Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Medling

Tanken med medling är att båda parter ska må bättre efteråt.
- Genom att träffa den enda som var på platsen samtidigt som du kan du försonas med dig själv, ditt öde eller med det du gjort, säger medlaren Pia Törnstrand.
Eva Karlsson Publicerad

En vuxen man hade blivit rånad med pistol. När Pia Törnstrand ringde en månad senare och berättade att gärningspersonen hade erkänt och nu ville träffa honom, reagerade han instinktivt. Hela han ville vägra. Ändå gick han med på att komma på ett förmöte med medlaren.

På mötet berättade mannen att han nästan bearbetat krisen men att han efter att hon hade ringt börjat må dåligt igen. 

- I hans föreställningsvärld hade han släppt rånet, men samtidigt beskrev han att varje gång någon passerade honom med snabba steg tänkte han på det. Han skulle åka ner i källaren om och om igen om han inte gjorde något åt det, säger Pia Törnstrand.

Mannen gick med på en medling och lyssnade på gärningspersonen som var en pojke på femton år. De fick beskriva för varandra vad som hade hänt och vilka konsekvenser de upplevt.

- Han insåg att en liten pojke som förstår sig på vapen har problem. Han sa: "Vi är två offer här i dag. Jag är ett offer, och du är ett offer som har gjort det här." Det blev en mycket bra medling.

All medling är frivillig

Den som är tjugoett år eller yngre och som har erkänt sitt brott blir erbjuden medling. Äldre gärningspersoner kan också få medling men blir inte automatiskt erbjudna.

Pia Törnstrand är anställd av socialtjänsten och har sin arbetsplats på Södermalms polisstation. Först erbjuder hon gärningspersonen att komma och berätta vad som har hänt. Hon tittar inte i några polisutredningar, hon är opartisk och dömer inte.

- Jag pejlar in vad han vill och vad han tar på sig av brottet. Som medlare ska jag säga så lite som möjligt i medlingssamtalet men nu i förmötet har jag chansen att säga "det där håller inte, du sparkade på en person som låg ner. Tänk dig honom sitta här och höra dig säga att det inte var så mycket mer". Jag säger att om han någon gång i livet ska prata så är det nu.

Det krävs att gärningspersonen är mogen, ärlig och vågar titta på sina tillkortakommanden.

- Man resonerar som så att det som sägs i förmötet ska personen kunna stå för i medlingen.

Om gärningspersonen vill gå vidare ringer Pia Törnstrand upp den brottsutsatte och erbjuder henne eller honom att komma på ett informationsmöte. 

- Var tredje säger nej. Det är oftast de som behöver det bäst. Om man bär på ett hat eller är frustrerad kommer man att leva ett sämre liv.

Medlingssamtalet består av tre delar

- Först beskriver parterna hur det var, utan så mycket känslor, och det är för att de ska hinna med att se personen som sitter mitt emot. De blir hörda och sedda, kanske nickar de till varandra, och hinner hämtar andan till fas två som handlar om vilka konsekvenser man har haft. Det är en känslomässig del i samtalet. Tredje delen som är lösningsfokuserad kallar vi framtid. Hur gör vi nu? Vad vill vi ska hända? 

För parterna är det viktigt att det finns en person med som inte är dramatisk och som ser till att de följer strukturen oavsett vad det handlar om.

- Längre in i medlingen börjar parterna använda sitt språk på ett mer öppet sätt, axlarna åker ner, man försöker inte längre pilla sönder plastglaset. Man kanske säger "vad tycker du" och skrattar tillsammans. 

Gemensam sorg

Gärningspersonen och den brottsutsatta bär på en gemensam sorg som tar sig olika uttryck. Pia Törnstrand försöker hitta det parterna har tillsammans.

"Jag kan inte sova", kanske den utsatta säger när parterna kommit fram till vilka konsekvenser brottet har inneburit för dem. "Inte jag heller", svarar gärningspersonen. "Kan vi prata lite mer om det", frågar Pia Törnstrand.

- De beskriver för varandra hur deras nätter ser ut och det är så relevant för den andra personen att höra. En terapeut skulle kanske säga "jaha, kan du försöka tänka på något annat när du börjar tänka så". Här pratar de bara om vilket helvete de har. Nästa gång kan de tänka, nu ligger han också vaken och tänker.

Det finns en oerhörd styrka i att våga träffa den person som kanske har gjort en så illa att man har fått skador för livet.  

- De bästa medlingarna är när den utsatte får en insikt, att oj, det är inte bara jag som är offret här. Då går de härifrån med power. Det är det vi inom medlingen vill åstadkomma.

Kommer alla till försoning?

- Vi pratar försoning på respektive förmöte men det har ingenting med den andra partnern att göra. Målsättningen är att försonas med sig själv och sitt öde eller sin handling. En gärningsman kan säga "Tack för att du ville träffa mig. För om jag hade varit du hade jag aldrig velat träffa mig".

Spårar inte medlingen ur ibland?

- Förr var många som jobbade med brottsofferstöd emot medling och sa att man får inte kränka brottsoffret en gång till. De var övertygade om att människor som gjort ont bara ville göra saker ännu värre. Har man den idén tror man att personen ska säga "du ditt svin, jag ska försöka döda dig en gång till." Så går det inte till. Om båda är riktigt förberedda och vet varför man vill träffa den andra brukar det inte gå fel.

Vilka brott är vanligast att medla kring?

- Misshandel och rån är vanligast. Därefter kommer olaga hot och sexualbrott.

- Ungdomar vill testa alkohol, droger och sex och det är lätt att det går överstyr och brottsligheten handlar ofta om otur, man befinner sig på fel plats. Ibland är det hårfint om vem som blir gärningsperson och vem som blir utsatt.

Vem ska man vända sig till om man vill göra en medling?

- Kommunen, socialtjänsten eller något stödcentrum. Skolorna ska också kunna skicka vidare.

Går medling mellan fack och arbetsgivare till likadant?

- Det är samma principer. Båda parter vill nå framgång, de kommer frivilligt till förhandlingsbordet och de har båda en vilja till en hållbar lösning. Men tillvägagångssättet är mer av en förhandling och de måste stå ut med varandras sätt att se på saken.

- Som konflikthanterare får man försöka få parterna att frångå sina ståndpunkter en stund och titta på problemet. Att jobba med konflikthantering är jättesvårt och att jobba med medling med anledning av brott är jätteenkelt. Det blir en stor skillnad när någon tar på sig skulden för att hitta en lösning.   

Fotnot 1: Medling har funnits lagstadgat sedan 2002 och blev en skyldighet för kommunen att erbjuda 2008.

Fotnot 2: Vill du bli medlare? Läs mer om Pia Törnstrands kurser på hennes hemsida.

Fotnot 3: I Kollega nr 3/2012 berättar vi om medlingen mellan Anders och Lise-Lotte tjugo år efter att han rånade henne.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?

Hälsa

Så slutar du med semesterdrickandet

Elisabeth Brising Publicerad 25 augusti 2025, kl 06:01
Så slutar du med semesterdrickandet
Så slutar du med semesterdrickandet
Hälsa

Så slutar du med semesterdrickandet

Närmare varannan svensk påverkas negativt av någon annans drickande på semestern. 25 procent dricker mer än de själva hade planerat och var sjätte är kritisk till sitt intag visar en ny undersökning av IQ. Men det finns tips för att dra ner.
Elisabeth Brising Publicerad 25 augusti 2025, kl 06:01
Många svenskar dricker mer än vanligt på semestern. För en del är det svårt att dra ner på alkoholen när vardagen tar vid. Men det finns knep. Foto: Colourbox

Sommar är resor, grillkvällar och för en del mer vin och öl än till vardags. Men många bäckar små sliter på hälsan och humöret. 

Enligt IQ:s undersökning dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern. Var fjärde (26 procent) dricker mer än de på förhand tänkt. Så många som 40 procent tycker att någon annans drickande påverkar dem negativt. 

"Oroväckande och bör tas på allvar" 

Mojtaba Ghodsi.
Mojtaba Ghodsi, vd IQ. Foto: Fredrik Hjerling

– För de allra flesta är det inga problem att under en period öka sitt drickande. Men att så pass många har druckit mer än de planerat och på ett sätt som gör att de till och med ifrågasätter sitt eget drickande bör tas på allvar. Att nästan varannan dessutom påverkats negativt av någon annans drickande är oroväckande, säger Mojtaba Ghodsi, vd för IQ i ett uttalande.

De flesta kan minska drickandet på egen hand när semestern är över och vardagens rutiner tar vid. 

– Men om det inte går ska man inte vara rädd för att söka hjälp, säger Mojtaba Ghodsi.

IQ:s undersökning av alkoholvanor 

Fyra av tio (39 procent) dricker varannan dag eller oftare under semestern.

Var fjärde (26 procent) dricker mer än de på förhand tänkt. 

Drygt fyra av tio (44 procent) har påverkats negativt av andras drickande.

Var sjätte (17 procent) har ifrågasatt sitt eget drickande.

Var femte (21 procent) dricker alkohol för att varva ner på sommarsemestern.

Drygt hälften (56 procent) dricker mer alkohol under en utlandssemester jämfört med semester hemma.

Källa: IQ:s enkät med drygt tusen svenskar i juli 2025. 
IQ är ett dotterbolag till Systembolagethttps://www.iq.se/

Här är varningssignalerna

En som jobbar med behandling av skadligt bruk av alkohol, droger och spel om pengar är Moa Carlstedt, socionom och behandlare, på Öppenvård Vuxna Gustav i Malmö stad. 

Vilka är varningssignalerna att det är svårt att dricka mindre?

moa_carlstedt
Moa Carlstedt. Foto: Privat

– De kan vara subtila, som att man tänker mycket på alkohol och känner ett sug efter att dricka, även vid tillfällen man inte brukar göra det, efter jobbet till exempel. Ett annat vanligt tecken är att man dricker mer än vad man planerat eller bestämt sig för.

Beroende kännetecknas av flera saker, som toleransökning, abstinens och att man har svårt att kontrollera sitt drickande. Att fortsätta dricka trots negativa konsekvenser för sig själv och andra är också ett tecken på att ett beroende kan ha utvecklats. Undanhåller du drickandet, eller dricker stora mängder ensam kan det vara en riskfaktor enligt Moa Carlstedt. 

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring. Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka? 

När det gäller personer omkring en som dricker för mycket är rådet att våga kommunicera sin oro. 

– Det finns ofta en rädsla för att tränga sig på eller vara obekväm. Prata utifrån dig själv, vad du ser och att du känner en oro. Våga fråga: Hur mår du? Det finns mycket tabu kring skadligt bruk, en drivkraft för mig i mitt jobb är att minska det tabut. 

TIPS FÖR ATT MINSKA DITT DRICKANDE

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern? Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Drick ”varannan vatten” . Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Tips från Moa Carlstedt på Öppenvård Vuxna Gustav i Malmö stad.

Hur mycket är lagom?

Alkoholprofilen.se kan du göra ett test kring ditt drickande. Alkoholsnacket.se är en sida för dig som är orolig för någon annans alkoholvanor. 

Här finns mer support

  • Alkoholhjalpen.se. Anonymt stöd i forum, i självhjälpsprogram och stöd på telefon 020-84 44 48.
  • Ideella organisationer, till exempel Anonyma alkoholister.
  • Du kan besöka vårdcentralen.
  • Socialtjänsten i din kommun kan erbjuda samtal.
  • Företagshälsovården, om det finns på ditt jobb.
  • En beroendemottagning
Hälsa

Det vinner du på en vit månad

Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Det vinner du på en vit månad
Kompisar cyklar i skogen
Det vinner du på en vit månad
Hälsa

Amelia är introvert på supersocialt jobb

Amelia Lesniewicz är introvert. Ändå har hon ett socialt yrke som HR-specialist.
– Fika kan jag hoppa över många gånger, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad 19 augusti 2025, kl 06:01
Amelia Lesniewicz
Amelia Lesniewicz är introvert i ett socialt yrke som rekryterare. Det gör att hon behöver avskärma sig i bland för att värna sin energi genom att jobba hemma, eller hoppa fikan. Hon pratar sällan om sitt privatliv med kollegor. Foto: Johan Bävman

Som ung kände sig Amelia Lesniewicz lite annorlunda och blyg. Först i vuxen ålder har hon insett att hon är introvert med stort behov av egen tid och mindre social kontakt än extroverta. 

– Jag har en rik inre värld och behöver vara själv för att reflektera och ladda batterierna. Jag älskar människor, men privat är jag en person som gärna tar det lugnare, säger hon. 

Hon har ingen full social kalender på fritiden, hoppar gärna över fika och gillar att vara hemma, läsa och skriva. Genom åren har hon läst om introverta personer och känt igen sig i personlighetsdraget. 

– Nu förstår jag mig själv. Jag behöver mitt space och det är viktigare än en social kalender, säger hon. 

”Jobbet är ett sätt för mig att bli inkluderad”

Arbetet inom HR med människorna på en arbetsplats står i skarp kontrast till hennes privata personlighet. 

Amelia Lesniewicz.
Amelia Lesniewicz. Foto: Johan Bävman

– Jobbet är ett sätt för mig att bli inkluderad i ett sammanhang, även om jag är den som är lite utanför, säger Amelia Lesniewicz. 

Hon har arbetat på flera arbetsplatser inom HR genom åren och tror hon uppfattas som mer social på jobbet än hon känner sig. 

– Vi går alla in i olika roller och identifierar oss med en jobbidentitet. Den privata delen lämnar jag hemma. Jag vet vilka förväntningar som finns på mig i mitt yrke och levererar, men jag springer inte på stan och träffar kompisar efter jobbet. 

Hon är inte heller den som berättar om privatlivet på arbetsplatsen, möjligen för enstaka kollegor om en genuin vänskap växt fram. 

– Annars försöker jag hålla det livet utanför. 

Anpassar arbetsmiljön avskärmar sig 

För att trivas i ett socialt jobb behöver hon planera dagarna utifrån sitt behov av att avskärma sig lite från andra för att få ny energi. Har hon hållit en halvdagsutbildning behöver hon jobba hemma dagen därpå.

Hybridarbetet två dagar i veckan har bara varit positivt för henne. Efter pandemin insåg hon hur mycket energi det tog att bege sig till kontoret varje dag. 

– Jag är mer effektiv hemma. Så känner nog många, men särskilt introverta, säger hon.

Amelias tycker inte att hennes lågmälda personlighet hindrat henne i arbetssökandet. Hon har alltid kunnat marknadsföra sig och är inte blyg. 

– Jag är mig själv och framhäver mina förmågor. Jag vet vad jag går för, vet mina kompetenser och är trygg i mig själv. 

Har du någonsin känt dig förbigången på jobbet som introvert?

– Ja, det har kanske hänt att jag har haft en idé som jag delat med mig till någon och den personen har tagit vidare min idé till ett möte.  

Att prata på ett gruppmöte spontant är inget hon gillar, men hon har övat. 

– Jag är mycket modigare och mer medveten i dag. 

”Fika kan jag hoppa över många gånger”

En annan utmaning är att jobba i öppna sorliga kontorslandskap. 

– Jag sätter mig gärna i ett eget rum. Jag kan inte ha någon som pratar med mig konstant eller avbryter mig, vilket vi tyvärr många gånger gör i landskap. 

Fikar du på jobbet?

– Fika kan jag hoppa över många gånger, särskilt i ett nyare sammanhang. Då sitter jag hellre vid min skärm och säger ”jag har mycket att göra”.

Äter du gemensam lunch?

– Ja, jag tycker om att luncha med mina kollegor, men jag går ut och äter själv ibland.

Har inte sagt något på jobbet

Amelia Lesniewicz
Amelia Lesniewicz är HR-specialist. Foto: Johan Bävman

Amelia Lesniewicz har aldrig sagt på jobbet att hon ser sig som introvert. 

– De hade blivit förvånade, jag går in i mina jobbroller, tycker om människor och uppfattas nog som social, säger hon. 

Men hon lyssnar hellre än hon pratar och lyfter fram styrkorna med en mer lågmäld social kompetens. 

– Jag är analytisk och reflekterad, har empati och förståelse för helheten. Jag kan se saker ur andras perspektiv och hitta bra lösningar. 

 Viktigt att se introverta vid rekrytering

Att vara introvert är inget att skämmas för, tycker hon, tvärtom. 

– Det är inte fult eller dåligt. Jag är lika bra i mitt yrke för det. 

I yrket som rekryterare tänker hon också på att det kan vara klokt att träffa en mer tystlåten person flera gånger för att få en reell uppfattning om kandidaten. 

– Jag som rekryterare har ett ansvar att inkludera introverta och få dem att känna sig trygga på intervjun i en miljö som passar dem. En enda intervju kanske inte säger allt, då kanske vi missgynnar någon som är jätteduktig.

Testa dig: Är du introvert? 

Vad brukar du göra när du inte behöver göra något alls? 

  1. Lägger mig i badkaret med en bok.
  2. Ringer / messar en kompis.
  3. Svårt att välja. Beror på. 

Svar: 1) Du är troligen introvert. 2) Du är troligen extrovert 3) Du är troligen ambivert – mitt emellan. Obs: Testet ger bara en fingervisning.

Läs mer: Handbok för introverta: karriären, familjen, relationerna av Linus Jonkman