Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Magnus Utvik

Som författare till tio böcker har du fått både bra och dålig kritik, och som recensent i SVT:s Gomorron Sverige berömmer och sågar du andras böcker.
Vilket är värst, att såra någon eller att bli sårad själv?
Eva Karlsson Publicerad

- Värst är att såra någon. Men det går inte som recensent att hela tiden tänka på att författaren inte ska bli sårad. Är en bok dålig är det min plikt mot SVT:s tittare att säga det och motivera det väl.

Om Magnus Utvik har en seg dag hemma och inte orkar läsa, då kan han tvinga sig att skriva. Sedan när han har skrivit två tre timmar tänker han: Nu har jag fyllt dagen med något som jag tycker är vettigt.

- När jag känner en meningslöshet kan jag hitta tillbaka i skrivandet. Förutom familjen är det skapandet som är meningen med livet.

Men en gång i tiden var det en extrem kommunistisk sekt som var meningen i livet för honom. När Magnus Utvik beskriver de tre åren i sin tionde bok Med Stalin som Gud stiger ångesten från boksidorna.

- När jag hade tappat tron på KPS blev jag väldigt deprimerad och gjorde självmordsförsök. Det var som att rycka undan mattan, jag hade ingenting att tro på, jag hade svikit många vänner, jag hade ingen flickvän, jag hade så många betalningsanmärkningar på min lägenhet att jag inte kunde byta till något annat och var tvungen att flytta från Göteborg och hem till Värnamo till mina föräldrar igen.

Men du hittade skrivandet?

- Jag började skriva dikter i tjugoårsåldern. Jag var en riktigt usel poet. Man tror att man bara kan sätta sig ner och skriva men det gäller att läsa mycket och se var ribban ligger. Jag läste Folke Isaksson, Sonja Åkesson, Kristina Lugn, Karl Vennberg, Mare Kandre, lånade hem travar, hämtade inspiration, lärde mig hur man bygger upp en dikt. Sedan plankade jag lite.

Efter ett par diktsamlingar kom du ut med romanen Hata regnet, hata livet, där huvudpersonen flyger till Grekland för att ta livet av sig.

- Ja, det var en riktig ångestbok. Gud vad jag mådde dåligt när jag skrev den. Men när jag hade skrivit klart kände jag mig faktiskt rätt okej. Att skriva är ju samtidigt självterapi.

Du har kallat dig själv för handelsresande i cancer.

- Jag skrev en bok om min fru som hade livmodercancer (Anna, min älskade) och efteråt gjorde jag femtio föredrag. I början lättade det, folk kunde gråta och jag grät själv, jag var alldeles slut efter varje föredrag. Men sedan blev det bara ångest av alltihopa. Mina ord gick ut i publiken och vände tillbaka och träffade mig.

Var alla litteraturkritiker lika välvilligt inställda till romanen som läsarna?

- Jag fick dåliga recensioner i både DN och Aftonbladet och en halvljummen i Expressen. Då sjönk jag rakt igenom jorden. Jag försökte analysera varför de hade skrivit som de hade gjort, men det tog mycket energi. Man måste tänka: den här människan gillar inte min bok, det är okej att jag är ledsen. Sedan får man gå vidare.

- Senare fick jag en bra recension i Svenska Dagbladet så det jämnade upp lite. Men en dålig recension mår man mycket sämre av än vad man blir glad av en bra. Det är synd att det är så, men människan är väl gjord på det sättet.

Är du avundsjuk på dem som säljer mer och får bättre recensioner än du?

- Jag kan vara avundsjuk på alla som är smalare, snyggare och säljer fler böcker än jag. Jag unnar bra författare framgång men jag kan samtidigt vara avundsjuk. Jag är inte rädd för den känslan. Jag tillåter mig att jag har den. Kanske kan avundsamheten lära mig något jag missat att göra i mitt eget liv.

Efter framgångarna med Anna, min älskade sa ditt förlag att du skulle passa på att skriva en bred roman och tjäna pengar.

- De säger aldrig tjäna pengar, men när de säger bredare roman så menar de en bok som har kommersiell potential. Jag försökte att skriva en manlig chick lit men efter hundra sidor lade jag ner det. Jag höll på i flera år och har 600-700 sidor med påbörjade manus. Till slut blev det en tunn bok: Pojke med cyklop. Handlingen är en drömsekvens som jag hittade i ett av manusen.

I prologen till Med Stalin som Gud skriver du: "Jag trodde att det skulle ta två veckor att lämna det bakom mig. Det tog tjugofem år. Därför är det först nu som jag orkar skriva den här boken..."

- Jag går hos en terapeut och jag sa till honom att jag har ingenting att prata om, för jag är färdigterapeutiserad, jag har inga problem, men apropå ingenting, så var jag med i en kommunistisk sekt när jag var ung. Jag sa att jag hade blivit deprimerad när jag inte fick bli fullvärdig medlem och att jag hade tagit två vinare och en halv burk sömntabletter. Det är något som jag har berättat många gånger för många människor "så här är det att vara tjugo". Han sa: "Du kunde ha dött." Då började jag gråta och fick en jävla smärta. Vad var det som hände under de där åren?

- Jag har skämtat om det mycket och folk har sagt det var verkligen ett korkat parti. Men när jag gick in i känslan igen fattade jag hur mycket jag hade trott på de där sakerna och hur mycket press partiet satte på mig när jag var sjutton år. Och hur många vänner jag svek och hur jag fick lura mig själv för att passa in. 

I slutet av boken tackar du bland annat författaren Denise Rudberg. Om du skulle läsa en bok av henne och tycka att den inte håller måttet, vågar du ge den ett dåligt betyg?

- Jag ingår inte i något författarkollektiv och när jag väl träffar en kollega som säger att han eller hon tror på min bokidé så betyder det väldigt mycket för mig. Denise Rudberg är en av dem som har peppat mig men jag tycker att jag kan recensera hennes böcker i alla fall. Annars skulle jag behöva ta bort ett femtiotal författare som jag lärt känna genom åren.

- Om en bok är dålig är det väldigt jobbigt, men mitt uppdrag är att göra en ärlig recension. Jag måste sköta mitt jobb och blir författaren sur så får han faktiskt bli det.

Hör sågade författare av sig till dig?

- Jag har fått mycket skit. Som recensent kan man känna sig väldigt attackerad med hotfulla författare som tror att de skriver nobellitteratur hela tiden.

- Om en recensent sågar mig hör jag inte av mig. Vad skulle det känna till? En recensent blir vansinnig om någon kommer och försöker läxa upp dem. Jag tänker att de får sköta sitt jobb så sköter jag mitt. 

En del recensenter är onödigt elaka och raljerande.

- Det är rätt meningslöst att vara elak som humorvärde. När en recensent är hatisk undrar man alltid vad det är som ligger bakom. 

Har du kollegor och vänner som skickar dig böcker?

- Alldeles för ofta. Min ställning på tv har blivit större och starkare och tv som medium har ett oerhört genomslag. Med repriser och SVT play når vi ut till en kvarts miljon människor. Säger jag att "den här boken är väldigt bra" då kan hela första upplagan försvinna och det känner författarna till.

- Jag har goda vänner som frågar om de får skicka sin bok till mig och jag svarar "ja visst". Jag tycker att vi är färdiga där. Men två veckor senare hör de av sig igen: "Har du kollat i boken, har du läst den?" Då svarar jag som jag brukar, att jag inte har hunnit läsa och att jag heller inte har beslutat mig än om jag ska recensera den. Jag säger också att jag får hem tjugo böcker i veckan och recenserar bara tre eller fyra böcker varannan vecka, så om jag inte tar upp deras bok så är det inte för att jag vill vara elak. Men en del slutar aldrig, det kan bli fem sex propåer, men ju mer de tjatar, desto mindre vill jag läsa deras bok. Är de riktigt sura kan de ringa hem till mig när de är småfulla en fredagskväll.

Vad säger de då?

- Jag har blivit anklagad för att vara allierad med de stora bokförlagen. Många ger ut på eget förlag eller på ett litet förlag, de böckerna kan vara lika bra, men då blir det väl så att de måste sköta marknadsföringen själva och är mera på.

- Det har hänt att man vill muta mig med fem fina flaskor vin. Det här är den tråkigaste sidan av recensionsjobbet. Både vänner, författarkollegor och andra som ger ut på eget förlag kan bli rätt aggressiva. De kan göra nästan vad som helst för att jag pratar om deras bok i fem minuter.

Hur tänker du när du väljer ut recensionsböckerna?

- Jag bestämmer först böckerna för att få en bra mix i tv-rutan och därefter läser jag dem. Alla som sitter framför tv:n ska känna att jag tar upp olika genrer och att det finns något för dem. Vissa böcker skulle jag inte ha valt att läsa själv, som några erotiska romaner som säljer väldigt bra just nu och som därför är intressanta att ta upp som fenomen. Men de är dåligt skrivna, det är bara Birgitta Stenberg som kan göra det bra.

 - Jag har också en press från redaktionen att inte vara för akademisk. Skulle jag bara ta upp böcker som är intressanta för mig själv skulle det bli mycket politik, psykologi och diktsamlingar.

Vad gör du med alla böcker?

- Jag har så mycket böcker hemma att min fru blir alldeles galen. Vi har kanske femtio hyllmeter, mer går inte att spara. När jag var ung hade jag ett romantiskt förhållande till böcker, men nu är det som att få godis varje dag eller som att bada i champagne. Det blir inget mysigt till slut.

- Böckerna är som arbetsmaterial och jag gör anteckningar i dem. De jag inte vill recensera eller spara skickar jag tillbaka till SVT. Det brukar bli tjugo kassar till varje jul och sommar.

Vad jobbar du med just nu?

- Jag jobbar med en bok om Hans Scheike och de kvinnor som lever med honom.

- Jag läser Martin Gelins augustnominerade bok Den amerikanska högern. Jag ska inte recensera den i SVT men den skulle få en femma. Otroligt viktig bok.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Förkylning eller halsont – ska du stanna hemma från jobbet?

Stanna hemma eller gå till jobbet när du har lite ont i halsen? Bokaktuella Tracy Ghattas, specialist inom allmänmedicin men även känd som doktor Tracy på Tiktok, reder ut vad som gäller när vi nu går in en ny förkylningssäsong.
Petra Rendik Publicerad 29 september 2025, kl 06:01
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy ger klara råd för smittorisk och återhämtning.
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy Ghattas ger klara råd för smittorisk och återhämtning. Foto: Jessica Gow/TT/Gabriel Liljevall.

Under covid-19 lärde vi oss en sak, stanna hemma vid minsta lilla snuva och hosta. Pandemin är över men förkylningar, influensor och magsjukor kommer vi inte undan. Yngre barn som utvecklar sitt immunförsvar kan få så där sex till åtta förkylningar varje år, friska vuxna två till fyra. Det är alltså fullt normalt att vi blir smittade av olika virus varje år, ibland kommer vi lindrigt undan. Andra gånger däckar vi. 

Men frågan är när ska man stanna hemma från jobbet egentligen? 

Har du feber ska du inte jobba, inte hemma eller på kontoret. Inte ens om du kraxar att du klarar av det. Du kan smitta dina kollegor men du behöver också vila för feber är tecken på att din kropp bekämpar en infektion, säger doktor Tracy. 

Vinterkräksjuka – så länge bör du vara hemma

Läkaren Tracy Ghattas, även känd som Dr Tracy på Tiktok.
Dr Tracy Ghattas. Foto: Gabriel Lijevall.

Vinterkräksjukan är något som framkallas fasa hos många av oss och det med all rätt. En smittad person som använder jobbtoaletten kan i värsta fall sprida viruset vidare till ett helt gäng arbetskamrater. Regeln lyder: stanna hemma tills du varit fri från kräkningar och diarréer i två dygn. 

Vinterkräksjukan smittar extremt. Mår du bättre kan du jobba hemma om du har den möjligheten. Och det är väl en av de bra sakerna pandemin lärde oss, att vi kan jobba på distans, säger Tracy. 

Känner du dig riktigt krasslig, även om du är feberfri, är det läge att stanna hemma för din och omgivningens skull. I regel smittar man som mest när man har feber men även i början av infektionen. Sedan avtar smittan successivt. 

Förkylning och halsont – när är det okej att jobba?

Men en förkylning kan ju kännas oändlig. En snuva som aldrig tar slut och hosta som är evighetslång. Är det anledning nog att ställa in socialt umgänge och sjukskriva sig?

Efter en veckas förkylning kan du ha en hosta i tio veckor till, det smittar troligtvis inte. Känner du dig pigg, trots lite snuva och hosta, kan du gå till jobbet och leva som vanligt, säger doktor Tracy som ändå uppmanar till att vi tänker på äldre och infektionskänsliga kollegor.

Vad ska man säga till snörvliga kollegor som envisas med att komma in till jobbet med ett ”det är lugnt, jag smittar inte”?

Det beror var i sjukdomsförloppet du befinner dig i. Ett råd är att om du vaknar och känner dig öm i halsen, jobba hemma och känn efter vad som händer under dagen. Blir du sämre stannar du hemma nästa dag. Mår du bra kan du gå till jobbet. 

Något annat bra tips i förkylningstider?

Peta inte i ögonen och i munnen. Särskilt när du åkt kollektivtrafik till jobbet och inte hunnit tvätta händerna, säger doktor Tracy.

Doktor Tracys bästa tips för att undvika smitta

Hur länge ska man stanna hemma vid vinterkräksjuka?

Stanna hemma tills du har varit från kräkningar och diarréer i två dygn. 

När är man smittfri efter en influensa?

Gå inte till jobbet när du har feber och känner dig sjuk. Du kan smitta kollegor när du har feber men framför allt är det en signal på att du ska vara hemma och vila. Minst en feberfri dag (utan febernedsättande) innan du återvänder i arbete. 

Kan jag gå till jobbet om jag bara har lite snuva?

Här gäller sunt förnuft. Vaknar du och känner dig hängig men i övrigt ok, stanna/jobba hemma en dag om du har möjlighet.  Känner du dig pigg men har lite snuva kan du beroende på vad du arbetar med att gå till jobbet. 

Smittar hosta även om jag inte har feber?

Vaknar du med en rejäl hosta är rådet att stanna hemma i alla fall första dagen. Men en hosta efter en förkylning kan hålla i sig i veckor.  Feberfri och mår bra? Då kan du gå till kontoret. 

Källa: Dr Tracy Ghattas.

Hälsa

Lista: Det här funkar återhämtande på jobbet

Återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson vet vad som balanserar hjärnan under arbetsdagen. Här är hennes bästa tips för optimala pauser.
Elisabeth Brising Publicerad 23 september 2025, kl 06:01
Pausa på jobbet olika alternativ
Den som får återhämtning under arbetsdagen mår bättre och har färre sjukdagar både på kort och lång sikt, enligt hälsoforskaren Lina Ejlertsson. – Att ta tiden för pauser gör inte att vi presterar sämre – tvärtom, enligt all forskning presterar vi bättre, blir piggare, gladare och får bättre fokus, säger hon. Illustration: Anna Skoog

Folkhälsoforskaren Lina Ejlertsson listar fem återhämtande alternativ. Det här har forskning visat funkar. Så här kan du vila hjärnan under arbetsdagen. 

1. Naturen

På jobbet kan du titta ut genom fönstret, skaffa en grön växt, en tavla med naturmotiv och lyssna på naturljud. Gå gärna på lunchpromenad till en naturmiljö. 

2. Passiv vila

Nedvarvning. Prova att vila med guidad avslappning eller meditation i öronen för att få ner stress och hög puls. Sitt och blunda och ta djupa andetag eller lägg dig ner en kort stund. 

3. Bra relationer

Ta en fika eller lunchpromenad med kollegan, eller ring en kompis på rasten. Goda sociala relationer är viktiga för vårt välbefinnande. 

4. Rörelse

Fysisk aktivitet i lagom dos funkar återhämtande på kroppen. Gå och träna på lunchen, dansa lite, eller gå runt inomhus. Promenad till kaffet eller hushållsarbete kan också duga som en rörelsepaus. 

5. Kreativa aktiviteter

Glöms lätt bort. Lyssna på musik och sjung med. Lägg pussel, lös korsord, måla eller gör något annat kreativt med händerna en stund.

 

Källa: Folkhälsoforskaren Lina Ejlertsson, föreläsare och författare till boken Energireceptet, driver Instagramkontot @aterhämtningsforskaren.

Läs mer i Chef & Karriär 3/25: Så skapar du hjärnbalans för dina anställda. 

Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?