lite ljus leda till årstidsbunden depression. Vi har alltså all anledning att försöka få till tillräckligt med dagsljus varje dag.

Fungerar inte det kan en rejäl eftermiddagspromenad ändå göra att man får mer dagsljus liksom att sömnhormonet melatonin ökar så att det blir lättare att sova på natten.

– En annan bra effekt som det ger är att man blir mindre känslig för de sömnstörningar på kan uppstå till följd av det blå data- eller mobilljuset som många utsätter sig för sent på kvällarna, säger Arne Lowden.

Att försöka kompensera ett dagligt ljusintag genom att i stället ta långa helgpromenader fungerar också rätt bra.

– Det ljuset man får då ger ändå en ordentlig signal till hjärnan om vad klockan är och hur rytmen ser ut. Men det bör ändå kompletteras med några morgonpromenader på vardagarna.

Även belysningen på jobbet och hemma är viktigt för vårt välbefinnande. Men då är det också viktigt att den är av god kvalité, påpekar Arne Lowden.

– Så fort vi tänder en lampa så blir vi piggare. Men om det ska ge den bästa effekten så behöver det vara belysning med vitt, och inte gult, ljus. Och det har jag och mina kollegor tyvärr sett att många arbetsgivare inte har tillräcklig kunskap om och därför skulle behöva experthjälp med, säger han.

Oavsett om man sitter på sin arbetsplats eller hemma nu så ska man sätta sig så när ett fönster som möjligt när man arbetar. På så vis får man ändå mer av dagsljuset.

Att investera i en ljusväckarklocka och en ljusterapilampa att ha på skrivbordet är också något som Arne Lowden rekommenderar.

– Det finns vetenskapliga bevis på att det fungerar, eftersom kroppens produktion av sömnhormonet melatonin minskar när man exponeras för starkt ljus.

Ett annat tips för att må bra under hösten och vintern är att försöka få till en fjällresa eftersom man då får mycket ljus i och med den reflekterande snön.

Foto på Arne Lowden: Sofia Ekelund / Stockholms universitet

Stärkande tips i höstmörket

  • Ta en timmes lång promenad varje dag mellan klockan åtta och tio.
  • Om det inte fungerar; ta en ordentlig eftermiddagspromenad och komplettera det med långpromenader, helst före klockan tio, på helgerna.
  • Byt om nödvändigt dina lampor hemma, så att de avger ett vitt i stället för ett gult ljus. Om du har gult ljus på din arbetsplats; försök påverka din arbetsgivare så att belysningen byts ut till en med vitt ljus. Om denne är okunnig om detta finns ljusexperter man kan ta hjälp av.
  • Sitt så nära ett fönster möjligt när du jobbar. Då får du ändå lite dagsljus.
  • Investera gärna i en ljusväckarklocka att ha vid sängen liksom en ljusterapilampa att ha på skrivbordet.
  • Försök få till en snörik resa under den mörka årstiden, som ett alternativ till solsemestern.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Stefan Einhorn: ”Vi blir snällare med åren”

Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. 20 år efter sin uppmärksammade bok om snällhet tycker Stefan Einhorn att begreppet har fått en ny innebörd.
Lina Björk Publicerad 28 februari 2025, kl 06:01
Till vänster en hand som håller en gul blomma. Till höger Stefan Einhorn på en parkbänk.
Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. "Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre", säger han. Foto: Colourbox/Privat.

Vad har hänt med snällheten sedan du skrev din bok?

– Den har blivit uppgraderad, tycker jag. Tidigare har begreppet snällhet kopplats till egenskaper som dumhet och undergivenhet. I dag kopplas den till godhet, medmänsklighet och snälla personer ses som kloka.

Hur påverkas vår snällhet av vad som händer runt om vi världen?

– Världen är oroligare nu än på många år. Om trycket från omvärlden blir så stort att vi blir rädda att bli av med hus och hem så minskar snällheten, den räcker inte till för andra för vi ser först och främst till vår egen familj. Men så länge vi lever i ett välfärdssamhälle så har vi större kapacitet att vara snälla mot varandra. Och än så länge gör vi det.

Vilka faktorer lyfter snällheten?

– Det är många faktorer, men omgivningen har stor betydelse. Att du möter vänlighet kommer att påverka hur du själv bemöter andra. Att ha förebilder som visar vägen, som är empatiska och som vågar stå upp för saker. Och så behövs tid. Forskning visar att vi faktiskt blir snällare med åren.

Och vad kan motverka snällhet?

– Fördomar, främlingsfientlighet, egoism. Bristande förmåga att förstå andra människors behov. Att sakna mod att stå upp för saker och fatta beslut som inte faller i god jord hos alla.

Du skriver just nu en barnversion av boken Konsten att vara snäll – varför?

– Det är ett gemensamt projekt med barnpsykologen Liv Svirsky som heter Det är inte dumt att vara snäll. Syftet är att ge motivation, kunskap och inspiration till unga i en orolig tid. Behovet av snällhet är lika stort i dag som för 20 år sedan. Jag har länge tänkt att jag skulle rikta mig till en yngre publik och skriva om hur vi behandlar varandra på ett schyst sätt och varför det är bra.

Hur är framtidsutsikterna för snällhet?

– Det är såklart omöjligt att förutse. Men jag brukar prata om att den stora fördelen med snällhet är att du själv tjänar på den. Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre. Du behöver inte vara snäll för någon annans skull utan bara för din egen. Det är inte vilken baktanke du har med att vara snäll som räknas, utan handlingen.

STEFAN EINHORN

JOBB: Läkare i onkologi, professor och författare.

ÖVRIGT: Har skrivit boken ”Konsten att vara snäll” som översatts till 18 språk.