Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Varannan anställd sitter still på jobbet

Nästan varannan anställd har ett stillasittande arbete. Mest stilla sitter kvinnor och medarbetare i åldern 40-49 år. Det visar en ny undersökning från företagshälsan Avonova.
Petra Rendik Publicerad
Aleksandr/Colourbox
Aleksandr/Colourbox

Avonova har på uppdrag av arbetsgivare runt om i landet tittat närmare på drygt 30 000 medarbetares hälsa. Kartläggningen visar på att många sitter stilla alldeles för mycket på jobbet. Värst är det för kvinnor där 45 procent svarar att de mycket ofta har ett stillasittande jobb, motsvarande siffra hos männen är 20 procent.

Nästan hälften av de tillfrågade, 48 procent, uppger att de ofta eller mycket ofta har ett stillasittande arbete. De som har minst fysiskt aktivitet på jobbet är medarbetare i åldersgruppen 40-49 år.

– Det här är oroande siffror, eftersom brist på rörelse ökar risken för fysiska besvär, sjukdomar och i förlängningen tidig död. När vi aktiverar våra muskler påverkas blodtrycket och andra funktioner i kroppen positivt, samtidigt som vi blir piggare och orkar mer, säger Salima Sakket Santikos, fysioterapeut och ergonom hos Avonova i ett pressmeddelande.

Hon anser att arbetsgivare kan göra mycket mer för att medarbetare ska få mer rörelse i vardagen och på jobbet. Salima tipsar om appar som påminner om att det är dags att ställa sig upp vid skrivbordet och att möten kan hållas gående.

Fler tips till medarbetare och chefer

 

  1. Stå på jobbet, gärna halva arbetstiden fördelat under kortare pass under dagen

  2. Prata i stället för att mejla. Då behöver du gå till din kollega.

  3. Jobba i sköna skor, det blir så mycket lättare att ta trapporna eller gå ett extra varv.

  4. Ha höjbara bord och kontorsstolar med gungfunktion.

  5. Sprid ut er på kontoret och i olika lokaler om möjligt. Alla behöver gå lite längre.

  6. Uppmuntra medarbetare att stå och gå, till exempel under möten.

Källa: Avonova

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.