Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Det händer när du slutar träna

Att fysisk aktivitet förbättrar minnet, sömnen, förebygger demens och depression och stärker hjärtat vet vi. Men vad händer med kropp och knopp om du upphör med träningen?
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Försämrad sömn kan bli en konsekvens av att man upphör att gymma. Shutterstock

Först och främst är det viktigt att slå fast: Så länge som du fortsätter att ta raska promenader, cykla eller gå i trappor är det ingen fara att sluta med mer intensiv träning.

– Att sluta träna på gym fyra dagar i veckan innebär inga ökade hälsorisker om man får till vardagsmotionen, däremot förlorar du en del andra hälsovinster, säger Katarina Steding-Ehrenborg, hjärtforskare vid Lunds universitet.

Två och en halv timme måttlig fysisk aktivitet i veckan, fördelat på fem tillfällen, räcker för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Läs mer: Mer träning inte alltid bättre

Något som däremot snabbt försämras är din kondition. Den påverkas av hur stark och stor vår hjärtmuskel är och hur mycket blod vi har i kroppen som hjärtat kan pumpa runt. När vi tränar hårt ökar blod- och hjärtvolymen och därmed kroppens maximala syreupptagningsförmåga, det så kallade VO2max.

– Kondition är en färskvara. Redan efter en vecka går blodvolymen ner; du tappar vätska. Det positiva är att det snabbt går att ta igen om du återupptar träningen.

Även din styrka minskar, men det går inte lika fort utför som med konditionen. Och nedbrytningen blir mer märkbar för den som är vältränad.

– Den som känner sin kropp väl märker det redan efter att ha hoppat över några pass. Hur stor effekten blir beror också på hur taskig man är mot sin kropp under tiden; det går givetvis fortare om man äter skräpmat eller dricker alkohol, säger muskelforskaren Ola Hansson.

Hur fort muskelmassan minskar beror också på ålder, eftersom mitokondrierna, energifabriken i våra muskler, börjar fungera sämre.

– Då svarar inte musklerna som tidigare. Den som håller samma träningsdos blir svagare bara på grund av åldrandet. För att inte tappa muskelmassa måste belastningen stegras och träningen bibehållas över tid.

Efter intensiv träning behöver kroppen vila för att reparera musklerna.

– Återhämtning är helt avgörande för att bygga muskler. Det är när de repareras som man får sin träningseffekt, säger Ola Hansson.

Immunförsvar och ämnesomsättning försämras av att sluta träna. En annan effekt är att insulinkänsligheten påverkas. Insulin är ett hormon som behövs för att få in socker i våra celler så att det kan användas som bränsle.

Den som känner sin kropp märker skillnad redan efter att ha hoppat över några pass

– När vi tränar blir kroppen bättre på denna förmåga. Om du äter en chokladkaka och sitter still måste kroppen använda insulin för att få in glukos i cellerna, men om du tränar kan kroppen ta hand om det utan att behöva producera lika mycket insulin, säger Katarina Steding-Ehrenborg.

Det händer inte bara saker med din kropp, även din hjärna och ditt psyke påverkas av ett träningsuppehåll. Det finns mycket forskning som visat vilka positiva effekter fysisk aktivitet har för vårt psykiska välbefinnande, vårt minne och för att motverka demens.

– En brittisk studie visade att storleken på hippocampus, som är viktigt för vårt minne, ökade i storlek hos försökspersonerna efter bara fem veckors träning. Men det blev en snabb återgång till ursprunglig nivå när de upphörde att träna, säger hjärnforskaren Lars Jonasson vid Umeå universitet.

Hans egen och andras forskning har visat att dålig kondition kan vara negativt för vår minnesfunktion. Minnet förbättras av träning, men efter att ha uppnått god kondition tycks det inte ske någon ytterligare förbättring om vi blir ännu mer vältränade.

Träning har visat sig ha en positiv inverkan – både kortsiktig och långsiktig – mot depression. När vi är fysiskt aktiva utsöndras signalsubstanser som endorfiner och dopamin, som gör att vi känner lycka och välbehag.

– Tar man bort träningen går dessa positiva effekter tillbaka, nivåerna sjunker efter några dagar. Sinnesstämningen påverkas och man får inte den där kicken som tidigare. Man kan få svårare att hantera stress och sover sämre, säger Tomas Deierborg, docent i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Det händer om du slutar träna

  • Kondition är en färskvara och försämras snabbt.
  • Styrkan minskar, men inte lika fort som konditionen.
  • Immunförsvar och ämnesomsättning försämras.
  • Insulinkänsligheten påverkas.
  • Minnet påverkas på längre sikt.
  • Svårare att hantera stress och sömnen kan försämras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.