Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
När fötterna plötsligt ska visas upp utan strumpor i sommarsandalerna blir det uppenbart om man har skött dem eller inte. Man kanske är den sortens person som Gunilla med skräckblandad förtjusning dras till? Hon bekänner i sitt mejl att hon inte kan sluta stirra när hon ser ett par sanslöst skitiga fötter. "Jag ÄR verkligen fascinerad", skriver hon och undrar om det finns någon diagnos för sådana som hon.
Breven till Kollega tyder på ett stort intresse för fötter. Vissa besvär är lätta att åtgärda, andra tar längre tid eller går inte alls. Då får man försöka så gott man kan.
Jan i Tullinge har diabetes vilket påverkar cirkulationen. Han tycker dock att fotsalva och omvårdnad räcker långt. Ewa från Härryda målar alltid tånaglarna för då syns det inte att de är angripna av psoriasis.
Trolla med hälstrumpa
Många lider av kramper, förhårdnader, nagelsvamp, liktorn, spruckna hälar eller en snedställning av stortån som har ett namn som en illasinnad utomjording: Hallux valgus. Ett par av alla halluxvalgusare som skrivit är Jeanette i Helsingborg och Martina från Hammarö. Jeanette har opererat sin ena och ska nu öva upp rörligheten. Martina använder sulor som är formgjutna efter hennes fötter.
Susanne i Eskilstuna, som själv har problem med inflammation i senfästen vid hälen och fram i foten och som hon behandlas med stötvåg för, har ett bra tips för den som har hälsprickor. Det finns en så kallad hälstrumpa som har silicon vid häldelen och som man kan använda under sin vanliga strumpa dag och natt i ett par dygn. Vips ska sprickorna vara borta. "Jag har sällan sprickor men jag kan vara enormt torr och narig och att fila ställer bara till med mer hud då kroppen vill reparera det borttagna."
Tur i oturen
"För tretton år sen så råkade jag ut för en arbetsplatsolycka där jag blev påkörd av en gasoltruck", skriver Emilia i Växjö. Trucken körde över hennes fötter och blev stående där i ett par sekunder. "Hade jag inte haft ordentliga skor med bra stålhätta så hade jag nog inte haft några tår eller hela fötter kvar över huvud taget. Jag kom undan med rejäl stukning på bägge fötterna."
Karl-Gunnar i Kristinehamn föll från garagetaket för elva år sedan. Han klarade huvud och rygg och landade på vänster fot, som sedan dess inte mår riktigt bra. "Vänster hälben krossades och är lagat med höftben, metallplatta och skruv", skriver han.
Man kan också ägna sig åt att försöka slita ut dem... Maria i Ljungby sprang Göteborgsvarvet häromveckan och då fick fötterna ta en hel del stryk.
Såpa och nötter
Margareta i Norrköping smörjer in sina fötter varje morgon med Idominsalva. "Det gäller att vara ihärdig och göra det varje dag. Skapa en vana, ställ tuben där du tar på dig strumporna så går det automatiskt efter ett tag och du märker skillnaden", tipsar hon. Gun i Göteborg, som skriver att hon är 76+, har också bra fötter tack vare insmörjandet varje dag. Hon är noga med att också gå till fotvården med jämna mellanrum.
En salva som heter Gehwohl tipsar Alice i Borås om. Den smörjer hon in fötterna med varje dag. Annelie i Landvetter använder barnolja och bara bekväma och praktiska skor. Noga med skoköpen är även Gunnar i Karlskrona. Han ser till att använda flera par växelvis. Lena i Bredbyn har fötter som mår super. "Fotbad en gång i veckan med såpa har varit susen under mina 57 år", skriver hon.
Man måste komma ihåg att träna dem också. Kerstin i Sundsvall som i sjuttio år har vandrat runt på sina fötter brukar plocka nötter med tårna. Lena i Härnösand har inga problem med fötterna men väl ett annat: "Med stigande ålder har det blivit mycket svårare att nå ner till dem."
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
