Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Icas reklamavdelning i Kungälv har på några få år gått från ett 30-tal anställda till en styrka på över 150 personer. Under expansionen har arbetsbelastning och personalomsättning varit hög. Enligt skyddsombuden Mia Johansson och Sussie Wennersand har arbetsteamen dessutom upplevt flera chefsbyten, omorganisationer och några medarbetare har även varit chefslösa i perioder. Konsekvensen blev oro och att många anställda mådde dåligt.
- Hela avdelningen har haft växtvärk och det har varit väldigt stressigt. Även kommunikation och samarbete fungerade sämre. En av orsakerna till problemen kan ha varit otydlig organisation och otydligt ledarskap, sammanfattar Mia Johansson.
- Jag tror att det handlade mycket om att folk helt enkelt inte hann lära känna varandra tillräckligt. Arbetsbelastningen ökade och vi var tvungna att snabbt ta in nytt folk och då är det svårt, säger Sussie Wennersand.
Arbetsmiljöombuden har tidigare påtalat att det fanns medarbetare på olika positioner på avdelningen som inte mådde bra, men utan att få något större gehör.
- Jag tror inte att ledningen riktigt har insett allvaret tidigare, säger Mia Johansson.
Flera incidenter i våras av det allvarligare slaget blev till sist en nödvändig väckarklocka.
- Ledningen reagerade väldigt starkt och handlingskraftigt, kanske var det för att ordet "mobbning" användes, säger Mia.
Eftersom varken företagsledningen eller skyddsombuden hade tillräcklig kunskap och erfarenhet kring kränkande särbehandling anlitades en expert på området. Med konsultens hjälp kunde många av problemen redas ut och arbetsklimatet stärkas.
Men skyddsombuden tänker inte slå sig till ro. Tillsammans med ledningen mobiliserar man nu mot mobbning genom "Projektgrupp kränkande särbehandling". Gruppen träffas varje månad för att diskutera och har bland annat tagit fram en handlingsplan där man steg för steg kan se hur man bör agera om problemen uppstår igen.
- Företaget deklarerade från början att man kommer att ta problemet på allvar och låta det kosta pengar. Först var vi väl lite skeptiska, vi har hört fina löften förut, men man har faktiskt hållit vad man lovat. Jag tycker verkligen att vi är på rätt väg och att företaget visar ett genuint engagemang i den här frågan. Kommunikationen har blivit mycket bättre och företaget är mer lyhörda, säger Sussie Wennersand.
För att öka medvetenheten om kränkande särbehandling har projektgruppen ordnat en föreläsning och workshop för samtliga chefer på avdelningen. Under våren kommer man att utbilda resten av de anställda på avdelningen.
- Som medarbetare har man också ett ansvar att tänka efter hur man behandlar sina medmänniskor och att slå larm om man själv eller en kollega inte mår bra. Att berätta om problemen för sin chef är jätteviktigt, annars är det svårt för ledningen eller oss skyddsombud att göra något, säger Sussie.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.