Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Spara pengar: Så gör du billiga matlådor

Vill du dra ner på matkostnaderna? Genom att göra matlådor kan du spara upp till 15 000 kronor på ett år. Läs tipsen för billiga inköp och smarta storkok att ta med till jobbet.
Elisabeth Brising Publicerad
Matlådor.
Det är snåla tider. Men du kan spara 15 000 kronor per år på att ta med matlådor till jobbet i stället för att äta ute. Foto: Claudio Bresciani/TT

Det finns många tusenlappar att spara genom att ta med matlåda till jobbet. Om du jobbar 45 veckor per år och äter lunch ute för 100 kronor per arbetsdag blir det hela 22 500 kronor på ett år beräknar ICA-banken. 

Enligt Konsumentverket kostar en hemlagad lunch i snitt 33 kronor, vilket skulle bli 7 425 kronor på ett år. Mellanskillnaden du sparar blir drygt 15 000 lax – inte i fisk utan i svenska stålar.

Medtagen mat är dessutom bättre både för miljön och hälsan – svinnet blir mindre och du vet exakt vad du stoppar i dig. Gör storkok på helgen och frys in så spar du tid och energi – du behöver inte tänka så mycket på vad du ska äta eller laga för mat under veckorna.

Ta hjälp av kollegorna

Om du tycker det är svårt att hålla ut med matlådorna kan du slå dig ihop med några kollegor som också vill äta mer hemlagat. Dela recept och klappa varandra på axeln. Just nu är inflationen rekordhög och matpriserna har dragit i väg rejält. Men det finns knep för att hålla igen på livsmedelskontot.

Gör storkok från grunden

Du tjänar alltid på att laga så mycket som möjligt själv från grunden. Hemlagade storkok blir både godare och billigare än halvfabrikat. Ett annat tips är att dra ner på mängden protein i måltiderna eftersom kött och fisk är det som kostar mest. Om proteinet skärs i tunna skivor går det också åt mindre.

Kolla priser med förstoringsglas

När du handlar i butik finns det mycket du kan göra för att inte komma hem med onödiga plånbokshål. Planera dina inköp och ta god tid på dig i affären. Titta på jämförpris, kilopris och styckepris för olika märken, särskilt vid rea. En luring är att butikerna säljer vissa varor till kilopris och andra till styckepris. Det kan till exempel bli billigare per kilo att köpa två ekologiska zucchini än två ”vanliga” för reapriset 20 kronor.

Spring runt i affärer

Bli en butiksråtta. Handla i mer än en matbutik. Alla kedjor har lockpriser så plocka russinen ur kakan. Och köp mycket när det är billigt. Om de krossade tomaterna är prisvärda - köp inte två förpackningar utan tio.

Du kan också jämföra priser i appen Matpriskollen som visar veckans matpriser och extrapriser i olika affärer. På sidor som Matsmart.se och Överskottsbolaget kan du också leta fynd. 

Titta efter kort bäst-före-datum

Leta efter livsmedel med kort datum som reas till halva priset. Förr kunde det ge lite snåljåpsstämpel att köpa till halvpris, men i dag är du en klimathjälte.

När du lagar mat - återanvänd alla rester i rätter som pajer, pizza, soppor, grytor och omelett till exempel. I Sverige slänger vi i snitt 35 kilo mat per år och person och häller ut 18 kilo mat och dryck i vasken. Majoriteten av all mat som slängs kastas i hushållen.

Frys till exempel in bröd, mjölk och riven ost med kort datum om du inte hinner glufsa i dig allt i tid. Du kan också skaffa en vakuumförpackare för några hundralappar. Den förlänger matens hållbarhet upp till fem gånger och gör att fryst mat inte blir frostskadad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.