Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Maten som vässar din hjärna

Med rätt mat – och vid rätt tidpunkt – kan du förbättra både din kreativitet och arbetskapacitet.
Publicerad
nötter
Nötter innehåller fleromättade fetter som bland annat ökar hjärnans flexibilitet.

Går det att äta sig smart och kreativ? – Ja. Genom att välja rätt mat kan du vässa såväl tankeverksamhet som arbetskapacitet, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, som är professor i medicinsk fysiologi vid Lunds universitet.

Hon forskar kring aptitreglering och energibalans och vet att det även spelar in hur och när du äter för att kunna prestera på topp under arbetsdagen.

Själv börjar hon dagen med en tallrik fil med havregryn och bär. Långsamma kolhydrater som mättar hela förmiddagen. Andra frukostalternativ som gör oss laddade för en intensiv dag på kontoret är till exempel müsli, hårt bröd, nötter och frön.

– Hjärnan blir stimulerad av att tugga. Dessutom minskar tuggandet stress, förklarar Charlotte Erlanson-Albertsson.


Inte hälsosamt att småäta

Däremot är hon ingen förespråkare av ett ständigt småätande.

– Det räcker med att äta två eller tre gånger om dagen. Kroppen måste hinna förbränna det vi tillför. Men många äter numera i stort sett dygnet runt och det skapar ohälsosamma toppar och dalar i blodsockerkurvan.

Hon tar också avstånd från fastande och ”svältdieter” som exempelvis 5:2, vilken innebär att man kraftigt begränsar intaget av kalorier två dagar i veckan och äter normalt de övriga fem dagarna.

– Dieter med fasta gör dig ofta okoncentrerad och trött. Å andra sidan är det inte fel att vara lite lagom hungrig. Det ökar kreativiteten och minneskapaciteten, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Den evolutionära förklaringen till det är att kroppen vid hunger frisätter dopamin som gör oss målinriktade, ursprungligen i syfte att vi snabbt skulle hitta föda. Därför kan ett möte strax innan lunch få oss att bli effektiva, ägna mindre tid åt oväsentligheter och komma till saken, för att vi sedan ska kunna äta.

Men en förutsättning för kreativitet är att blodsockret, det vill säga glukosnivån, inte är i botten. Om det är för lågt blir vi energifattiga, låga och deprimerade.

– Drick ett glas färskpressad juice eller ta en kopp te med honung när energinivån dippar, tipsar hon.

Att tänka och ha ett tydligt fokus ökar ämnesomsättningen, vilket i sin tur kräver energi. Därför är det också av högsta vikt att äta rätt.


Lättsmält mat hjälper hjärnan

En bra tumregel är att maten ska vara lättsmält. Annars går kroppens resurser till att bryta ner födan i mag- och tarmkanalen. Och ju mer magen jobbar, desto mindre energi får hjärnan. Du blir trögtänkt, däst och trött.

– Ät så att hungern släcks, men utan att bli proppmätt. Ett råd är att lägga upp allt vad du ska äta på tallriken och sedan inte ta om. En matlåda till lunch är bra eftersom du då kan styra både vad och hur mycket du ska äta, säger hon.

Charlotte Erlanson-Albertsson rekommenderar att måltiderna följer en tallriksmodell med hälften grönsaker, en fjärdedel potatis/ris och en fjärdedel fågel/fisk/kött.

Hon framhåller också den stora betydelsen av att äta fleromättade fetter, som finns i fisk, nötter, avokado samt raps- och olivolja.

– Fleromättade fetter påverkar hjärnans flexibilitet och undersökningar visar att demenssjukdomar som alzheimer kan bero på brist på fleromättade fetter. Studier visar att 75 procent av alla äldre har brist på dessa fetter, framhåller hon.

Charlotte Erlanson-Albertsson rekommenderar starkt att äta fisk, eller annan föda som är rik på fleromättade fetter, minst tre gånger i veckan.

– I annat fall kan kosttillskott med omega-3 vara ett alternativ för få i sig de fleromättade fetter som hjärnan behöver för att må bra.

/Gertrud Dahlberg

Hjärnan slukar energi

  • 25 procent av den energi du får i dig går till att hålla i gång hjärnan.
  • Hjärnan, och andra organ i kroppen, gillar fisk, nötter, olivolja och grönsaker. Fettsyror, som omega-3, har positiv effekt genom att göra hjärnan mer plastisk och förbättra kommunikationen mellan nervcellerna. Fleromättade fetter gör dig smartare, helt enkelt.
  • Hjärnan mår också bra av hallon, blåbär och svarta vinbär som är rika på polyfenoler, ämnen som förbättrar blodflödet i hjärnan och nervernas funktion. Polyfenoler finns även i annan frukt och i grönt te, rödvin, kaffe, choklad, oliver och nötter.
  • Grönsaker håller både kropp och knopp på topp. Men skippa alltför mycket råkost, kroppen tar upp näring bättre från varm mat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.