Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Spara pengar: Så gör du billiga matlådor

Vill du dra ner på matkostnaderna? Genom att göra matlådor kan du spara upp till 15 000 kronor på ett år. Läs tipsen för billiga inköp och smarta storkok att ta med till jobbet.
Elisabeth Brising Publicerad
Matlådor.
Det är snåla tider. Men du kan spara 15 000 kronor per år på att ta med matlådor till jobbet i stället för att äta ute. Foto: Claudio Bresciani/TT

Det finns många tusenlappar att spara genom att ta med matlåda till jobbet. Om du jobbar 45 veckor per år och äter lunch ute för 100 kronor per arbetsdag blir det hela 22 500 kronor på ett år beräknar ICA-banken. 

Enligt Konsumentverket kostar en hemlagad lunch i snitt 33 kronor, vilket skulle bli 7 425 kronor på ett år. Mellanskillnaden du sparar blir drygt 15 000 lax – inte i fisk utan i svenska stålar.

Medtagen mat är dessutom bättre både för miljön och hälsan – svinnet blir mindre och du vet exakt vad du stoppar i dig. Gör storkok på helgen och frys in så spar du tid och energi – du behöver inte tänka så mycket på vad du ska äta eller laga för mat under veckorna.

Ta hjälp av kollegorna

Om du tycker det är svårt att hålla ut med matlådorna kan du slå dig ihop med några kollegor som också vill äta mer hemlagat. Dela recept och klappa varandra på axeln. Just nu är inflationen rekordhög och matpriserna har dragit i väg rejält. Men det finns knep för att hålla igen på livsmedelskontot.

Gör storkok från grunden

Du tjänar alltid på att laga så mycket som möjligt själv från grunden. Hemlagade storkok blir både godare och billigare än halvfabrikat. Ett annat tips är att dra ner på mängden protein i måltiderna eftersom kött och fisk är det som kostar mest. Om proteinet skärs i tunna skivor går det också åt mindre.

Kolla priser med förstoringsglas

När du handlar i butik finns det mycket du kan göra för att inte komma hem med onödiga plånbokshål. Planera dina inköp och ta god tid på dig i affären. Titta på jämförpris, kilopris och styckepris för olika märken, särskilt vid rea. En luring är att butikerna säljer vissa varor till kilopris och andra till styckepris. Det kan till exempel bli billigare per kilo att köpa två ekologiska zucchini än två ”vanliga” för reapriset 20 kronor.

Spring runt i affärer

Bli en butiksråtta. Handla i mer än en matbutik. Alla kedjor har lockpriser så plocka russinen ur kakan. Och köp mycket när det är billigt. Om de krossade tomaterna är prisvärda - köp inte två förpackningar utan tio.

Du kan också jämföra priser i appen Matpriskollen som visar veckans matpriser och extrapriser i olika affärer. På sidor som Matsmart.se och Överskottsbolaget kan du också leta fynd. 

Titta efter kort bäst-före-datum

Leta efter livsmedel med kort datum som reas till halva priset. Förr kunde det ge lite snåljåpsstämpel att köpa till halvpris, men i dag är du en klimathjälte.

När du lagar mat - återanvänd alla rester i rätter som pajer, pizza, soppor, grytor och omelett till exempel. I Sverige slänger vi i snitt 35 kilo mat per år och person och häller ut 18 kilo mat och dryck i vasken. Majoriteten av all mat som slängs kastas i hushållen.

Frys till exempel in bröd, mjölk och riven ost med kort datum om du inte hinner glufsa i dig allt i tid. Du kan också skaffa en vakuumförpackare för några hundralappar. Den förlänger matens hållbarhet upp till fem gånger och gör att fryst mat inte blir frostskadad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”

Närbild på två kuvert eller papper med CSN:s röda logotyp, som illustrerar studielån och återbetalning.
Enligt CSN skulle fler kunna nyttja möjligheten att betala in mindre pengar för sina studielån. Foto: Jessica Gow/TT

Av 1,5 miljoner återbetalningsskyldiga låntagare hos CSN får ungefär sex procent varje år en skuld överlämnad till Kronofogden. Den som har svårt att betala tillbaka på sitt studielån har möjlighet att ansöka om att betala mindre. Det kan exempelvis vara om du har låg inkomst, är beroende av försörjningsstöd eller får sjukersättning från Försäkringskassan. Trots det är det få som utnyttjar möjligheten.

 Av alla som får studieskulder överlämnade till Kronofogden är det bara en av tio som ansöker. Enligt myndighetens egna genomgång skulle en av fyra haft rätt att slippa betala helt under året, om de ansökt.

 

Då kan du ansöka om att betala mindre till CSN

  • Om du är beroende av försörjningsstöd under minst tre månader i följd.
  • Om du får hel aktivitets- eller sjukersättning från Försäkringskassan (din totala inkomst får inte vara högre än garantinivån, vilket 2026 motsvarar 164 576 kronor).
  • Om du har tillfälligt begränsad betalningsförmåga på grund av oförutsedda händelser.
  • Om din inkomst är låg.
  • Om du studerar med studiemedel från CSN.
  • Om du gör värnplikt eller går en utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

 

När kan CSN skriva av lånet helt?

  • CSN skriver av ditt lån det året du fyller 68 eller 72 år om du har följt din betalningsplan. (De olika åldersgränserna beror på om du fått ditt lån utbetalat före eller efter 2022)
  • Vid dödsfall.
  • Om du har hel sjukersättning och din årsinkomst inte är högre än ett visst belopp.
  • Om du får en skada som innebär att du inte kommer att ha nytta av den utbildning du tagit lån för.
  • Om du fått en funktionsnedsättning som förlängt din studietid.

Vad gör CSN?

CSN (Centrala studiestödsnämnden) är den myndighet som administrerar och betalar ut studiestöd, studielån och bidrag till personer som studerar. 
 

  • Ansökningshantering: Tar emot ansökningar och beslutar om studiemedel.
  • Studiemedel: Beviljar och betalar ut bidrag och lån för studier på gymnasienivå, komvux, yrkeshögskola och universitet/högskola.
  • Kontroll av studier: Säkerställer att studerande uppfyller kraven på studietakt och studieresultat.
  • Återbetalning: Administrerar återbetalningen av studielån när studierna är avslutade.
  • Speciallån: Hanterar körkortslån och hemutrustningslån.

Källa: CSN