Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Att äta ofta men lite, och då gärna jackfruit eller alger med asiatiska smaker. Eller enkel men ny och spännande gatumat. Till det dricker vi gärna kryddiga drycker utan alkohol. Stränga dieter med bokstavskombinationer är däremot passé. Likaså att alltid träna samma pass på gymmet. 2018 är året när vi låter intuition och känsla styra.
Så sammanfattar Johan Åkesson på trend- och innovationsbyrån Sprillo det kommande årets nyheter. Han framhåller också att det spontana, flexibla förhållningssättet kommer att löpa som en röd tråd genom både mat- och träningstrenderna.
Alkoholfria vuxendrinkar kommer starkt
– I stället för att alltid köra fyra spinningpass i veckan utgår vi mer från vad vi har lust med när vi väljer träning. Vi köper inte längre ett kort på ett specifikt gym utan ett som gäller på många olika ställen och tränar vad vi känner för just i dag, säger Johan Åkesson.
Mats Hellsten, som är personlig tränare och rehab manager på Sats, tror inte att vi sett slutet på yogavurmen. Tvärtom ökar intresset ytterligare.
– Och det kommer många nya former, både mer avancerade och lättare, vilket lockar fler än de redan frälsta. Dessutom kommer vi att få smågruppsträning med personlig tränare, säger han.
Upplevelse, snabbhet och ensamätande är andra nyckelord som sammanfattar 2018 års mattrender enligt Lennart Wallander, som är vd på matkommunikationsbyrån Food & Friends.
– De flesta av oss har ont om tid, samtidigt som slow food-trenden håller i sig. Nu kommer vi att se en ny variant på snabbmat med vällagade långkok, säger Lennart Wallander.
Vi går också en nyktrare tid till mötes. Det blir mindre vanligt att berusa sig. Trenden märks tydligast bland unga. I Storbritannien uppger 27 procent i åldern 16–24 år att de är nykterister.
I Sverige ser Centralförbundet Alkohol och Narkotika att ungdomar de senaste tio åren har halverat sin alkoholkonsumtion. 2018 spås bli året då denna trend även märks tydligt i barerna. Så kallade adult drinks, där alkohol ersätts med smaker som ingefära, grönsaker eller vinäger, blir allt mer populära.
Tidigare har vi kunnat se att många människor hellre lägger sina pengar på upplevelser än på saker. Detta avspeglar sig nu även i mat- och dryckesbranschen. Därför får vi troligen se mer av exempelvis bildprojektioner med animerade menyer och olika former av överraskningar på krogen.
Singlar är den starkast växande hushållstypen i Sverige och resten av världen. Globalt sett förväntas singelhushållen öka i antal med 32 procent till 2030. Då kommer det att vara den vanligaste formen av boende. Men redan nu har vi förändrat våra vanor. Det är till exempel inte längre skämmigt att äta ensam på krogen.
– Tvärtom anpassar sig restaurangerna alltmer till soloätare eftersom det blir vanligare, säger Lennart Wallander.
I matbranschen kommer det på sikt också att finnas allt fler robotar som till exempel ”flippar” burgare, gör pizzor eller friterar pommes frites, spår Lennart Wallander.
text Gertrud Dahlberg
1. Många mål och tider
Glöm tre mål om dagen. I stället äter vi mindre portioner 6-8 gånger och inte alltid vid ett bord, utan lite var som helst.
2. Nyfika
Kaffe på längden och tvären. Som ett alternativ till latte dricker vi cascara – en varm dryck gjord på det rödaktiga skalet av kaffebönan – som smakar som en blandning av te och kaffe.
3. Alg é bra
Alger blir ett alternativ till fisk- och skaldjur. Till exempel i form av bacon och pasta gjord på alger.
4. Exotiskt tilltugg
Jackfruit är den nya nyttiga ”mirakelråvaran” som passar utmärkt som alternativ till kött. Den kan användas både som grönsak och frukt eller torkas till godis.
5. Träning i tre dimensioner
3D-träning är inte bara för eliten. 3D betyder att träningen förs tredimensionellt, det vill säga åt olika håll och att rörelsen därför blir mer funktionellt och vardagsnära.
6. Motionsshow
”Entertraining” är Instagram-vänliga pass, med häftig musik och ljussättning, som ofta leds av en cool influencer.
7. Gemensam pt
Gruppträning med pt. Små grupper på fem till tolv personer som träffas en gång i veckan vid tio tillfällen gör att det blir möjligt att få en mer personlig träning utan att bli ruinerad.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
