Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Vad är hypnos?
- Det är ett tillstånd av fysisk, mental och känslomässig avslappning. Man går från ett fokus av den externa världen till att fokusera mer internt i sig själv. Jag skulle vilja jämföra det med att ligga och slumra i sängen en lördagsmorgon. Vi måste inte gå upp om vi inte vill, det känns bättre att ligga kvar och vi kan pendla in och ut ur tillståndet som vi vill.
Vad kan det användas till?
- Till allt från att lösa problem till att uppnå uppsatta mål. Hypnos tar oss till det undermedvetna vilket gör att vi får tillgång till en helt ny verktygslåda. Det finns dokumenterat att hypnos har använts för till exempel smärtlindring och för att fåt illgång till låsta minnen. Jag hävdar dessutom att hypnos är det bästa sättet att bli av med olika typer av beroenden.
Vem får hypnotisera?
- Branschen är inte reglerad och det finns en rad olika utbildningar som alla har olika krav. Om du är intresserad av att bli hypnotiserad, kontrollera alltid att personen som ska göra det är certifierad och att han eller hon tillhör en pålitlig organisation samt vilka krav den organisationen ställer på sin utövare.
Kan alla bli hypnotiserade?
- Alla har en naturlig förmåga till respons. Tillfället uppstår flera gånger per dag: Då du drömmer dig bort på jobbet, när din lärare pratar så monotont att du tillslut inte hör vad hon säger eller när vid avgörande ögonblick, då koncentrationen är på topp. Sedan handlar det förstås om förtroende. Det är som med försäljare, känner du inget förtroende spelar det ingen roll hur goda argumenten är. Då kommer du inte köpa någonting i alla fall.
Hur gör du för att försätta någon i hypnos?
- Jag använder mig framförallt av ögonblicklig hypnos, vilket är en kombination av överrumplande kommandon tillsammans med idéer om avslappning. Ibland använder jag mig av en så kallad progressiv avslappning, alltså då man går igenom hela kroppen bit för bit.
Vad händer med kroppen?
Pulsen sjunker, andningen blir lugnare och immunförsvaret är som starkast. Delar av det autonoma nervsystemet går ned i varv och vi blir lugna och avslappnade.
Kan man kontrollera sig i hypnosen?
- Ja, bilden av att man lyder minsta vink i hypnos är extremt falsk och kommer troligtvis från serietidningar och filmer där man ser stirrande okontrollerade människor. Konstigt nog är det den här bilden allmänheten har av hypnos och myten är väldigt seglivad. I själva verket är vi mer fria i tanken i hypnos än annars.
Hur kom det sig att du själv blev intresserad av ämnet?
- Jag har alltid varit intresserad av tankens och fantasins värld och hur den påverkar oss. Ta till exempel talet. Det är någonting vi gör varje dag, men många är rädda att tala inför mycket folk. Vad är det egentligen som händer i hjärnan då, som gör att det vardagliga blir oöverstigligt? Sådant intresserar mig.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
