Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Det händer när du slutar träna

Att fysisk aktivitet förbättrar minnet, sömnen, förebygger demens och depression och stärker hjärtat vet vi. Men vad händer med kropp och knopp om du upphör med träningen?
Ola Rennstam Publicerad 6 april 2020, kl 13:43
Shutterstock
Försämrad sömn kan bli en konsekvens av att man upphör att gymma. Shutterstock

Först och främst är det viktigt att slå fast: Så länge som du fortsätter att ta raska promenader, cykla eller gå i trappor är det ingen fara att sluta med mer intensiv träning.

– Att sluta träna på gym fyra dagar i veckan innebär inga ökade hälsorisker om man får till vardagsmotionen, däremot förlorar du en del andra hälsovinster, säger Katarina Steding-Ehrenborg, hjärtforskare vid Lunds universitet.

Två och en halv timme måttlig fysisk aktivitet i veckan, fördelat på fem tillfällen, räcker för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Läs mer: Mer träning inte alltid bättre

Något som däremot snabbt försämras är din kondition. Den påverkas av hur stark och stor vår hjärtmuskel är och hur mycket blod vi har i kroppen som hjärtat kan pumpa runt. När vi tränar hårt ökar blod- och hjärtvolymen och därmed kroppens maximala syreupptagningsförmåga, det så kallade VO2max.

– Kondition är en färskvara. Redan efter en vecka går blodvolymen ner; du tappar vätska. Det positiva är att det snabbt går att ta igen om du återupptar träningen.

Även din styrka minskar, men det går inte lika fort utför som med konditionen. Och nedbrytningen blir mer märkbar för den som är vältränad.

– Den som känner sin kropp väl märker det redan efter att ha hoppat över några pass. Hur stor effekten blir beror också på hur taskig man är mot sin kropp under tiden; det går givetvis fortare om man äter skräpmat eller dricker alkohol, säger muskelforskaren Ola Hansson.

Hur fort muskelmassan minskar beror också på ålder, eftersom mitokondrierna, energifabriken i våra muskler, börjar fungera sämre.

– Då svarar inte musklerna som tidigare. Den som håller samma träningsdos blir svagare bara på grund av åldrandet. För att inte tappa muskelmassa måste belastningen stegras och träningen bibehållas över tid.

Efter intensiv träning behöver kroppen vila för att reparera musklerna.

– Återhämtning är helt avgörande för att bygga muskler. Det är när de repareras som man får sin träningseffekt, säger Ola Hansson.

Immunförsvar och ämnesomsättning försämras av att sluta träna. En annan effekt är att insulinkänsligheten påverkas. Insulin är ett hormon som behövs för att få in socker i våra celler så att det kan användas som bränsle.

Den som känner sin kropp märker skillnad redan efter att ha hoppat över några pass

– När vi tränar blir kroppen bättre på denna förmåga. Om du äter en chokladkaka och sitter still måste kroppen använda insulin för att få in glukos i cellerna, men om du tränar kan kroppen ta hand om det utan att behöva producera lika mycket insulin, säger Katarina Steding-Ehrenborg.

Det händer inte bara saker med din kropp, även din hjärna och ditt psyke påverkas av ett träningsuppehåll. Det finns mycket forskning som visat vilka positiva effekter fysisk aktivitet har för vårt psykiska välbefinnande, vårt minne och för att motverka demens.

– En brittisk studie visade att storleken på hippocampus, som är viktigt för vårt minne, ökade i storlek hos försökspersonerna efter bara fem veckors träning. Men det blev en snabb återgång till ursprunglig nivå när de upphörde att träna, säger hjärnforskaren Lars Jonasson vid Umeå universitet.

Hans egen och andras forskning har visat att dålig kondition kan vara negativt för vår minnesfunktion. Minnet förbättras av träning, men efter att ha uppnått god kondition tycks det inte ske någon ytterligare förbättring om vi blir ännu mer vältränade.

Träning har visat sig ha en positiv inverkan – både kortsiktig och långsiktig – mot depression. När vi är fysiskt aktiva utsöndras signalsubstanser som endorfiner och dopamin, som gör att vi känner lycka och välbehag.

– Tar man bort träningen går dessa positiva effekter tillbaka, nivåerna sjunker efter några dagar. Sinnesstämningen påverkas och man får inte den där kicken som tidigare. Man kan få svårare att hantera stress och sover sämre, säger Tomas Deierborg, docent i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Det händer om du slutar träna

  • Kondition är en färskvara och försämras snabbt.
  • Styrkan minskar, men inte lika fort som konditionen.
  • Immunförsvar och ämnesomsättning försämras.
  • Insulinkänsligheten påverkas.
  • Minnet påverkas på längre sikt.
  • Svårare att hantera stress och sömnen kan försämras.
Hälsa

Psykologisk trygghet på jobbet - så lyckas ni

Har ni psykologisk trygghet på ditt jobb? Det får teamet att fungera optimalt visar studier på Google. Men vad är det och hur får du till det? Psykologen Siri Helle tipsar.
Elisabeth Brising Publicerad 23 maj 2024, kl 06:03
Psykologen Siri Helle. Händer som möts.
Psykologen Siri Helle tipsar om hur ni skapar ett produktivt klimat i arbetsgruppen enligt forskningen på bland annat Googles team. Foto: Erik Ardelius/Shutterstock

Psykologisk trygghet på jobbet innebär att du vågar ta sociala risker, ställa ”dumma” frågor, använda humor, ge feedback, be om hjälp och fråga andra om du inte förstår. 

– Det spelar jättestor roll för trivseln, säger Siri Helle, som är psykolog och föreläsare om psykologisk trygghet.

Hur vet man om man har en psykologiskt trygg arbetsplats?

– Man får gå till sig själv: Känner jag mig trygg att till exempel ställa frågor och erkänna misstag, säger Siri Helle.

Enligt den samlade forskningen är tryggheten en av de viktigaste faktorerna man har upptäckt för hur det går i en arbetsgrupp. 

– Trygghet frigör mycket potential i gruppen. Som individer har vi både styrkor och svagheter och för att vi ska komma till vår rätt behöver vi kunna lita på varandra och samarbeta. 

Skit sopas inte undan 

Motsatsen är tystnadskultur och problem som ignoreras tills de blir oöverstigliga. 

– Alla människor gör misstag, men i stället för att lära av dem eller rätta till fel som gjorts finns en risk att de sopas de under mattan tills det inte går längre. Det kan innebära stora förluster för organisationer och företag, poängterar Siri Helle.

Google-studie gjorde begreppet poppis

Begreppet psykologisk trygghet myntades av Harvard-forskaren Amy Edmondson på 90-talet och har studerats inom psykologi och managementforskning sedan dess. 

Till exempel har Google genomfört en tvåårig studie på området på sina team som heter Aristoteles. 

– Google populariserade begreppet och visade att de team hos dem som var mest framgångsrika har hög psykologisk trygghet, säger Siri Helle.

7 saker som kännetecknar psykologisk trygghet

1. Vågar erkänna misstag
2. Tar upp problem
3. Ber om hjälp
4. Vågar framföra nya idéer
5. Bryr sig om varandra som personer
6. Att man värdesätter varandras kompetenser
7. Att det är okej att vara annorlunda på olika sätt.

Chefer och informella ledare påverkar mest

Så hur får man till det? Enligt Siri Helle handlar det om en stegvis grupprocess. En kickoff kan vara ett bra tillfälle att sätta spelreglerna.

– Hur vill vi samarbeta och ta upp om något skaver? Till syvende och sist handlar det om hur man bemöter varandra i vardagen. 

Enligt Siri Helle är psykologisk trygghet något som alla anställda bidrar till, även om formella chefer och informella ledare har störst påverkan. 

Studier visar att psykologiskt trygga grupper också klarar av att hantera olikheter i gruppen. 

– I grupper med hög psykologisk trygghet är mångfald en styrka. Men är man tvärtom otrygg kan samarbetet försvåras av mångfald eftersom man har olika förförståelse, men inte byggt tryggheten att kunna lyssna in och lära av varandra, säger Siri Helle. 

Humor hissar och dissar

Att det finns humor på jobbet är en annan parameter på trygghetskänsla, men skämt kan också lätt landa fel. 

Hur vet man om humorn är en del av tryggheten eller något som skapar osäkerhet?

– Både humor och feedback kan slå fel om det inte görs på rätt sätt. Det handlar om huruvida det finns en känsla av välvilja gentemot varandra i gruppen, säger Siri Helle.

Finns en risk att man som chef är så mån om den trygga känslan att man inte vågar komma med kritik?

– Nej, en chef som är trygg vågar också säga: jag är missnöjd med det här, eller kanske mer finkänsligt: det här beteendet försvårar samarbetet. 

Finns det någon baksida med hög psykologisk trygghet?

– Det finns en risk för oetiskt beteende inom den egna gruppen. Jag har ett personligt exempel från när jag arbetade i vården. Vi fick inte äta av patienternas överblivna mat, men vi tyckte det var dumt att slänga så vi kom överens om att vi ändå kunde dela den med varandra utan att berätta det för chefen. För att vi litade på varandra. 

Vill man veta hur det står till med den psykologiska tryggheten i en grupp finns 39 forskarfrågor att använda sig av. 

Läs mer: Professor Amy C Edmondsson har skrivit boken: The fearless organization. Psykologisk trygghet på jobbet. 

Norska Bard Fyhn har doktorerat i ämnet och driver en blogg

Svenska forskaren och föreläsaren Louise Bringselius har gett ut boken: Psykologisk trygghet: att välkomna den som utmanar.