Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kontoret där du får lön för att träna

Att investera i medarbetarnas hälsa kan löna sig, både för individer och företag. På Kompetenslaget Norr har de infört en ”svettlön” för motionspass.
Elisabeth Brising Publicerad
Anders Lindberg på en mountainbike.
Anders Lindberg kör mountainbike i skogen på sommaren och skottar sön på vintern. Båda delarna ger extra lön. Foto: Fond & Fond

Skulle du vilja få 50 kronor av din chef för varje träningspass du genomför? Det är verklighet på HR-företaget Kompetenslaget Norr. Där införde de en extra ”svettlön” redan 2016. Tanken är att stötta motion i alla former.

– Med ett friskvårdsbidrag visar du upp ett köp och får pengar. Här registrerar vi vår aktivitet i stället. Jag tror det ger större möjlighet att rörelsen faktiskt blir av, säger Anders Lindberg, senior verksamhetskonsult.

En pulshöjande aktivitet över 30 minuter ger 50 kronor extra i lönekuvertet. Anställda kan få högst 6 000 kronor per år, vilket motsvarar 2,5 pass per vecka.

Peppar varandra i Facebookgrupp

Ingen chef kontrollerar träningen, men du ska lägga upp en bild från din aktivitet i en privat Facebookgrupp där personalen peppar varandra. Populära aktiviteter är cykling, kanot, snöskottning, hockey, vandring, ridning och jakt.

– Vi är utspridda över Sverige och kan inte träna ihop, men vi får gemenskap i gruppen, säger Anders Lindberg.

Själv tränar han året om på gym, kör mountainbike i skogen på sommaren och skottar snö på vintern. Han tränade redan innan företaget införde svettlön.

– Men den har gjort att det blivit konsekvent, en livsstil. Oftast är det problemet, att skapa en vana.

Hade kunnat tjäna 36 000

Anders Lindberg tror inte han tjänat några extra pengar jämfört med om han fått ett friskvårdsbidrag, eftersom hans gymkort kostar. Men hade han joggat i samma gympaskor de senaste sex åren hade han teoretiskt kunnat tjäna 36 000 kronor.

– Det viktiga är att jag mår bättre, är friskare och triggas av mina arbetskamrater.

Han har bara hört positiva reaktioner från kollegorna. Alla deltar olika mycket och den som inte har Facebook kan rapportera in sin träning direkt till chefen.– Man måste inte vara med i gruppen och man kan ta bort notiser. Det är helt prestigelöst. Vi har inga magrutor, någon av oss. Ingen kollar någon annan, utan vi peppar varandra.

Vi har inga magrutor, någon av oss. 

Gabriella Moritz, produktionschef på Kompetenslaget Norr, var också med och införde svettlön. Hon tyckte reglerna för friskvårdsbidrag var för strama och ville premiera all rörelse. Även en rask promenad.

Hon tror en digital grupp för hälsa är bra för gemenskapen på ett företag med mycket distansarbete.

– Ett roligt sätt att vara delaktig i andras rörelse från Stockholm till Kiruna.

Ingen risk att känna sig tvungen att träna

Hon ser inte någon risk för att någon känner sig tvingad att träna.

– Det är frivilligt utifrån ens egna ambitioner. Jag har inte hört något om press, utan det är en rolig grej för att få folk i rörelse. Vi frågar varje år: Vill vi ändra något? Men alla vill fortsätta.

Produktionschefen betonar att förslaget kom från personalgruppen, att det inte påverkar arbetsvärdering och att aktiviteterna görs utanför arbetstid.

Inga sjukdagar i vintras

Under de första fyra månaderna 2022 lämnade de cirka 20 medarbetarna in 138 träningstillfällen och fick dela på 6 900 kronor. Under samma period hade företaget 0 sjukdagar.

– Vi har inte haft några längre sjukskrivningar alls sedan 2016, säger Gabriella Moritz.

Så mycket bör vi röra oss

Minst 150–300 minuter pulshöjande fysisk aktivitet per vecka eller minst 75–150 minuter av fysisk aktivitet med hög intensitet per vecka. Styrketräning av större muskelgrupper två dagar per vecka.

Tips för mer motion

  • All rörelse räknas. Samla på rörelser i vardagen.
  • Ta rörelsepaus några minuter varje halvtimme om du sitter mycket.
  • Det är bättre att vara bara lite fysiskt aktiv än inte alls.
  • Börja med små mängder fysisk aktivitet. Öka gradvis.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.