Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Måndagslunch: Yoghurt med lite skivad banan. Tisdag: Ostmacka. Onsdag: Yoghurt med lite skivad banan. Och så vidare.
Känner du som hemmajobbare igen dig i beskrivningen? Det är lätt att slarva med lunchen när man jobbar hemifrån under längre tid. Man har ju många bollar i luften och tycker inte att man hinner eller orkar lägga tid på matfiness.
Men att addera ytterligare en negativ faktor vid hemarbete är dumt. Vi vet ju sedan barnsben att vi behöver äta varierat för att få energi och må bra.
Vem f-n har tid att baka korvbröd, säger du kanske. Svar: Hemmajobbare.
Och det är faktiskt inga komplicerade grejer vi talar om här, tvärtom. Till och med barnfamiljernas basrätt nummer ett – pasta med köttfärssås – kan bli en kulinarisk upplevelse. Om du bara anstränger dig lite och har i oliver, lite hackade rotfrukter, soltorkade tomater, garnerar med parmesanost, ruccola och färsk basilika – det förhöjer inte bara smaken utan hela matupplevelsen.
Förutsättningen är förstås att du är förutseende och ser till att ha sådana förhöjande ingredienser hemma.
Samma sak med snabbmatens okrönta konung: korv med bröd. Baka brödet själv, välj en korv av hög kvalitet, toppa med surkål och du har inte bara en snabb och fullvärdig lunch utan också en väldigt god. Och du får ju många bröd att lägga i frysen för framtida måltider.
Vem f-n har tid att baka korvbröd, säger du kanske. Svar: Hemmajobbare. Själva bakandet tar ju inte lång tid, det är jäsningen – ju längre jäsningsprocess, desto smakrikare bröd – som kan ta tid. Sätt alarmet för varje gång degen ska bearbetas så får du automatiskt en välbehövlig paus från datorn.
Samma sak med långkok. Perfekt för den som jobbar hemma.
Ett självklart tips i matsvinnsdebattens tid är att ta tillvara även små mängder middagsrester. Antingen via en vakuumförpackare, som numera går att hitta för under 500 kronor och som kan förlänga matens livslängd i kylen upp till fem gånger. (Plasten kan diskas och återanvändas.) Eller så kan man frysa in (hett tips: skriv datum och innehåll och för att undvika det som brukar kallas Unidentified Frozen Object – att man inte vet vad påsen innehåller.)
Läs mer: Så kan vi minska matsvinn på jobbet
Och laga förstås gärna middag så att det BLIR rester över. Då är ju nästa dagens lunch redan fixad.
Rester kan med fördel ätas i till exempel tortillabröd. Antingen som en wrap eller gratinerad med ost.
Mikro är snabbt och enkelt när man värmer rester. Saknar du en sådan så skaffa ett grytlock till stekpannan. Tar bara aningen längre tid än mikron, men återigen: Med hemmet som kontor har du tid.
Kall kokt potatis är kanske hemmajobbarens bästa vän. Håller sig länge i kylen och kan i en handvändning bli olivoljestekta potatisstavar, mos, pytt i panna, stomp. Och det snabbt.
Har du grönsaker som börjar sjunga på sista versen? Grattis! När vatten avdunstat koncentreras smakerna. Rotfrukter gör sig utmärkt i en pytt.
PS: Asiatisk fisksås luktar illa, men en skvätt i maten sätter piff på det mesta. DS.
Tar inte många minuter att svänga ihop och är så gott, i synnerhet med en färsk brödbit att suga upp dressingen med. Ingredienserna – krångla inte till det med saker som inte hör hemma i en traditionell greksallad – är sådant som man oftast har hemma.
fetaost
kalamata-oliver
gurka
tomat
olivolja
rödvinsvinäger
rödlök
salt, peppar
mejram
Pasta är väl sinnebilden för snabblagat käk. Ta vad du har för svamp, färsk, fryst eller torkad. (I det sistnämnda fallet ska den blötläggas i några timmar innan vätskan steks bort i panna utan fett, sedan steks den vidare i smör eller olja.) Det är gott att blanda flera sorter, som champinjon, karljohan, ostronskivling (finfin att knapersteka), shiitake.
pasta (favorit: linguine)
svamp
fett (rapsolja, smör eller en blandning)
gul lök
grädde
svampsoja
salt och peppar
toppa med:
persilja
Koka pastan. Stek under tiden lök och svamp i fett, tillsätt grädde och en skvätt svampsoja, smaka av med salt och peppar. Blanda pasta och svampsås.
Om du har lite kycklingrester går den här grytan snabbt att få ihop.
kycklingrester eller halloumi
garam masala (eller curry)
kardemumma (helst hel = pricken över i:et)
gurkmeja
tomatpuré
kokosmjölk
paprika, tärnad
asiatisk fisksås
salt
servera med:
kokt ris (utan salt)
Värm kryddorna i torr panna, tillsätt lök och olja och låt löken mjukna under lock. I med paprika, lite tomatpuré, kokosmjölk och låt puttra. Smaka av. Tillsätt lite chili i flytande form om du vill ha lite hetta. Köttet, som ju redan är tillagat en gång, lägger du i strax innan du drar stekpannan från plattan, så att det inte blir torrt. Funkar förstås utmärkt även med andra sorters köttrester.
Visst går det bra med köpekorvbröd, men de består ofta mest av luft – inte mättande och utan tuggmotstånd. Hembakat är en HELT annan historia. Nätsök på korvbröd för recept. (Sök på ”kalljäst bröd med autolys” om du är finsmakare. Receptet är lite omständligare, men roligt, och bröden blir fantastiska.)
merquezkorv (färsk är godast)
korvbröd
surkål
dijonsenap
ketchup
Snabbt, lätt, billigt – och väldigt gott.
ägg
kokt potatis
gul lök eller purjolök
zucchini
tomat
olivolja
salt, peppar
toppa med:
parmesanost
persilja
Stek grönsakerna i olja så att de får lite färg, häll över vispade ägg (eventuellt med lite grädde och/eller mjölk i) och stek tills omeletten är krämig i konsistensen (den fortsätter att stelna även efter stekpannan).
Att något så enkelt kan vara så gott.
sardiner i tomatsås
smör
knäckebröd, typ Falu rågrut
tomat
svartpeppar
Att något så gott kan gå så snabbt.
En pust från Medelhavet när utlandssemestern känns avlägsen.
tonfisk i vatten
sallad, krispig sort
oliver
ägg, kokt
rödlök
oliver
champinjoner
körsbärstomater
kapris
persilja, färsk
avokado
bacon, stekt
dressing:
olivolja
vitvinsvinäger
dijonsenap
vitlök
salt, peppar
honung
Börja med dressingen. Mixa alla ingredienser och smaka av. Sedan kan du ta vad du har i kylen – det enda som känns väldigt viktigt om vill kalla rätten för tonfisksallad är – tonfisken.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden
Friskvårdbidraget påstås vara en av de populäraste personalförmånerna och är tänkt att användas till enklare aktiviteter med inslag av motion eller annan friskvård. Många anställda köper exempelvis gymkort i årets början, men vi är en stor grupp, som har lite svårt för begreppet motion och som vid varje årsslut står där med en hitintills oanvänd sudd pengar och en begränsad tid att spendera dem på. I ren desperation köper många av oss årskort på en idrottsanläggning vi aldrig kommer att sätta en fot på.
Det går naturligtvis att låta bli att använda friskvårdspengarna också, men du har förmodligen fått avstå annat, troligtvis lön, för att arbetsgivaren ska erbjuda motionsbidrag.
Men bidraget kan faktiskt användas till annat än jobbiga aktiviteter som framkallar blod, svett och träningsvärk. Massage räknas till exempel som en behandling som är avstressande och motverkar ömhet och stelhet och den får därför tummen upp av Skatteverket så länge det inte kostar mer än 1000 kronor per gång. Kostrådgivning och rökavvänjning går också bra.
Golf, ridning, segling och utförsåkning klassades länge, till mångas förtret, inte som friskvård eftersom de ansågs för exklusiva, men numer är det fritt fram att lära sig tölta och gå på seglarskola för pengarna. Om din arbetsgivare är med på noterna vill säga.
Vad man får och inte får använda bidraget till avgör din arbetsgivare, så länge bidraget är lika stort för alla anställda och inte går att byta mot pengar. En arbetsgivare som bara godkänner gymkort på sin svågers tvivelaktiga gym har således rätten på sin sida.
Arbetsgivaren bestämmer också hur stort bidraget ska vara. Det är fritt fram för en arbetsgivare att erbjuda högre friskvårdsbidrag än 5 000 kronor per år men då gäller alltså inte skattebefrielse.
Skatteverket bestämmer däremot vad din arbetsgivare får och inte får skattebefrielse för. Tidigare fanns en diger lista på Skatteverkets hemsida över godkända aktiviteter, men den togs bort för något år sedan, bland annat för att den ledde till missförstånd.
Men det mesta som rör motion funkar, så länge det alltså inte är utrustning. Däremot kan du köpa appar för pengarna. Den som saknar listan kan ändå hitta en fingervisning över vad som räknas som enklare aktiviteter på andra sätt.