Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Spara pengar: Så gör du billiga matlådor

Vill du dra ner på matkostnaderna? Genom att göra matlådor kan du spara upp till 15 000 kronor på ett år. Läs tipsen för billiga inköp och smarta storkok att ta med till jobbet.
Elisabeth Brising Publicerad
Matlådor.
Det är snåla tider. Men du kan spara 15 000 kronor per år på att ta med matlådor till jobbet i stället för att äta ute. Foto: Claudio Bresciani/TT

Det finns många tusenlappar att spara genom att ta med matlåda till jobbet. Om du jobbar 45 veckor per år och äter lunch ute för 100 kronor per arbetsdag blir det hela 22 500 kronor på ett år beräknar ICA-banken. 

Enligt Konsumentverket kostar en hemlagad lunch i snitt 33 kronor, vilket skulle bli 7 425 kronor på ett år. Mellanskillnaden du sparar blir drygt 15 000 lax – inte i fisk utan i svenska stålar.

Medtagen mat är dessutom bättre både för miljön och hälsan – svinnet blir mindre och du vet exakt vad du stoppar i dig. Gör storkok på helgen och frys in så spar du tid och energi – du behöver inte tänka så mycket på vad du ska äta eller laga för mat under veckorna.

Ta hjälp av kollegorna

Om du tycker det är svårt att hålla ut med matlådorna kan du slå dig ihop med några kollegor som också vill äta mer hemlagat. Dela recept och klappa varandra på axeln. Just nu är inflationen rekordhög och matpriserna har dragit i väg rejält. Men det finns knep för att hålla igen på livsmedelskontot.

Gör storkok från grunden

Du tjänar alltid på att laga så mycket som möjligt själv från grunden. Hemlagade storkok blir både godare och billigare än halvfabrikat. Ett annat tips är att dra ner på mängden protein i måltiderna eftersom kött och fisk är det som kostar mest. Om proteinet skärs i tunna skivor går det också åt mindre.

Kolla priser med förstoringsglas

När du handlar i butik finns det mycket du kan göra för att inte komma hem med onödiga plånbokshål. Planera dina inköp och ta god tid på dig i affären. Titta på jämförpris, kilopris och styckepris för olika märken, särskilt vid rea. En luring är att butikerna säljer vissa varor till kilopris och andra till styckepris. Det kan till exempel bli billigare per kilo att köpa två ekologiska zucchini än två ”vanliga” för reapriset 20 kronor.

Spring runt i affärer

Bli en butiksråtta. Handla i mer än en matbutik. Alla kedjor har lockpriser så plocka russinen ur kakan. Och köp mycket när det är billigt. Om de krossade tomaterna är prisvärda - köp inte två förpackningar utan tio.

Du kan också jämföra priser i appen Matpriskollen som visar veckans matpriser och extrapriser i olika affärer. På sidor som Matsmart.se och Överskottsbolaget kan du också leta fynd. 

Titta efter kort bäst-före-datum

Leta efter livsmedel med kort datum som reas till halva priset. Förr kunde det ge lite snåljåpsstämpel att köpa till halvpris, men i dag är du en klimathjälte.

När du lagar mat - återanvänd alla rester i rätter som pajer, pizza, soppor, grytor och omelett till exempel. I Sverige slänger vi i snitt 35 kilo mat per år och person och häller ut 18 kilo mat och dryck i vasken. Majoriteten av all mat som slängs kastas i hushållen.

Frys till exempel in bröd, mjölk och riven ost med kort datum om du inte hinner glufsa i dig allt i tid. Du kan också skaffa en vakuumförpackare för några hundralappar. Den förlänger matens hållbarhet upp till fem gånger och gör att fryst mat inte blir frostskadad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.