Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Efter min senaste resa kunde jag inte sluta fråga folk i min omgivning. En del undrade om det kunde bero på jordens rotation, andra sa att det nog hade varit motvind. Men det kan väl inte alltid blåsa likadant?
Jag var tvungen att kontakta någon däruppe. Per Anders Norén, chefspilot för SAS 737-flotta, bekräftade teorin om motvind.
- Det är alltid västliga vindar över Nordatlanten, mer eller mindre starka. Man kan se det om man tittar på en vindkarta. Det är bland annat Golfströmmen som påverkar vindriktningen. Det finns en differens mellan Stockholm och Bangkok också, men den är större mellan Europa och amerikanska ostkusten och är också beroende av årstid.
Hur är det med luftgropar? Hur mycket faller planet när man precis klarar att hålla kaffemuggen så att det inte skvimpar ut?
- Det är inte som att det fattas luft någonstans och man faller inte i höjd, så luftgrop är egentligen inte rätt uttryck. Man kan likna turbulens eller skakningar med vågor på vattnet. När man flyger in i en jetström eller ut ur den blir det gropigt, men när man befinner sig mitt i den märks det inte. I medvind är jetströmmar fördelaktiga, i motvind försöker man undvika dem.
När är det som finast uppe luften?
- När det är gryning respektive skymning, då kan det bli fina färger. Månsken på natten är också vackert. Vi är en privilegierad grupp, vi får se solen varje dag.
Ja, där sitter ni och njuter i era pilotglasögon. Får ni dem gratis?
- Nej, det får vi inte. Men de sitter ofta på för det kan bli ganska ljust.
Berätta om några speciella flygplatser att landa på.
- De grekiska öarna har många vackra flygplatser. Innsbruck i Österrike ligger i en dalgång och Funchal på Madeira har speciella vindar och myndigheterna i respektive land kräver en särskild utbildning för oss som ska landa. Även i Nordnorge försvåras landningen av berg och väderlek.
Tycker du att det är lika roligt att flyga nu som när du var ny?
- Ja det är lika kul. Jag kan njuta mer nu när jag har rutin.
Hur kan en arbetsdag se ut?
- Senast flög jag Arlanda-Kalmar tur och retur på förmiddagen och Arlanda-München tur och retur på eftermiddagen. Vi får ett nytt schema varje månad. Vi som arbetar på medeldistanssträckor flyger inrikes, inom Europa och charter till Egypten. Man kan flyga dagsturer eller i en slinga och vara borta en till fyra nätter. Jag kommer oftast hem till kvällen, jag har valt att ha det så.
Är det sant att ni piloter äter olika mat för att minimera risken för magsjuka?
- Ja, vi äter faktiskt olika mat. Allt för att vara på den säkra sidan.
Får du som chefspilot välja först?
- Ha, ha, nej, det är ett demokratiskt val. Vi gör det i kamratlig anda.
Min kollega Linda undrar om piloterna får äta så mycket godis de vill. Det har hennes son läst i Halvanböckerna.
- Nja, det är en sanning med modifikation. Vi får in allt möjligt, även godis, och kabinpersonalen brukar säga i skämtsam ton att piloter äter hela tiden.
Vad ville du bli när du var liten?
- Lokförare. Så jag fick i alla fall köra något.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden