Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Många tjänstemän sitter ner tio timmar per dag

Vi sitter mer och mer under dagarna. En undersökning visar att många arbetstagare – framför allt högutbildade – sitter stilla mer än tio timmar per dag.
Oscar Broström Publicerad
Man sitter ner vid sin dator.
Många sitter sig genom dagarna. Brist på rörelse ökar risken för fysiska besvär, sjukdomar och i förlängningen tidig död Foto: Vidar Ruud/NTB

Falck Previa, ett företag inom företagshälsa, har kartlagt 34 000 medarbetare för att undersöka hur mycket de sitter ner per dag. Resultatet är för en stor del illavarslande.

Nästan 10 000 uppger att de sitter ner sju till nio timmar per dag. Drygt 5 000 uppger att de sitter ner tio till tolv timmar per dag. Forskning har visat att mycket stillasittande kan utgöra en hälsorisk.

– Vi har byggt bort mycket av vår vardagsmotion. Idag kan vi beställa mat till dörren, åka bil till jobbet och ta hissen i stället för trapporna. Det gör att många måste planera för rörelse, det är inte något som bara sker, säger Åsa Miemois, hälsoutvecklare på Falck Previa, i en kommentar.

Hur mycket man sitter ner har delvis en koppling till utbildningsgrad, enligt undersökningen. Ju högre utbildning medarbetaren har, desto mer sitter den ner. Stillasittandet för de som gått på högskola eller universitet – en grupp som innehåller en stor del tjänstemän – är i genomsnitt kring åtta timmar per dag.

”Många vill röra sig mer”

I en del av undersökningen har de medverkande fått svara på hur tillfreds de är med sin rörelsenivå. Inte helt oväntat är de svarande mindre nöjda med hur mycket de rör på sig, ju mer de sitter ner.

– Många medarbetare uttrycker att de vill röra sig mer, men de orkar inte och hinner inte. Därför är det bra när det finns förutsättningar till rörelse på arbetsplatsen. Företag som investerar i friskvård och stöttande insatser för rörelse får dessutom många gånger tillbaka det genom ökad produktivitet och minskad sjukfrånvaro, säger Åsa Miemois.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.