Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Det händer när du slutar träna

Att fysisk aktivitet förbättrar minnet, sömnen, förebygger demens och depression och stärker hjärtat vet vi. Men vad händer med kropp och knopp om du upphör med träningen?
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Försämrad sömn kan bli en konsekvens av att man upphör att gymma. Shutterstock

Först och främst är det viktigt att slå fast: Så länge som du fortsätter att ta raska promenader, cykla eller gå i trappor är det ingen fara att sluta med mer intensiv träning.

– Att sluta träna på gym fyra dagar i veckan innebär inga ökade hälsorisker om man får till vardagsmotionen, däremot förlorar du en del andra hälsovinster, säger Katarina Steding-Ehrenborg, hjärtforskare vid Lunds universitet.

Två och en halv timme måttlig fysisk aktivitet i veckan, fördelat på fem tillfällen, räcker för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Läs mer: Mer träning inte alltid bättre

Något som däremot snabbt försämras är din kondition. Den påverkas av hur stark och stor vår hjärtmuskel är och hur mycket blod vi har i kroppen som hjärtat kan pumpa runt. När vi tränar hårt ökar blod- och hjärtvolymen och därmed kroppens maximala syreupptagningsförmåga, det så kallade VO2max.

– Kondition är en färskvara. Redan efter en vecka går blodvolymen ner; du tappar vätska. Det positiva är att det snabbt går att ta igen om du återupptar träningen.

Även din styrka minskar, men det går inte lika fort utför som med konditionen. Och nedbrytningen blir mer märkbar för den som är vältränad.

– Den som känner sin kropp väl märker det redan efter att ha hoppat över några pass. Hur stor effekten blir beror också på hur taskig man är mot sin kropp under tiden; det går givetvis fortare om man äter skräpmat eller dricker alkohol, säger muskelforskaren Ola Hansson.

Hur fort muskelmassan minskar beror också på ålder, eftersom mitokondrierna, energifabriken i våra muskler, börjar fungera sämre.

– Då svarar inte musklerna som tidigare. Den som håller samma träningsdos blir svagare bara på grund av åldrandet. För att inte tappa muskelmassa måste belastningen stegras och träningen bibehållas över tid.

Efter intensiv träning behöver kroppen vila för att reparera musklerna.

– Återhämtning är helt avgörande för att bygga muskler. Det är när de repareras som man får sin träningseffekt, säger Ola Hansson.

Immunförsvar och ämnesomsättning försämras av att sluta träna. En annan effekt är att insulinkänsligheten påverkas. Insulin är ett hormon som behövs för att få in socker i våra celler så att det kan användas som bränsle.

Den som känner sin kropp märker skillnad redan efter att ha hoppat över några pass

– När vi tränar blir kroppen bättre på denna förmåga. Om du äter en chokladkaka och sitter still måste kroppen använda insulin för att få in glukos i cellerna, men om du tränar kan kroppen ta hand om det utan att behöva producera lika mycket insulin, säger Katarina Steding-Ehrenborg.

Det händer inte bara saker med din kropp, även din hjärna och ditt psyke påverkas av ett träningsuppehåll. Det finns mycket forskning som visat vilka positiva effekter fysisk aktivitet har för vårt psykiska välbefinnande, vårt minne och för att motverka demens.

– En brittisk studie visade att storleken på hippocampus, som är viktigt för vårt minne, ökade i storlek hos försökspersonerna efter bara fem veckors träning. Men det blev en snabb återgång till ursprunglig nivå när de upphörde att träna, säger hjärnforskaren Lars Jonasson vid Umeå universitet.

Hans egen och andras forskning har visat att dålig kondition kan vara negativt för vår minnesfunktion. Minnet förbättras av träning, men efter att ha uppnått god kondition tycks det inte ske någon ytterligare förbättring om vi blir ännu mer vältränade.

Träning har visat sig ha en positiv inverkan – både kortsiktig och långsiktig – mot depression. När vi är fysiskt aktiva utsöndras signalsubstanser som endorfiner och dopamin, som gör att vi känner lycka och välbehag.

– Tar man bort träningen går dessa positiva effekter tillbaka, nivåerna sjunker efter några dagar. Sinnesstämningen påverkas och man får inte den där kicken som tidigare. Man kan få svårare att hantera stress och sover sämre, säger Tomas Deierborg, docent i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Det händer om du slutar träna

  • Kondition är en färskvara och försämras snabbt.
  • Styrkan minskar, men inte lika fort som konditionen.
  • Immunförsvar och ämnesomsättning försämras.
  • Insulinkänsligheten påverkas.
  • Minnet påverkas på längre sikt.
  • Svårare att hantera stress och sömnen kan försämras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Här tänker jag inte på jobbet: ”Ombord stannar tiden”

Han växte upp långt från hav. Ändå har Urban Fägnell ända sedan barnsben känt en dragning till segling. I dag bor han en stor del av året på sin båt.
Joachim Stokstad Publicerad 3 juli 2026, kl 05:59
Som kapten har Urban Fägnell nytta av seglingen, både i mötet med nya människor och i chefsrollen på jobbet. Foto: David Fägnell/Urban Fägnell

Hur kommer det sig att du blev en inbiten seglare?

– Jag är uppvuxen i Gällivare, 25 mil från havet, men har alltid känt en dragning till hav och segling. År 2000 fick jag jobb i Luleå, och företaget hade en andelsbåt man kunde låna. Det gav mersmak, men det var lite jobbigt att dela, så jag köpte en egen. Där bor jag nu en stor del av året.

Varför bor du på båten?

– För att det får mig att må bra. Jag jobbar hårt och det tar sig olika uttryck, men redan efter någon dag på båten är man som en ny människa igen och redo att ta sig an nya utmaningar på land. Och jag inser varför – livet ombord, där stannar tiden!

– Det är så mysigt att sova och bo på båt. Och vi har en helt fantastisk skärgård här uppe.

Och bekvämligheten?

– Det finns sovplats för sex personer, dusch, två toa, kök med kyl, stor salong, internetuppkoppling. Ungefär som en trerumslägenhet.

Men i regn och blåst – hur kul är det då att vara på båt?

– Då stänger man in sig och slår på värmen. Det är hög mysfaktor!

Så vad är grejen med själva seglingen?

– Frihetskänslan, tystnaden, det är bara du, havet och vinden, som måste samarbeta. Segling är ett sätt att utmana sig själv. Någon har sagt att alla borde göra en segling över Atlanten, för att man blir ödmjuk – det går inte att tävla mot havet.

Utvecklar det dig som chef?

– Definitivt. Jag gillar att ta med folk ut, gärna som inte känner varandra. Det kan bli lite som tv-programmet Renées Brygga, med spännande möten. Kaptensrollen är bra träning i ledarskap. Man bygger team, precis som på jobbet, och måste vara här och nu, lyhörd, trygg. Man trimmar och utvecklar andra sidor hos sig själv och sin besättning. Som skeppare har jag ju ansvar för att seglingen blir bra för alla ombord, att alla känner delaktighet och mår bra, även om det blåser hårt.

Är det mycket arbete med båten?

– Hur mycket som helst. Men det är precis som med ett fritidshus, du avgör själv hur mycket arbete du vill lägga ner. Det tråkiga skrovputsandet brukar jag leja bort till sonen och hans kompisar. Jag fokuserar på att förbättra saker ombord.

Vad är det längsta du har seglat?

– Min längsta tur är från Frankrike till Mallorca, vilket var fantastiskt, men två veckor som kapten i Karibien slog även det med hästlängder. Så otroligt vackert, så varma människor och att få simma bland havssköldpaddor … Nästa dröm är att segla över Atlanten, det har jag bestämt, men jag tänker att det inte nödvändigtvis måste bli med egen båt.

URBAN FÄGNELL

GÖR: Karriärrådgivare för personer som vill byta jobbinriktning. Har tagit Fartygsbefäl klass 8 och får därmed ha betalande passagerare.

BOR: Hus i Luleå och på sin båt.

SEGELBÅT: Jeanneau, en 40 fots (12 meter) fransk båt.

BÄSTA BÅTMINNE: Jag kunde skriva en bok om alla mina seglingsminnen, men att segla i Karibien var makalöst.

TIPS TILL SUGEN NYBÖRJARE: Kontakta det lokala segelsällskapet och förklara läget. Då lär du få följa med någon. Båtägare är ofta entusiaster som älskar att prata om sitt stora fritidsintresse.

Hälsa

En bräda för alla

Ungdomarna har blivit vuxna, men brädan har plockats fram igen. Skejtandet har fått ett uppsving och samlar nya och gamla generationer i glädjen att åka.
Lina Björk Publicerad 30 juni 2026, kl 06:01
Uddevalla Skateboardförening har funnits sedan maj 2020. David Lindeskär är en av grundarna. Foto: Calle Wärnelöv

De syntes på trottoarer och garageuppfarter, parkeringar och vid bensinstationer. Ungarna med brädan under armen och vinden i håret. Nu har skejtarna växt upp, blivit föräldrar – och uppfostrar en helt ny generation åkare.

En av dem som varit med och startat en skejtpark i Uddevalla är försäljningschefen David Lindeskär. Efter ett uppehåll på 20 år åkte brädan fram ur förrådet igen.

– Jag gick till en aktivitetspark och testade lite för fyra år sedan. En grabb i tioårsåldern kom fram och sa att jag var duktig. Det tyckte jag var fint att han berömde en vuxen, säger han.

Sedan dess har en förening växt fram i staden och en ny hall byggts. Här samlas unga och gamla, killar och tjejer, nybörjare och veteraner.

– Det finns faktiskt inte så många ställen i samhället där man möts och har kul över generationsgränserna. Och vill man åka utomhus finns inga träningstider, medlemsavgifter eller krav, man tar bara brädan och drar, säger David Lindeskär.

Vd:n Rasmus Lehnér från Göteborg ser alltid ramper och möjliga hopp i stadsmiljön. Hans öga har tränats sedan barnsben när det inte fanns så mycket annat än guppig asfalt att öva bräda på. Men det har han å andra sidan nytta av i sitt jobb inom innovation och design.

– Mitt jobb handlar mycket om att tänka nytt – och nya idéer föds aldrig ur ett vakuum. När jag åker bräda måste jag vara i ögonblicket, ta in det runtomkring mig och våga testa saker. Det kan jag sedan använda både i mitt jobb och mitt chefskap, säger han.

Även om det är bra träning är båda lite avigt inställda till att se skejtandet som en prestationssport. I stället ska det handla om glädje och lek. Men så har också skejtkulturen en lång historia av att vara motvalls till etablissemanget.

– Det är det intressanta, att skejtboardkulturen kan vara så motsägelsefull: det får vara en konstform, en bedömningssport, mode och en nagel i ögat på samhället på samma gång, säger Rasmus Lehnér.

För den som är intresserad av att börja trots brist på erfarenhet finns det goda möjligheter, anser David Lindeskär. Det enda som behövs är en bräda, hjälm och möjligtvis lite andra skydd.

– Det är mycket adrenalin, balans, fart, koordination och bålstyrka. En annan ingrediens är att man ramlar ibland, men det kan vara bra att ramla lite som vuxen och känna att man klarar av det, säger han. ●