Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Ett arbetsliv med ökade krav på leverans och kompetens samt en ständigt uppkopplad vardag. Det var bakgrunden till att Rotpartner införde en obligatorisk träningstimme på arbetstid.
– Du äter lunch med telefonen bredvid och låter aldrig hjärnan vila. Generellt sett kan man säga att vardagen är ganska pressad, säger företagets vd Fredrik Olsson.
Rotpartner har drygt 40 medarbetare i Göteborg, Stockholm och Malmö. Det är ingenjörer, projektledare, besiktningsmän och kommunikatörer från 25 till 60 år. Tanken var att ge dem möjlighet till återhämtning och att öka sin kreativitet.
– Vi vill vara ett dynamiskt företag med medarbetare som är ”på”. Och vi stöder oss på forskning som visar att hjärnans förmåga att vara mer plastisk och mindre rigid ökar av pulshöjande motion. Man blir mer flexibel och får ökad prestationsförmåga eftersom det påverkar simultanförmåga, minne och inlärning positivt. Ökad syresättning av hjärnan minskar också stresshormonerna.
När Rotpartner införde motionstimmen trodde många att det handlade om en obligatorisk joggingtimme. Men hur man rör på sig är inte det viktiga utan att man gör det. Enda kravet på motionen är just att den ska vara pulshöjande.
Ett gemensamt mål om ökad syreupptagningsförmåga har också satts. En mätning på gruppnivå gjordes i början av året och snart ska den stämmas av.
Utan tvång når man oftast bara de 30 procent som redan tränar
Motionen kan vara allt från två halvtimmars rask promenad per vecka till mer ansträngande aktiviteter. En kvinnlig medarbetare som spelar i en slagverksorkester, vilket kan vara väldigt ansträngande, undrade om hon nu kunde gå på orkesterns dagrepetitioner.
– Man får själv tolka detta och ta ett eget ansvar över sina val. Parallellt med det här har vi jobbat mycket med våra värdegrunder, hur vi kommunicerar och ger varandra feedback, så övergången blev ändå ganska mjuk, säger Fredrik Olsson.
Trots att många redan motionerade regelbundet väckte den obligatoriska träningstimmen lite oro.
– Majoriteten var positiva, men exempelvis de med småbarn var rädda att det skulle bli svårt att få ihop livspusslet, säger Anna Rudhag, som är hyresgästsamordnare.
– Nu är det lättare att prioritera träningen.
– Det roliga är att bland dem som tidigare inte tränade alls så har en del kommit i gång ordentligt, säger Fredrik Olsson.
Kan han förstå om det kan uppfattas som ett intrång i den personliga integriteten?
– Ja, men om man inför en träningstimme utan tvång når man oftast bara de 30 procent som redan tränar. Kan man inte tänka sig att röra på sig över huvud taget, då kanske man inte ska börja jobba här.
Läs mer: Var går gränsen?
Text: Cajsa Högberg
Motion får oss att må bra, orka mer och leva längre. Det finns också studier som visar att träning även ökar produktiviteten på jobbet.
Ett problem – som Rotpartner alltså har hittat sin lösning på – är hur man motiverar även dem som normalt inte tränar utanför arbetstid.
För arbetsgivaren – som ju betalar sjuklön och drabbas av minskad produktion när medarbetare är sjuka – är investeringar i friskvård ofta lönsamma.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
