Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Spara pengar: Så gör du billiga matlådor

Vill du dra ner på matkostnaderna? Genom att göra matlådor kan du spara upp till 15 000 kronor på ett år. Läs tipsen för billiga inköp och smarta storkok att ta med till jobbet.
Elisabeth Brising Publicerad 13 oktober 2022, kl 10:34
Matlådor.
Det är snåla tider. Men du kan spara 15 000 kronor per år på att ta med matlådor till jobbet i stället för att äta ute. Foto: Claudio Bresciani/TT

Det finns många tusenlappar att spara genom att ta med matlåda till jobbet. Om du jobbar 45 veckor per år och äter lunch ute för 100 kronor per arbetsdag blir det hela 22 500 kronor på ett år beräknar ICA-banken. 

Enligt Konsumentverket kostar en hemlagad lunch i snitt 33 kronor, vilket skulle bli 7 425 kronor på ett år. Mellanskillnaden du sparar blir drygt 15 000 lax – inte i fisk utan i svenska stålar.

Medtagen mat är dessutom bättre både för miljön och hälsan – svinnet blir mindre och du vet exakt vad du stoppar i dig. Gör storkok på helgen och frys in så spar du tid och energi – du behöver inte tänka så mycket på vad du ska äta eller laga för mat under veckorna.

Ta hjälp av kollegorna

Om du tycker det är svårt att hålla ut med matlådorna kan du slå dig ihop med några kollegor som också vill äta mer hemlagat. Dela recept och klappa varandra på axeln. Just nu är inflationen rekordhög och matpriserna har dragit i väg rejält. Men det finns knep för att hålla igen på livsmedelskontot.

Gör storkok från grunden

Du tjänar alltid på att laga så mycket som möjligt själv från grunden. Hemlagade storkok blir både godare och billigare än halvfabrikat. Ett annat tips är att dra ner på mängden protein i måltiderna eftersom kött och fisk är det som kostar mest. Om proteinet skärs i tunna skivor går det också åt mindre.

Kolla priser med förstoringsglas

När du handlar i butik finns det mycket du kan göra för att inte komma hem med onödiga plånbokshål. Planera dina inköp och ta god tid på dig i affären. Titta på jämförpris, kilopris och styckepris för olika märken, särskilt vid rea. En luring är att butikerna säljer vissa varor till kilopris och andra till styckepris. Det kan till exempel bli billigare per kilo att köpa två ekologiska zucchini än två ”vanliga” för reapriset 20 kronor.

Spring runt i affärer

Bli en butiksråtta. Handla i mer än en matbutik. Alla kedjor har lockpriser så plocka russinen ur kakan. Och köp mycket när det är billigt. Om de krossade tomaterna är prisvärda - köp inte två förpackningar utan tio.

Du kan också jämföra priser i appen Matpriskollen som visar veckans matpriser och extrapriser i olika affärer. På sidor som Matsmart.se och Överskottsbolaget kan du också leta fynd. 

Titta efter kort bäst-före-datum

Leta efter livsmedel med kort datum som reas till halva priset. Förr kunde det ge lite snåljåpsstämpel att köpa till halvpris, men i dag är du en klimathjälte.

När du lagar mat - återanvänd alla rester i rätter som pajer, pizza, soppor, grytor och omelett till exempel. I Sverige slänger vi i snitt 35 kilo mat per år och person och häller ut 18 kilo mat och dryck i vasken. Majoriteten av all mat som slängs kastas i hushållen.

Frys till exempel in bröd, mjölk och riven ost med kort datum om du inte hinner glufsa i dig allt i tid. Du kan också skaffa en vakuumförpackare för några hundralappar. Den förlänger matens hållbarhet upp till fem gånger och gör att fryst mat inte blir frostskadad.

Ekonomi

Unionen: Så påverkas du av räntebeskedet

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 4 procent. Unionens chefsekonom reder ut vad beskedet innebär för dig som löntagare.
Ola Rennstam Publicerad 23 november 2023, kl 13:24
Peter Brännemo, Unionen.
Att räntan lämnas oförändrad är ett välkommet besked som gör att löntagarna kan börja se ett ljus i tunneln kring sin privatekonomi, menar Unionens chefsekonom Tobias Brännemo. Foto: Peter Knutson/Fredrik Sandberg/TT.

Efter att ha höjt den så kallade styrräntan åtta gånger sedan förra våren väljer Riksbanken nu en annan inriktning. Styrräntan förblir oförändrad på 4,0 procent.

Det är ett besked som välkomnas av många ekonomiska experter. Unionens chefsekonom Tobias Brännemo är en av dem:

– Det är jättebra att Riksbanken inte går vidare med fler räntehöjningar, vilket är precis det som vi efterfrågat. Vi har signalerat att de höjningar som man redan har genomfört har börjat få negativa effekter på arbetsmarknaden. Nu när inflationen så tydligt är på väg ner är det helt rätt beslut, säger han.

Vad innebär dagens besked konkret för mig som löntagare? 

– Vi löntagare är pressade av den höga inflationen och de räntehöjningar som redan genomförts. Risken vid ytterligare en höjning hade varit att effekten på jobben skulle bli större. Om man redan har en pressad ekonomi ska man inte dessutom behöva vara orolig för att bli av med jobbet. Så detta är ett välkommet besked som gör att löntagarna kan börja se ett ljus i tunneln kring sin privatekonomi.

Tobias Brännemo anser att dagens ränta är på en för hög nivå men poängterar att en räntesänkning hade varit en för drastisk omsvängning i nuläget.

– Unionens bild är de senaste räntehöjningarna som genomförts har gjorts i onödan. Riksbanken säger själva i sin prognos att räntan kommer sänkas om två år men vi anser den kommer att behöva ske betydligt tidigare än så, säger han.

Ser du några farhågor med dagens beslut från Riksbanken?

– Nej inga alls. Det skulle bara varit om inflationen inte var på väg ner - och där är vår bedömning att det är den. Det viktigaste nu, efter en period av reallönesänkningar, är att komma tillbaka till reallöneökningar.

Så sammanfattningsvis - kan löntagarna förvänta sig reallöneökningar nästa år? 

– Ja, det är vår bedömning. Men det kommer att bero på hur mycket inflationen sjunker och i vilken takt det sker.

Risk med för snabba svängningar

Enligt Riksbankens prognos finns det en risk att man höjer räntan framöver om inflationen inte sjunker tillräckligt. Men från Unionens håll anser man det scenariot som osannolikt. 

– Riksbanken har behov av att skicka en sådan signal. Den ekonomiska utvecklingen gynnas av en långsiktighet och förutsägbarhet och därför finns risker med att göra för snabba omsvängningar, säger Tobias Brännemo.

För att ge löntagarperspektivet större utrymme i den ekonomiska debatten har Unionen, tillsammans med fyra andra fack*, bildat en skuggdirektion som analyserar läget i svensk ekonomi. Den fackliga skuggdirektionens analyser sänds som en podd samma vecka som Riksbanken lämnar nya räntebesked.

*Akavia, LO, Saco samt tankesmedjan Arena idé.