Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hypnos

En del använder sig av det för att bli av med röksuget. Andra för att plocka fram ett begravt minne. Men vad är egentligen hypnos och vad händer med oss när vi blir hypnotiserade? Håkan Källving på Hypnosinstitutet i Stockholm vet.
Lina Jonsson Publicerad

Vad är hypnos?

- Det är ett tillstånd av fysisk, mental och känslomässig avslappning. Man går från ett fokus av den externa världen till att fokusera mer internt i sig själv. Jag skulle vilja jämföra det med att ligga och slumra i sängen en lördagsmorgon. Vi måste inte gå upp om vi inte vill, det känns bättre att ligga kvar och vi kan pendla in och ut ur tillståndet som vi vill.

Vad kan det användas till?

- Till allt från att lösa problem till att uppnå uppsatta mål. Hypnos tar oss till det undermedvetna vilket gör att vi får tillgång till en helt ny verktygslåda. Det finns dokumenterat att hypnos har använts för till exempel smärtlindring och för att fåt illgång till låsta minnen. Jag hävdar dessutom att hypnos är det bästa sättet att bli av med olika typer av beroenden.

Vem får hypnotisera?

- Branschen är inte reglerad och det finns en rad olika utbildningar som alla har olika krav. Om du är intresserad av att bli hypnotiserad, kontrollera alltid att personen som ska göra det är certifierad och att han eller hon tillhör en pålitlig organisation samt vilka krav den organisationen ställer på sin utövare.

Kan alla bli hypnotiserade?

- Alla har en naturlig förmåga till respons. Tillfället uppstår flera gånger per dag: Då du drömmer dig bort på jobbet, när din lärare pratar så monotont att du tillslut inte hör vad hon säger eller när vid avgörande ögonblick, då koncentrationen är på topp. Sedan handlar det förstås om förtroende. Det är som med försäljare, känner du inget förtroende spelar det ingen roll hur goda argumenten är. Då kommer du inte köpa någonting i alla fall.

Hur gör du för att försätta någon i hypnos?

- Jag använder mig framförallt av ögonblicklig hypnos, vilket är en kombination av överrumplande kommandon tillsammans med idéer om avslappning. Ibland använder jag mig av en så kallad progressiv avslappning, alltså då man går igenom hela kroppen bit för bit.

Vad händer med kroppen?

Pulsen sjunker, andningen blir lugnare och immunförsvaret är som starkast. Delar av det autonoma nervsystemet går ned i varv och vi blir lugna och avslappnade.

Kan man kontrollera sig i hypnosen?

- Ja, bilden av att man lyder minsta vink i hypnos är extremt falsk och kommer troligtvis från  serietidningar och filmer där man ser stirrande okontrollerade människor. Konstigt nog är det den här bilden allmänheten har av hypnos och myten är väldigt seglivad. I själva verket är vi mer fria i tanken i hypnos än annars.

Hur kom det sig att du själv blev intresserad av ämnet?

- Jag har alltid varit intresserad av tankens och fantasins värld och hur den påverkar oss. Ta till exempel talet. Det är någonting vi gör varje dag, men många är rädda att tala inför mycket folk. Vad är det egentligen som händer i hjärnan då, som gör att det vardagliga blir oöverstigligt? Sådant intresserar mig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.