Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kontoret där du får lön för att träna

Att investera i medarbetarnas hälsa kan löna sig, både för individer och företag. På Kompetenslaget Norr har de infört en ”svettlön” för motionspass.
Elisabeth Brising Publicerad
Anders Lindberg på en mountainbike.
Anders Lindberg kör mountainbike i skogen på sommaren och skottar sön på vintern. Båda delarna ger extra lön. Foto: Fond & Fond

Skulle du vilja få 50 kronor av din chef för varje träningspass du genomför? Det är verklighet på HR-företaget Kompetenslaget Norr. Där införde de en extra ”svettlön” redan 2016. Tanken är att stötta motion i alla former.

– Med ett friskvårdsbidrag visar du upp ett köp och får pengar. Här registrerar vi vår aktivitet i stället. Jag tror det ger större möjlighet att rörelsen faktiskt blir av, säger Anders Lindberg, senior verksamhetskonsult.

En pulshöjande aktivitet över 30 minuter ger 50 kronor extra i lönekuvertet. Anställda kan få högst 6 000 kronor per år, vilket motsvarar 2,5 pass per vecka.

Peppar varandra i Facebookgrupp

Ingen chef kontrollerar träningen, men du ska lägga upp en bild från din aktivitet i en privat Facebookgrupp där personalen peppar varandra. Populära aktiviteter är cykling, kanot, snöskottning, hockey, vandring, ridning och jakt.

– Vi är utspridda över Sverige och kan inte träna ihop, men vi får gemenskap i gruppen, säger Anders Lindberg.

Själv tränar han året om på gym, kör mountainbike i skogen på sommaren och skottar snö på vintern. Han tränade redan innan företaget införde svettlön.

– Men den har gjort att det blivit konsekvent, en livsstil. Oftast är det problemet, att skapa en vana.

Hade kunnat tjäna 36 000

Anders Lindberg tror inte han tjänat några extra pengar jämfört med om han fått ett friskvårdsbidrag, eftersom hans gymkort kostar. Men hade han joggat i samma gympaskor de senaste sex åren hade han teoretiskt kunnat tjäna 36 000 kronor.

– Det viktiga är att jag mår bättre, är friskare och triggas av mina arbetskamrater.

Han har bara hört positiva reaktioner från kollegorna. Alla deltar olika mycket och den som inte har Facebook kan rapportera in sin träning direkt till chefen.– Man måste inte vara med i gruppen och man kan ta bort notiser. Det är helt prestigelöst. Vi har inga magrutor, någon av oss. Ingen kollar någon annan, utan vi peppar varandra.

Vi har inga magrutor, någon av oss. 

Gabriella Moritz, produktionschef på Kompetenslaget Norr, var också med och införde svettlön. Hon tyckte reglerna för friskvårdsbidrag var för strama och ville premiera all rörelse. Även en rask promenad.

Hon tror en digital grupp för hälsa är bra för gemenskapen på ett företag med mycket distansarbete.

– Ett roligt sätt att vara delaktig i andras rörelse från Stockholm till Kiruna.

Ingen risk att känna sig tvungen att träna

Hon ser inte någon risk för att någon känner sig tvingad att träna.

– Det är frivilligt utifrån ens egna ambitioner. Jag har inte hört något om press, utan det är en rolig grej för att få folk i rörelse. Vi frågar varje år: Vill vi ändra något? Men alla vill fortsätta.

Produktionschefen betonar att förslaget kom från personalgruppen, att det inte påverkar arbetsvärdering och att aktiviteterna görs utanför arbetstid.

Inga sjukdagar i vintras

Under de första fyra månaderna 2022 lämnade de cirka 20 medarbetarna in 138 träningstillfällen och fick dela på 6 900 kronor. Under samma period hade företaget 0 sjukdagar.

– Vi har inte haft några längre sjukskrivningar alls sedan 2016, säger Gabriella Moritz.

Så mycket bör vi röra oss

Minst 150–300 minuter pulshöjande fysisk aktivitet per vecka eller minst 75–150 minuter av fysisk aktivitet med hög intensitet per vecka. Styrketräning av större muskelgrupper två dagar per vecka.

Tips för mer motion

  • All rörelse räknas. Samla på rörelser i vardagen.
  • Ta rörelsepaus några minuter varje halvtimme om du sitter mycket.
  • Det är bättre att vara bara lite fysiskt aktiv än inte alls.
  • Börja med små mängder fysisk aktivitet. Öka gradvis.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.