Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kontoret där du får lön för att träna

Att investera i medarbetarnas hälsa kan löna sig, både för individer och företag. På Kompetenslaget Norr har de infört en ”svettlön” för motionspass.
Elisabeth Brising Publicerad
Anders Lindberg på en mountainbike.
Anders Lindberg kör mountainbike i skogen på sommaren och skottar sön på vintern. Båda delarna ger extra lön. Foto: Fond & Fond

Skulle du vilja få 50 kronor av din chef för varje träningspass du genomför? Det är verklighet på HR-företaget Kompetenslaget Norr. Där införde de en extra ”svettlön” redan 2016. Tanken är att stötta motion i alla former.

– Med ett friskvårdsbidrag visar du upp ett köp och får pengar. Här registrerar vi vår aktivitet i stället. Jag tror det ger större möjlighet att rörelsen faktiskt blir av, säger Anders Lindberg, senior verksamhetskonsult.

En pulshöjande aktivitet över 30 minuter ger 50 kronor extra i lönekuvertet. Anställda kan få högst 6 000 kronor per år, vilket motsvarar 2,5 pass per vecka.

Peppar varandra i Facebookgrupp

Ingen chef kontrollerar träningen, men du ska lägga upp en bild från din aktivitet i en privat Facebookgrupp där personalen peppar varandra. Populära aktiviteter är cykling, kanot, snöskottning, hockey, vandring, ridning och jakt.

– Vi är utspridda över Sverige och kan inte träna ihop, men vi får gemenskap i gruppen, säger Anders Lindberg.

Själv tränar han året om på gym, kör mountainbike i skogen på sommaren och skottar snö på vintern. Han tränade redan innan företaget införde svettlön.

– Men den har gjort att det blivit konsekvent, en livsstil. Oftast är det problemet, att skapa en vana.

Hade kunnat tjäna 36 000

Anders Lindberg tror inte han tjänat några extra pengar jämfört med om han fått ett friskvårdsbidrag, eftersom hans gymkort kostar. Men hade han joggat i samma gympaskor de senaste sex åren hade han teoretiskt kunnat tjäna 36 000 kronor.

– Det viktiga är att jag mår bättre, är friskare och triggas av mina arbetskamrater.

Han har bara hört positiva reaktioner från kollegorna. Alla deltar olika mycket och den som inte har Facebook kan rapportera in sin träning direkt till chefen.– Man måste inte vara med i gruppen och man kan ta bort notiser. Det är helt prestigelöst. Vi har inga magrutor, någon av oss. Ingen kollar någon annan, utan vi peppar varandra.

Vi har inga magrutor, någon av oss. 

Gabriella Moritz, produktionschef på Kompetenslaget Norr, var också med och införde svettlön. Hon tyckte reglerna för friskvårdsbidrag var för strama och ville premiera all rörelse. Även en rask promenad.

Hon tror en digital grupp för hälsa är bra för gemenskapen på ett företag med mycket distansarbete.

– Ett roligt sätt att vara delaktig i andras rörelse från Stockholm till Kiruna.

Ingen risk att känna sig tvungen att träna

Hon ser inte någon risk för att någon känner sig tvingad att träna.

– Det är frivilligt utifrån ens egna ambitioner. Jag har inte hört något om press, utan det är en rolig grej för att få folk i rörelse. Vi frågar varje år: Vill vi ändra något? Men alla vill fortsätta.

Produktionschefen betonar att förslaget kom från personalgruppen, att det inte påverkar arbetsvärdering och att aktiviteterna görs utanför arbetstid.

Inga sjukdagar i vintras

Under de första fyra månaderna 2022 lämnade de cirka 20 medarbetarna in 138 träningstillfällen och fick dela på 6 900 kronor. Under samma period hade företaget 0 sjukdagar.

– Vi har inte haft några längre sjukskrivningar alls sedan 2016, säger Gabriella Moritz.

Så mycket bör vi röra oss

Minst 150–300 minuter pulshöjande fysisk aktivitet per vecka eller minst 75–150 minuter av fysisk aktivitet med hög intensitet per vecka. Styrketräning av större muskelgrupper två dagar per vecka.

Tips för mer motion

  • All rörelse räknas. Samla på rörelser i vardagen.
  • Ta rörelsepaus några minuter varje halvtimme om du sitter mycket.
  • Det är bättre att vara bara lite fysiskt aktiv än inte alls.
  • Börja med små mängder fysisk aktivitet. Öka gradvis.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.