Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Många tjänstemän sitter ner tio timmar per dag

Vi sitter mer och mer under dagarna. En undersökning visar att många arbetstagare – framför allt högutbildade – sitter stilla mer än tio timmar per dag.
Oscar Broström Publicerad
Man sitter ner vid sin dator.
Många sitter sig genom dagarna. Brist på rörelse ökar risken för fysiska besvär, sjukdomar och i förlängningen tidig död Foto: Vidar Ruud/NTB

Falck Previa, ett företag inom företagshälsa, har kartlagt 34 000 medarbetare för att undersöka hur mycket de sitter ner per dag. Resultatet är för en stor del illavarslande.

Nästan 10 000 uppger att de sitter ner sju till nio timmar per dag. Drygt 5 000 uppger att de sitter ner tio till tolv timmar per dag. Forskning har visat att mycket stillasittande kan utgöra en hälsorisk.

– Vi har byggt bort mycket av vår vardagsmotion. Idag kan vi beställa mat till dörren, åka bil till jobbet och ta hissen i stället för trapporna. Det gör att många måste planera för rörelse, det är inte något som bara sker, säger Åsa Miemois, hälsoutvecklare på Falck Previa, i en kommentar.

Hur mycket man sitter ner har delvis en koppling till utbildningsgrad, enligt undersökningen. Ju högre utbildning medarbetaren har, desto mer sitter den ner. Stillasittandet för de som gått på högskola eller universitet – en grupp som innehåller en stor del tjänstemän – är i genomsnitt kring åtta timmar per dag.

”Många vill röra sig mer”

I en del av undersökningen har de medverkande fått svara på hur tillfreds de är med sin rörelsenivå. Inte helt oväntat är de svarande mindre nöjda med hur mycket de rör på sig, ju mer de sitter ner.

– Många medarbetare uttrycker att de vill röra sig mer, men de orkar inte och hinner inte. Därför är det bra när det finns förutsättningar till rörelse på arbetsplatsen. Företag som investerar i friskvård och stöttande insatser för rörelse får dessutom många gånger tillbaka det genom ökad produktivitet och minskad sjukfrånvaro, säger Åsa Miemois.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.